Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Pneumatisk lyftkran för handlastning i gruvor, av Gustaf T Lindroth - Bly ur mellansvensk slig - Massalagren ökas - Axel Lindblad †, av Bo Kalling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 19AA
1415
Vid isotermisk kompression erhålles, som
välbekant, det arbete L, som teoretiskt åtgår för att
komprimera v0 m3 luft från trycket p0 till p ur
uttrycket
p p
L—v0po\vdp=v0po f— —VoPo nl ^-
J J P Po
Po Po
Denna relation ger, som känt, ett värde vid en
ideal isotermisk kompression, som är lägre än
vad som kan åstadkommas med en
kolvkompressor i praktiken.
Den elenergi, som ifrågavarande kompressor
förbrukade för kompression av 1 m3 fri luft till 6,25
kg/cm2, bestämdes till 5,89 kW. Då kWh-priset
var 3 öre, blir alltså kraftkostnaden K per m3 fri
luft
3
K = 5,89 — = 0,3 öre
60
Kostnaden per m3 fri luft per ton blir sålunda för
lastning
i malmort: 0,7 X 0,3^=0,21 öre
i gråbergsort: 0,9X0,3 = 0,27 öre
Antas att en lastare på 8 h skift med nuvarande
penningvärde beräknas förtjäna 1,50 kr/h, att
effekten vid handlastning med krän av malm
uppgår till 30 t, av gråberg till 25 t per 8 h skift,
kan kostnaden för lastning och utfrakt beräknas
till ca:
i malmort i gråbergsort
arbetslön .... 40 48
luftkostnad . . 0,2 0,3
Summa 40,2 öre 48,3 öre
I det föregående har framhållits, att lyftkranen
icke är någon lastmaskin, som kan konkurrera
med lastmaskiner eller skrapor. Dylika böra
givetvis användas, där förhållandena betinga
sådana maskiner. Det synes dock som om
lyftkranen för vissa speciella arbeten kan fylla ett
behov. Den är billig, lätt att transportera och drar
icke några dyrbara underhållskostnader. För
mindre gruvarbeten torde den bli välkommen.
Bly ur mellansvensk slig. Ett nytt företag för
framställning av bly ur mellansvensk slig har satts igång i
Landskrona. Sedan i januari finns där ett verk för raffinering av
bly- och tennskrot, och förhandlingar ha nu avslutats
mellan myndigheterna och företaget om en årlig produktion
av ca 4 000 t bly. Blyet kommer att levereras till
Telegraf-veiket och råvaran tillhandahålles genom Bolidens Gruv
AB. Som biprodukt räknar man med att erhålla en mindre
kvantitet guld och silver (StT 2/9 1944).
Massalagren ökas. Svenska Cellulosaföreningen
meddelar, att våra lager av massa nu äro uppe i 550 000 t. I
England är man intresserad av alt från Sverige köpa
betydande kvantiteter kemisk och mekanisk massa, så snart
detta låter sig göra. Det gäller inalles ca 275 000 t kemisk
och inemot 100 000 t mekanisk massa. Leveranserna skola
ske inom tolv månader efter sjöfartens återupptagande
(SvD 24/9 1944).
Axel Lindblad †
Förre vice verkställande direktören och
tekniske chefen för Bolidens Gruvaktiebolag, fil.
hedersdoktor Axel Lindblad, avled den 6 november
1944 efter en långvarig sjukdom. Det är en i flera
avseenden märklig levnadsbana, som därmed nått
sitt slut. Axel Lindblad var en av de stora
nyskaparna inom svensk teknik och han efterlämnar
ett livsverk av utomordentlig betydelse för vårt
lands näringsliv.
Axel Lindblad föddes år 1874 i Vånga i
Östergötland. Han genomgick Norrköpings Tekniska
Elementarskola och började sedan direkt utan
någon mera djupgående teoretisk utbildning sin
skiftesrika bana i industrins tjänst. Hans första
verksamhet vid sekelskiftet kom att falla inom
den elektriska installationstekniken. Hans energi
och idérikedom förde honom emellertid snart över
på andra och vidare verksamhetsfält.
Elektroteknikens snabba utveckling under denna tid
inriktade hans intresse på de möjligheter som
framkommo att utnyttja den elektriska strömmen som
energikälla för metallurgiska och kemiska
processer. Sina kunskaper i kemi förkovrade han
genom ett intensivt självstudium. Därvid hade han
ett gott stöd i sitt fenomenala minne. Snart
framstod han som en av landets främsta kemister, och
det dröjde ej länge, förrän hans initiativrikedom
gav sig till känna på flera olika områden. Under
åren 1906—1912 finna vi honom bl.a. som en av
ledarna för de av Jernkontoret understödda
framgångsrika experimenten med elektrisk
järnframställning. Resultatet blev konstruktionen av
den elektriska masugnen, vilken ugnstyp sedan
införts på många platser i Sverige och i utlandet.
För sina betydelsefulla insatser på detta område
kreerades Lindblad år 1917 till filosofie
hedersdoktor vid Uppsala Universitet; detta innebar ett
erkännande icke blott för hans tekniska
framsynthet utan även för hans vetenskapliga skicklighet
— en sällsynt utmärkelse för en självlärd man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
