Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 18 november 1944 - En ny träfartygskonstruktion för industriell framställning, av Hilding Brosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1330
Fig. 8. Varvshall med bärande treledsramar av HB-balkar.
vändes vanligen enbart bult eller tränaglar som
förbindning mellan bordläggning och spant. Den
förenkling, som spikningen inneburit,
möjliggöres uteslutande genom förekomsten av de bärande
invändiga långskeppsavstyvande balkarna,
eftersom bordläggningen på grund därav kunnat
inskränkas till en tätande beklädnad. Spikningen
är dock i och för sig icke nödvändig att tillämpa,
då bultning kan användas lika lätt som vid det
vanliga fartygsbyggandet, men den utgör här en
tillåten möjlighet till förenkling. Erfarenheterna
från hittills färdiga fartyg av denna typ, som gått
i trafik under svåra sjöförhållanden, ha i varje
fall hittills icke visat några som helst olägenheter
av den använda spikförbindningen.
Även åtskilliga andra fartygsdetaljer såsom
skottkonstruktioner, relingsstöttor, luckkarmar
m.fl. ha utförts enligt från det traditionella
skeppsbyggeriet avvikande metoder,
huvudsakligen i avsikt att tillrättalägga konstruktionerna för
fabriksmässig tillverkning samt för att under
utnyttjande av senare tiders metoder för
utbildandet av sammansatta sektioner kunna nedbringa
virkesåtgången eller öka hållfastheten.
Fartygens inredning och utrustning,
maskininstallationer. riggning m.m. ha i stort sett utförts
på samma sätt som vid fartyg av traditionell
konstruktion.
Fig. 9. Sjösättning av motorfartyg.
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Konstruktionens beständighet
I första hand är det vid allt träbåtsbyggeri, där
trä utsättes för inverkan av fukt och väta,
viktigt att motarbeta uppkomsten av röta i träet.
Särskilt ömtåliga för röta äro sådana partier, där
olika träskikt ligga an mot varandra och mellan
sig innesluta fuktighet, som är svår att uttorka
men ändå åtkomlig för luftens inverkan. Vid
konstruktionernas utarbetande har därför
eftersträvats att försöka undvika hopläggning av olika
träskikt eller träkonstruktioner på sådant sätt, att
fuktsamlande och för röta känsliga partier bildas
och att god ventilation av alla för fuktbildning
utsatta träytor kan åstadkommas. Dessa
synpunkter ha bl.a. varit vägledande för placeringen
av de långsgående HB-balkarnas dubbla
diago-nalpanelliv på insidan av spanten och skilda från
den egentliga bordläggningen. Då utrymmet
mellan garnering och bordläggning genom särskilda
åtgärder är väl ventilerat, kommer även det
mellan bordläggningen och inre diagonalpanelskiktet
innestängda yttersta diagonalpanelskiktet att
relativt väl skyddas för röta.
Förutom dessa förebyggande åtgärder i fråga om
själva konstruktionens utformning har en för
rötskyddet synnerligen viktig åtgärd vidtagits,
nämligen att alla för röta utsatta delar utförts av
enligt Boliden-förfarandet arsenikimpregnerat
virke, vilket veterligt icke tidigare kommit till
användning vid träfartygsbygge. Användningen av
virket har föregåtts av omfattande provningar för
att undersöka den ev. skadligheten av
impregne-ringen. Med arsenikimpregnering skyddas
sålunda numera samtliga spant- och däcksbalkar, yttre
diagonalpanelskikt samt flänsar i de
långskeppsavstyvande balkarna, brädgångsstöttor m.m.
Bordläggning, inre diagonalpanelskikt i garnering,
däcksplankor, brädgång höra däremot till de
konstruktionsdelar, som icke arsenikimpregneras,
då dessa delar och särskilt sådana delar, som
ständigt äro fuktiga äro mindre utsatta för
röta.
Järnbeslagen äro genomgående
varmgalvanise-rade. Från en del äldre träfartyg har man
emellertid den erfarenheten, att galvaniseringen på
t.ex. bultar o.d. kan skadas om bultarna inte
skyddas av omgivande trä, men att de däremot
med sådant skydd ha nästan obegränsad
varaktighet. Ur denna synpunkt tilldrar sig
livslängden hos de använda spikförbanden speciellt
intresse. Alla kraftöverförande spikförband äro
utförda med varmgalvaniserad grov trådspik eller
presspik, om vilken man likaledes har den
mångåriga erfarenheten t.ex. från hamnbyggnadsarbe
ten i saltvatten, att spikförbanden ha praktiskt
taget obegränsad varaktighet, om de genom
skyddsverkan av omgivande trä skyddas från
luftens eller vattensyrets obehindrade tillträde. Vid
alla vitala konstruktioner, såsom spant, balkar
o.d. är det därför sörjt för att spiken helt omges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
