Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Synpunkter på provtagning, av Olof Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 19AA
1417
Synpunkter på provtagning
Bergsingeniör Olof Eklund, LSTF, Nora
Provtagningen har erhållit allt större betydelse
för gruvbrytningen och dess planläggning,
malmleveranser och för bergshanteringens ekonomi
över huvud taget. Behovet av noggrann
undersökning av fyndigheter och delar därav gör sig allt
mer gällande. I viss mån beror detta på att allt
flera ädlare malmer sökas, hittas och exploateras
samt att dessa ofta äro betydligt svårbedömligare
och fordra mera omfattande undersökning än
exempelvis vissa järnmalmer. Ytterligare har till
provtagningens fromma bidragit, att flera nyttiga
icke metalliska mineralförekomster i landet dragit
uppmärksamheten till sig och utvinning i vissa
fall begynts. Bland dylika kunna nämnas:
olje-haltiga skiffrar, kalker i norra Sörmland,
marmorförekomster i Kolmården och Gropptorp,
fos-foritlagren i Närke, apatithaltiga kalker på Alnön,
glimmerförekomster, flusspat och kol i Skåne
m.m. Vidare främjas provtagningens värde genom
att förr brutna fyndigheter på grund av tidsläget
åter spela en viss roll genom brytnings-,
anriknings- och förädlingsteknikens framsteg.
En tillförlitlig provtagning av fyndigheter har
sålunda blivit synnerligen viktig och anses
numera nödvändig för bedömningen av en
förekomsts värde och dess möjligheter för
tekniskekonomisk exploatering. Här skall även nämnas
att ovederhäftig provtagning många gånger
förorsakar förlust av stora kapital och även bringar
förmodligen brytvärda, landsnyttiga förekomster
till tystnad.
Undersökning av malmer förr i världen bestod
ofta helt enkelt i att man begynte bryta i en
hygglig blottning och fortsatte att bryta i dagbrott
■eller sprängde schakt tills malmen tog slut eller
tills vattentilloppet ej kunde behärskas. Numera
föregås en provbrytning oftast av malmgeologisk
prospektering, geofysikaliska undersökningar och
borrningar samt provtagning i ytan och av
borr-liålskärnor.
Det synes vara ganska visst, att ju bättre man
känner sin fyndighet innan brytningen begynner
eller fortsatt brytning av en i gång varande gruva
planlägges, desto bättre kan brytningen
kalkyleras och effektueras både tekniskt och ekonomiskt.
Man kan våga påstå, att den billigaste
brytningen av en fyndighet kan göras, om man,
innan den börjar, känner fyndigheten i dess
helhet till såväl form som halt eller vid större fyndig-
DK 622.7 : 620.11
heter åtminstone undersökt så stor del av den till
fullo, att denna del räcker till brytning ca 40—50
år framåt. Tyvärr lider man nu på många ställen
av tidigare synder i den vägen. Malmen blir
onödigt dyr och malm förloras.
Praktiska råd vid provtagning
Ändamålet i vidaste bemärkelse med
provtagning av en fyndighet (synpunkterna gälla även i
tillämpliga delar mekaniskt behandlat gods) är
fastställande av
fyndighetens volym (storlek);
fyndighetens djup och form (morfologi);
genomsnittshalten av det eller de beträffande
mineralen i förekomsten;
genomsnittshalten av det eller de beträffande
metallerna eller ämnena i fyndigheten;
mineralhaltens fördelning i ytan och i djupled
hos fyndigheten;
mineralkoncentrationer inom den fyndiga
kroppen, var dessa finnas och deras storlek;
huruvida samband finns mellan vissa mineral
(mineralparagenes, mineralsällskap) och
hurudant detta samband gestaltar sig (t.ex. silver och
blyglans, vissa kiser och guld och koppar, apatit
och järnglans, glimmer och fältspat m.fl.);
i möjligaste mån de malmgeologiska grunderna
till mineralfördelningen och dess uppträdande;
om viss lagbundenhet finns i variationerna av
mineralhalten och hurudan denna är;
makroskopiskt, gångartens och det nyttiga
mineralets kornstorlekar och struktur, det senares
frånskiljbarhet, krossbarhet, möjlighet till
hand-skrädning m.m.
Ändamålet med en provtagning kan även delas
upp efter andra linjer, t.ex. provtagning för en
första orientering eller prospektering,
provtagning, som en köpare gör, för att kontrollera ett
anbud och provtagning i gruvan under
brytningens gång m.m. Men vid varje nyss nämnt slag
av provtagning måste man ha de tidigare ovan
uppräknade 10 synpunkterna klara för sig.
Målet för en provtagning kan emellertid
understundom tvingas att inskränka sig till erhållande
av endast en orientering för en senare
generalprovtagning, exempelvis undersökning av
slig-och slamförråd, som framkommit under olika
brytningsförhållanden och tider, varp- eller
avfallshögar, som upplagts från olika brytnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
