- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1379

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Standardisering i krigstider, av Hilding Törnebohm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 december 1944

1379

auf diese Weise schnell wieder zum Einsatz zu
bringen. Ein weiterer Grund ist, die Konstrukteure
möglichst von untergeordneten Arbeiten zu
be-freien und für bedeutendere Aufgaben einzusetzen.

Der Erfolg dieser Arbeitsweise zeigte sich
ein-dringlich und überzeugend, als in einem der
Nach-barwerke das gesamte Normteillager plötslich
ausfiel. Die in Arbeit befindliche Serie ging
über-raschenderweise ohne die mindeste Behinderung
weiter, weil es möglich war, die erforderlichen
Teile von anderen, benachbarten Firmen der
Luftfahrtindustrie zu beschaffen. Bei einem
grös-seren Anteil der Teile nach Zeichnung, wie sie
die ersten Baumuster aufwiesen, wäre ein solches
Einspringen anderer Vorratslager
selbstverständ-lich nicht möglich gewesen."

I samband med min Amerikaresa hade jag
många tillfällen att få komma till tals med
standardiseringsmännen därstädes. Jag skall nöja
mig med att omnämna en enstaka sak, som visar
hur betydelsefullt standardiseringsarbetet numera
anses vara även i USA. Som bakgrund härtill
får jag säga, att USA till skillnad från andra
länder sköter standardiseringen helt privat.
Staten har icke på något sätt lagt sig i det allmänna
standardiseringsarbetet. Det är näringslivet självt,
som sörjer härför. Detta förhållande har icke varit
enbart lyckligt, vilket nu kunde konstateras.
Näringslivet, inställt som det var före kriget enbart
för fredliga bragder, saknade intresse för sådan
standardisering, som låg aldrig så lite utanför det
fredliga aktuella behovet. Näringslivet saknade
också i stor utsträckning intresse för att få
överensstämmelse med andra länders standard, alltså
för internationell standard. Att så var förhållandet
hade man kunnat konstatera på
ISA-konferen-serna, vilka endast sällan hade bevistats av
amerikanska delegater. Nu när Förenta Staterna kom
in i kriget måste ju där som i andra länder en
oerhörd omställning till krigsproduktion ske.
Man hade också att tillverka förnödenheter till
andra krigsmakter än den egna och det ligger
i sakens natur, att bristen på enhetlig standard i
oerhört hög grad försvårade och komplicerade
problemen. Ett exempel härpå utgör
gängstandard, en av de enklaste standardiseringsfrågor som
fanns, men samtidigt en av de mest svårlösta.
Amerikanarna ha som bekant sedan gamla tider
haft sin egen gängstandard, Sellers-gängan, och
engelsmännen Withworth-gängan. Ryssarna
däremot anslöto sig under den stora
industrialiseringens genombrott därstädes mera till vad som var
brukligt i Tyskland och hade sålunda i stor
utsträckning tillämpat metersystemet även när det
gällde gängor. Det framhölls för mig i ganska
målande ordalag vilka svårigheter, som uppstodo
på exempelvis den italienska fronten, när
amerikanarna hade att ta hand om t.ex. stridsvagnar
från tre olika arméer — den egna, den engelska
och den fria franska. Frontverkstäderna, organi-

serade för amerikanska förnödenheter, ställdes
inför svåra problem då det gällde att ta hand
om krigsförnödenheter från de allierade
arméerna. Dessa svårigheter blevo självfallet
rapporterade till Washington och man fann saken
vara av sådan utomordentlig vikt, att
konferenser anordnades för att försöka finna ett
botemedel. Jag erhöll av ASA ett protokoll från en
dylik konferens, som hölls i hotell New-Yorker
den 3 dec. 1943. Vid denna konferens närvoro
i epresentanter förutom från Amerika även från
England och Kanada. Behovet av enhetlig
gängstandard underströks och förslag till sådan
enhetlighet uppställdes. Man förstår, att saken
betraktades som allvarlig och betydelsefull, då
lämpligheten att företa en sådan genomgripande
standardisering under pågående krig ifrågasattes.
Angående förslaget kan det vara av intresse att
nämna, att det gick ut på att skapa ett helt nytt
gängsystem, utgörande en kompromiss mellan
Withworths- och Sellersgängan, varvid
With-worths rundade gängprofil skulle bibehållas
medan den amerikanska gängvinkeln liksom ock de
amerikanska stigningarna skulle få vara kvar.
Vad som definitivt kommer ut av detta beslut veta
vi ännu ej.

Hur den officiella standardiseringen fått vind
i seglen är allmänt bekant. Under krigstider
förekomma emellertid vissa avarter av
standardiseringsverksamheten, som nog endast höra
krigstider till. Jag tänker då på sådan standardisering,
som bedrives direkt av statsmakterna. Deras
sysslande med standardiseringsfrågor har hittills,
såvitt jag kan erinra mig, endast inriktat sig på
livsmedelsbranschen. Standardiserad mjölk är ett
utslag av denna verksamhet. Såtillvida är denna
standardisering liktydig med annat
standardiseringsarbete som den haft till syfte att
åstadkomma sparsamhet. Å andra sidan vilja ju
standardiseringens målsmän städse hålla före, att all
standardisering skall göras så att kvalitetsvara skall
erhållas, och i detta stycke passar ej
mjölkstandardiseringen in i ramen. Kommissionernas
standardiseringsarbete har ju gått ut på att
åstadkomma sparsamhet med sådana råvaror och
förnödenheter, som vi lida brist på. Exempel härpå
är ju verktygsstålsstandardiseringen med förbud
att använda onödigt höga volframhalter etc. Till
slut få vi icke glömma att standardiseringen hos
de enskilda, en standardiseringsverksamhet som
är av större betydelse än den man i regel plägar
tillmäta den, säkert fortgått i stegrat tempo under
de gångna åren. Standardiseringens stora
betydelse har nämligen så att säga gått mera i blodet
hos var och en under de tider vi nyligen
genomlevat. Att så är förhållandet kan betraktas som
ett glädjande tecken, och vi standardiseringsmän
hoppas nu endast att denna uppfattning skall
fortleva även när krigets åskor ha slutat att
mullra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free