Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Penicillin, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1406
■ TEKNISK TIDSKRIFT
och i många fall mer effektivt. Vidare minskas
penicillins aktivitet ej på samma sätt som
sulfon-amidernas vid närvaro av blod, var,
äggviteämnen eller stora mängder bakterier. Penicillin kan
dock ej helt ersätta sulfonamiderna, som måste
användas t.ex. vid infektioner i
matsmältningskanalen, där penicillin snabbt förstöres, mot
Bac-terium coli, som ej är penicillinkänslig, och som
profylaktiskt medel vid epidemier, vartill
penicillin ej kan användas, då det utsöndras för fort.
Renframställning av penicillin har erbjudit
mycket stora svårigheter på grund av dess instabilitet.
Genom extraktion av den svagt surgjorda
Peni-cillum-kulturen kan penicillinet utlösas
tillsammans med en hel del andra organiska ämnen.
Eterextraktet har sedan behandlats
kromatogra-fiskt (selektiv adsorption vid aluminiumoxid).
En del föroreningar kan förstöras med
alu-miniumamalgam, som ej angriper penicillin.
Enligt ett förfarande grundat på dessa tre metoder
har man lyckats framställa ren penicillin. Nu
arbetar man på uppklarandet av dess kemiska
konstitution. Slutmålet är givetvis att nå fram till
en syntesmetod, som väntas öppna stora
möjligheter dels ekonomiskt genom förenkling av
framställningssättet, dels till åstadkommandet av nya
och kanske ännu bättre syntetiska preparat.
Vid Sir William Dunn School erhöll man först
endast ca 1 g rödbrunt pulver, antagligen
innehållande mycket litet penicillin, ur 100 1
kulturlösning, men efter mycket arbete lyckades man
få fram så mycket, att djurförsök kunde göras.
Det var emellertid ett långt steg från möss till
människor främst beroende på svårigheten att
framställa tillräckliga mängder penicillin. När
de förberedande undersökningarna voro
fullbordade, hade kriget brutit ut. Emellertid var man
då så långt kommen, att penicillinets stora
användbarhet vid sårbehandling var tydlig. Det
gällde därför att till varje pris fortsätta arbetet
med största möjliga fart. Är 1941 etablerades
samarbete med ett tjugotal firmor i USA, som då
ännu stod utanför kriget och därför kunde väntas
lia större möjligheter att nå snabba resultat. I
Fig. 1. Flaskkultur au penicillin i en källare.
England har dock hela tiden penicillin framställts,
men i hur stor skala är obekant. Det var helt
naturligt, särskilt under nuvarande förhållanden,
att USA snart skulle ta ledningen på området.
Först odlade de amerikanska fabrikerna
svampen i flaskor, och några sjukhus satte i gång
’’kökskulturer". Under hela år 1942 tillverkades
endast så mycket, att ca 50 patienter kunde
behandlas. År 1943 kunde man dela ut ransoner
till 22 läkargrupper, som använde dem på en
handfull "civila marsvin". Alltsedan USA
inträdde i kriget har nämligen armé och flotta haft
monopol på det penicillin man lyckats framställa.
I år har man emellertid uppnått en sådan
produktion, att ca 1 000 sjukhus i maj fått tillstånd
att köpa rikliga månatliga ransoner3. Ett mindre
parti har anlänt till Sverige med lejdbåt i mitten
av september. Enligt uppgift3 skall penicillin
tillverkas i två fabriker i Kanada och 19 i USA. Av
dessa voro många i gång redan i våras, och de
övriga beräknas bli färdiga i år. I maj tillverkades
100 miljarder enheter, dvs. ca 67 kg ren
penicillin; vid årsskiftet beräknas tillverkningen vara
dubbelt så stor. Under hela förra året tillverkades
ca 7,5 kg. Det civila behovet i USA anses vara
ca 44 kg per månad och exporten beräknas till
10 kg. Priset är nu 2,85—10,00 $ per 100 000
enheter. Förra året var det 20 $.
Det kan tyckas, att mycket borde ha uträttats
under de fem år, som förflutit, sedan forskningen
på detta område startades av Florey och Chain,
men framställningen av penicillin i stordrift synes
ha varit ett mycket svårlöst problem. Man fann
snart, att Penicillum notatum växer bäst vid ca
25°C och att aktiviteten når ett maximum efter
6—8 dagar. Därefter faller den snabbt, och man
måste därför bearbeta kulturen, just när
maximum nåtts. Ett av de svåraste problemen vid
storfabrikation är säkerligen att hålla svampkulturen
fri från andra mikroorganismer. Sådana trivas
nämligen utomordentligt bra i de näringssubstrat,
som visat sig lämpligast för Penicillum. Dessa
förstöra nämligen lätt det ömtåliga penicillinet. Då
Penicillum är aerob, tillföres rikligt med luft, som
måste steriliseras på något, sätt. En annan
svårighet är, att svampen själv kan producera ämnen,
som förstöra penicillinet. Olika raser lia vidare
visat sig variera mycket i förmåga att producera
penicillin, och mycket arbete har nedlagts på
isolering av särskilt goda raser. Även dessa kunna
emellertid utan synbar orsak tröttna och ge då
litet eller intet penicillin. T.o.m. under de mest
noggrant standardiserade förhållanden varierar
penicillinutbytet i praktiskt taget varje kultur.
Enligt Loewe4 sker odling av Penicillum notatum
i teknisk skala huvudsakligen enligt fyra
förfaranden. Upparbetningen av de härvid erhållna
penicillinlösningarna torde ske på i princip likartat
sätt. Vid "ytkultur" (surface culture) får svampen
växa på näringsvätskans yta i stora tankar, ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
