Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Pneumatisk lyftkran för handlastning i gruvor, av Gustaf T Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1414
■ TEKNISK TIDSKRIFT
mot en större, förslagsvis genom ökning av
längden med 25—30 % samt även genom någon
förhöjning av skopans sidoväggar.
Genom tillmötesgående av överingenjör Y
Hen-ricsson vid Idkerberget har jag fått ta del av de
intressanta och detaljerade arbetsstudier, som
utförts av bergsingenjör H Huss på lastning med
och utan lyftkran i malmort (skivort) vid nämnda
gruvfält. En sammanställning av resultatet, med
mina tillägg för den ytterligare effektstegring, som
beräknas kunna uppnås, återges i tabell 4. Av
denna framgår, att vid handlast utan lyftkran
lastades och utfraktades 20—25 vagnar (i
medeltal 22,5 vagnar med en beräknad medelvikt av
1 100 kg) och vid användning av lyftkran 25—30
vagnar (i medeltal 27,5 vagnar à 1 100 kg
medelvikt). Detta motsvarar en effektstegring till
lyftkranens favör med ca 22 %. Då dessutom
beräknats, att effekten per 8 h skift skall kunna stegras
med ytterligare 4 till 5 vagnar à 1 100 kg — ett
förhållande, som uppges bekräftats i praktiken —
har erhållits ett värde 44,4 % som en möjlig
effektökning vid last av tung malm, en siffra
som rätt väl överensstämmer med i tabell 3 anfört
värde.
Vid omväxlande borrnings- och lastningsarbete
per skift, då alltså den monotona lastningen får
variera med maskinborrning, erhölls enligt tabell
4 en stegring för handlast såväl utan som med
krän. I förra fallet blev effekten 22—28 vagnar
(medeltal 25) och i senare 26—31 vagnar
(medeltal 28,5). Den beräknade lastningseffekten blir
utan lyftkran 27,5 t och med denna 31,4 t per 8 h
skift. Med antagande att 5 vagnar ytterligare skola
kunna lastas med lyftkran, erhålles 36,9 t per 8 h
skift.
Även om de i tabell 1—4 angivna effekterna
skulle representera maximivärden, torde dock
kunna fastslås, att lyftkranen är ett billigt och
bekvämt verktyg att vid en ofrånkomlig handlast
öka effekten och spara arbetskraften för onödig
påfrestning.
Den kostnad, som tillkommer för lyftkranens
drift, bortsett från ringa slitning, är luftkostnaden
per ton gods. Luftmängden — mätt i m3 "fri luft"
per ton — har härvid i ett fall bestämts dels för
malm, dels för gråbergslast. A priori kan antas,
att luftkostnaden per ton berg är obetydlig i
jämförelse med arbetslönen.
I det följande betecknar
Q <= fria luftmängden i m3/t berg,
D <= lyftkolvens diameter i dm,
d •■= kolvstångens diameter i dm,
/ i= kolvstångens slaglängd i dm,
p 1= tryckluftens medeltryck i kg/cm2,
G ’= vikt av skopa pius berg i kg,
v •= skopvolvm i dm3,
s bergets volymvikt (i löst mått).
Som uttryck för den per ton förbrukade fria
luftmängden erhålles
ji pl(D2 — d2) = * pl(D2 — d2)
4 G 4 {k-\-vs)
där k ’= skopans vikt i kg.
Vid givna värden på p, l, D, d och v sjunker
luftförbrukningen med stigande volymvikt hos
berget. Den blir lägst i malmort och högst i
gråbergs-ort eller: i olika berg förhålla sig de förbrukade
luftmängderna per ton omvänt som
volymvikterna för resp. berg
Q =sl
Qi S
Vid den av mig undersökta kranen var
skop-volymen i>i=ca 46 1 och k<~ 14,5 kg. Skopan
rymde av ifrågavarande malm 110,5 kg och av
leptit 70 kg; G blev alltså resp. 125 kg och 84 kg.
För värdena Gi= 125 kg i malmort och 84 kg i
gråbergsort, p — 1 kg/cm2, / = 10 dm, D = 1,08
dm och d <= 0,32 dm erhålles Q <= 0,47 m3
(uppmätt 0,7) i malmort och 0,70 m3 (uppmätt 0,9) i
gråbergsort.
Kostnaden för denna luftkvantitet är obetydlig
i jämförelse med arbetslönen för lastningen, som
följande utredning visar.
Tabell 4. Jämförelse mellan handlastning, med och utan pneumatisk lyftkran, au malm i skivort vid Idkerberget.
Handlastning utan lyftkran Handlastning med lyftkran + ca 4 vagnar handlast utan krän [-Effektökning-] {+Effekt- ökning+} i
förhållande till
handlastning utan lyftkran % Beräknad möjlig kapacitet (även erhållen i praktiken)
Antal vagnar à 1—1,2 t Summa beräknad medelvikt ton Antal vagnar à 1—1,2 t Summa beräknad medelvikt ton Antal vagnar à 1.-1,2 t Summa beräknad medelvikt ton ökning i
förhållande till
handlastning utan krän %
Endast lastning per 8 h skift...... 20—25 24,8 25—30 30,3 22,2 30 —35 35,8 44,4
Omväxlande borrning och lastning
per 8 h skift.................... 22—28 27,5 26—31 31,4 14,2 31 —36 36,9 34,2
halvskift (4 h) borrning + halvskift
(4 h) lastning (samma dag)...... 13—15 15,4 14—16 16,5 7>l 16,5—18,5 19,3 25,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
