Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Likströmsmaskinens teori och driftegenskaper, av Fredrik Dahlgren - Radioteknisk ordlista, av E L - Lille Belysningsteknik, av Ivar Folcker - Daten und Schaltungen moderner Empfänger- und Kraftverstärkerröhren, bd 3, av E L - Telefon AB L M Ericsson - Asea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1376
■ TEKNISK TIDSKRIFT
nom denna serie satts i händerna på såväl högskolornas
lärare och studerande som den tillverkande industrins och
den praktiska driftens män. Fredrik Dahlgren
DK 413.164 : 621.396 = 397
Iladiotekni.sk ordlista, utarbetad av
Krigsmaterielverkets Teletekniska delegation i samråd med Tekniska
No-menklaturcentralen. K. Krigsmaterielverket, Stockholm
1944. 38 s. 1 kr.
I radiotekniken, som varit stadd i stark utveckling under
de senaste åren, har framkommit en mängd nya begrepp.
Benämningar för dessa ha ofta tillkommit planlöst,
vanligen som en översättning av ett utländskt ord. En
översyn av terminologin var därför nödvändig. Detta har nu
skett, och resultatet har publicerats i den angivna
ordlistan.
Det kanske i första ögonblicket förefaller förvånande att
försvaret genomför ett arbete av detta slag. Det finns
emellertid starka skäl härför. Det är av synnerligen stor
betydelse att erhålla en enhetlig terminologi inom detta
område i försvarets olika grenar. Dessutom utgör
ordlistan ett rättesnöre för ordvalet vid de förhandlingar om
anskaffning av radiomateriel som försvaret för med sina
leverantörer.
Samrådet med TNC borgar för att ordlistan utarbetats i
enlighet med denna institutions välkända riktlinjer. Man
anger vidare att utländska ord, som ej äro internationellt
fullt vedertagna, ha då så ansetts möjligt utbytts mot
svenska ord.
En del lyckade ord ha införts, såsom t.ex. ensning i stället
för gängning, mottakt för push-pull, strupmikrofon för
laryngofon, ljudskärm för baffel, matarledning för feeder,
nålmikrofon för pick-up, ledningsavslutning för terminal.
Mera tveksamt är det att ersätta fading med svajning,
chassi med stomme och torrlikriktare med skiktlikriktare.
I stället för katodstråleoscillograf föreslås katograf, vilket
kanske först låter underligt men av praktiska skäl är värt
att slå igenom då antalet bokstäver minskas från 22 till 8.
Dämpspole har ersatts med drossel eller stoppspole. Inom
krafttekniken strävar man att få bort ordet drossel ocli
använder gärna dämpspole. Det är svårt att förstå varför
drossel bibehålles. Vidare föreslås stiftpropp i stället för
stickpropp. Det sistnämnda användes emellertid i normer
och föreskrifter för elektriska apparater, varför en
avvikelse förefaller omotiverad.
Ordet radiofrekvens önskas ej använt, i stället föreslås
högfrekvens och signalfrekvens. Rekommendationen är
kanske motiverad i vissa fall, men därför kan man nog
inte ta bort ordet radiofrekvens — det behövs för att ge
ett allmänt begrepp av det inom radiotekniken använda
frekvensområdet.
De gjorda anmärkningarna äro blott småsaker, i det stora
hela är ordlistan utmärkt. Den rekommenderas till allmänt
bruk. E L
DK 621.32 : 628.9
Lille Belysningsteknik, av G Weber, utgiven av den
Polytekniske Læreanstalts Privata Ingeniörfond,
Köpenhamn 1943. 120 s., 100 fig. 14 dkr.
Under åren 1937—1942 utgav förf. ett stort, förtjänstfullt
arbete i tre delar, benämnt ’Belysningsteknik I, II, III’’,
i huvudsak avsedd för de studerande vid den Polytekniske
Læreanstalt, vilka önska specialisera sig i ämnet. Den nu
utgivna boken gör, som redan av namnet framgår, icke
anspråk på en mera utförlig behandling av föreliggande
detaljproblem, utan avser endast att ge en allmän
orientering inom ljus- och belysningsteknikens viktigaste områden.
Det bör emellertid redan från början konstateras, att
innehållet är väsentligt fylligare än såväl boktiteln som
bokens omfång ger anledning att förmoda. Särskilt frågor
som sammanhänga med belysningens praktiska utformning
ha fått en relativt utförlig behandling, varför boken torde
vara särskilt värdefull för var och en som har behov av
att förskaffa sig goda elementära belysningskunskaper, t.ex.
elinstallatörer, driftingenjörer, arkitekter, byggmästare m.fl.
Innehållet är uppdelat i åtta kapitel: fysiologisk
inledning; definitioner, enheter och lagar; fotometri; ljuskällor;
armatur; rationell belysning; projektering av
belysningsanläggningar samt dagsljus. De tre första kapitlen, som ju
bilda den mera vetenskapligt betonade grunden till de
praktiska frågorna, ha givits en mycket intresseväckande
utformning i populär och lättförståelig form. I kapitlen
ljuskällor och armatur behandlas framför allt glödlampor
samt de äldre luminiscensljuskällorna såsom
högtryckskvicksilverlampor, natriumlampor och deras armatur rätt
utförligt. Däremot har dagens mest aktuella ljuskälla,
lys-ämneslampan eller fluorescenslampan, med tillbehör
endast behandlats i största korthet. Att utvecklingen här
går raskt framgår av att förf. anger dessas ljusutbyte till
ca 27 lm/W. Denna siffra torde hänföra sig till de allra
första exemplaren av de europeiska lysämneslamporna. För
närvarande (november 1944) gälla följande värden inkl.
drosselförluster: storlek 200 Dim 42,0 lm/W, storlek 100
Dim 36,0 lm/W och storlek 80 Dim 32 lm/W.
I de två följande kapitlen, rationell belysning och
projektering av belysningsanläggningar, behandlas betydelsen av
god belysning samt allmänna grundfordringar på
densamma, vidare huvudriktlinjer för beräknings- och
projekteringsgången vid inom- och utomhusanläggningar samt
väg- och fasadbelysning. I projekteringskapitlet ingår
även utförliga anvisningar för ekonomiberäkningars
utförande samt ett antal praktiska exempel för
belysnings-beräkningar dels enligt verkningsgradsmetoden, dels enligt
punktmetoden, vilka torde vara lärorika för i sådana
frågor mindre erfarna tekniker. Dagsljuskapitlet, som i
huvudsak stöder sig på ett arbete av professor W Arndt,
"Praktische Lichttechnik", behandlar i huvudsak
principerna för mätningar och beräkningar 1’ör dagsljuset
inomhus. Framställningen är, som sagt, lättläst och klar och
stöder sig på många bilder, av vilka flertalet speciellt
framställts för detta arbete.
Kort sagt, en bra bok och ett värdefullt tillskott till den
skandinaviska belysningslitteraturen, som tyvärr ej är allt
för rikhaltig. Ivar Folcker
DK 621.385.831
Daten und Schaltungen moderner Empfänger- und
Kraftverstärkerröhren, bd 3, Philips Technische
Bibliothek, Eindhoven 1942. 213 s., ill.
Boken är den tredje i raden av Philips böcker över
förstärkarrör och en komplettering av band II. Den ger
uppgifter över de moderna Philipsrören av E- och U-serien,
batterirör för 1,4 V m.m. och beskriver grundläggande
kopplingar. Boken är fullt i samma höga kvalitet som
de tidigare banden. E L
Telefon AB L M Ericsson, Stockholm. Katalog nr 629
"Laboratorieplintar’’. Med dessa plintar är det möjligt att i
laboratorier, provrum osv. bygga kopplingstavlor i
godtyckliga kombinationer lämpliga för sitt ändamål.
Broschyren "Elstängsel, den osynlige vallpojken" redogör för
elstängselmetodens fördelar, principerna för dess
arbetssätt och själva elstängselapparaterna. "Alla branddörrar
stängda?" är en mindre trycksak, i vilken firmans
brandkontroll beskrives. En av fördelarna med dessa slags
anläggningar är att de både skydda mot eldfaran och mot
obehöriga, som nattetid försöka passera genom fabriken. I
trycksaken "En bekväm huvudmikrotelefon" beskrives L M
Ericssons senaste konstruktion på detta område.
Asea, Västerås. Reklamblad nr 6605 över ett automatiskt
återinkopplingsdon för strömbrytare i fördelningsnät. Den
första återinkopplingen sker momentant, så att linjen inte
behöver vara spänningslös mer än 0,3-—0,5 s, en tid, som
är så kort att avbrottet som regel inte innebär någon
allvarlig driftstörning för förbrukarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
