Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Standardisering i krigstider, av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1378
■ TEKNISK TIDSKRIFT
finnas som botemedel endast rationalisering och
standardisering. Kunde man bygga på redan
befintliga standardiseringsresultat, så skulle ju så
ske. Funnos inga dylika resultat att bygga på,
och så var förhållandet i mycket stor
utsträckning då det gällde krigsförnödenheter, så
gällde det att fortast möjligt ordna med en
standardisering. Det visade sig vara bättre att, även
om en viss utredningstid måste offras, göra en
dylik utredning i akt och mening att åstadkomma
enhetlighet inom produktionen gentemot att bara
sätta i gång med tillverkning enligt äldre metoder
och äldre konstruktioner, försvarbara endast om
tillverkningen, såsom skedde i fredstid, gällde små
kvantiteter. Problemets lösning var intet annat än
vad som kommer fram i det gamla valspråket:
"Tänk först, handla sen". För oss teknici är det
ju därjämte allbekant att om slöseri skall
undvikas inom den tekniska produktionen har man att
se till att underlaget för produktionen: ritningen,
materialspecifikationen, planeringsarbetet,
tidsstudierna, äro nöjaktigt utförda innan den
verkliga storproduktionen sättes i gång.
Standardiseringen är intet annat än ett led, men ett högst
betydelsefullt sådant, i det förberedande arbetet.
Den är därjämte ett förberedande arbete av en
slags högre potens än andra förberedande
arbeten. Om man nämligen kan leda in produktionen
på standardiserade enheter, frigöras kraftei* hela
linjen utefter och icke blott i den produktiva
tillverkningen. Arbetet på ritkontor, planering,
ar-betsstudiekontor minskas ju väsentligt om antalet
tillverkade typer minskas. Rationaliseringen sätter
med andra ord spår inte blott bland den
produktiva personalen utan även bland den s.k.
improduktiva. Det är av alldeles särskild betydelse
just under krigstider, då ju bristen på
högkvali-ficerade arbetskrafter överallt är särskilt kännbar.
Om vi undersöka hur standardiseringens
konjunkturkurva här i Sverige bar sig åt under förra
världskriget, så är härom endast att säga att
förra världskriget såg den svenska moderna
standardiseringen födas. Att väcka någonting till liv
innebär en arbetsprestation, som väl kan mätas
med mera påtagliga standardiseringsarbeten av
normalt slag, vilka sedermera ägt rum.
Drivkraften för detta nyskapande var under förra
världskriget brist på arbetskraft. Vissa svenska
verktygsmaskinfabriker, vilka liksom under
innevarande krigsperiod hade högkonjunktur, upptäckte
nämligen huru svårt det var att kunna få önskad
tillverkningsvolym enbart därför att bristen på
enhetlighet mellan olika verkstäder i fråga om
vanliga enkla maskinelement var så stor. Detta
försvårar nämligen i hög grad möjligheterna till
legobeställningar hos utomstående verkstäder.
Man fann sålunda hur sådana småsaker som
skruv, bult och kilar i sig själva icke
representerande stora summor i en verktygsmaskin, nära
nog bestämde produktionsvolymen eller åtmin-
stone i hög grad hindrade att den kom upp till
önskad storlek. Man fann också att den
konstaterade bristen på standard omöjliggjorde
fördelningen av tillverkningen efter rationella principer
företagen emellan. Om man alltså kunde
genomföra enhetlig maskinindustrieli standard, skulle
man vinna en ökad ekonomisk slagkraft.
Resultatet blev att arbetet med att åstadkomma denna
enhetliga svenska maskinindustriella standard
påbörjades. Detta ledde så småningom till
uppkomsten av SMS, som för övrigt i oktober 1944 firade
sitt 25-årsjubileum. SMS ledde sedan till SIS, som
nu har 22 år på nacken.
Samma erfarenheter som i Sverige gjordes i
andra länder och ungefär samtidigt. Detta är
förklaringen till att en mängd mycket kända
utländska standardiseringsorganisationer kommit
till stånd ungefär samtidigt och detta helt
spontant utan vetskap om att så skedde på andra
håll. Det var alltså ingen efterhärmningslusta,
som skapade fram dessa
standardiseringsorgani-tioner, åtminstone ej de, som den tiden kommo
till stånd. Exempel på sådana äro den tyska
standardiseringsorganisationen DIN, den amerikanska
ASA, den schweiziska VSM och den holländska
CNB.
Jag tror det kan vara av intresse att med några
ord nämna vad som skett inom krigsmaterielens
standardisering i andra länder, t.ex. Tyskland och
USA. Resultatet av det i Tyskland många år före
krigsutbrottet bedrivna standardiseringsarbetet
ha vi sett. Vi veta alla vilken krigsmaskin, som
uppstod, och att standardiseringen spelade en
stor och dominerande roll för att detta resultat
skulle nås är också bekant, vilket framgick
bl.a. i de tal, som höllos när DNA 1942 fyllde
25 år. I den officiella DIN-Mitt. 1944 h. 9
publicerades en del siffror om användande av
standardelement hos en tysk flygmotorfabrik.
Man säger i denna, att antalet standarddetaljer
successivt stigit från 27,2 % till 58,5 % i den
mån som omkonstruktioner ägt rum. Man säger
vidare att vid nya modeller, som nu äro under
skapande, räknar man med att icke mindre än
65 % av alla detaljer skola vara standardiserade.
I samma artikel talas om vilken oerhörd betydelse
det är att antalet standarddetaljer är stort
särskilt under pågående krig. Följande citat kan vara
värt omnämnande:
"Diese für eine so hoch entwickelte Maschine
erstaunliche Ergebnis ist erreicht worden, weil
die Leitung der Firma erkannt hat, dass
grund-sätzlich, ganz besonders im Kriege, jedes Gerät
soviel Normteile wie nur möglich enthalten muss,
um die Herstellungswerkstätten von jeder
ent-behrlichen Sonderfertigung zu entlasten, und um
besonders den Nachschub an die Front einfacher,
die Erstatzteillager übersichtlicher zu gestalten
und um eine weitgehende Möglichkeit zu
schaf-fen, die Motoren an der Front zu reparieren und
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
