Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - Buller från fartygspropellrar, av Curt Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 19 A A
1451
Buller från fartygspropellrar
Mariningenjör Curt Borgenstam, LSTF, Stockholm
Det var vid upptäckten av kavitationsfenomenet
i slutet av 1800-talet, som bullerproblemet först
började beaktas i samband med
fartygspropellrar. När man vid denna tid började driva
farterna allt högre hos torpedbåtar och jagare fann
man vissa egendomliga företeelser. Över en viss
fart sjönk propellerverkningsgraden katastrofalt,
akterskeppet råkade i vibration och propellrarna
avgåvo ett brummande ljud. Detta visade sig bero
på kavitation. Sedan man numera fått möjligheter
att utföra laboratoriemässiga prov med
kavite-rande propellrar har man bättre lyckats behärska
fenomenet, och problemet får anses tämligen väl
genomträngt.
Emellertid har man kunnat konstatera ett
liknande ljud även från icke kaviterande propellrar.
Ljudet uppträdde härvid vanligen vid lägre farter
och blott under vissa speciella förutsättningar. I
detta sammanhang infördes termen ’sjungande
propellrar"; och bullerorsaken i detta fall kan
fortfarande ej anses klarlagd.
Vad man i vanliga fall benämner propellerljud
är däremot det med låg period uppträdande
propeller slagljudet, vilket särskilt vid långsamgående
propellrar är mycket utpräglat.
Propellerslagljud
Obalans
Genom statisk och dynamisk obalans uppstå
centrifugalkrafter och momentvektorer, som
medfölja vid rotationen och ge vibrationer i
propeller-axeln. Härigenom komma propellern och
akterskeppet i svängning med en frekvens, som är lika
med varvtalet. Skrovet verkar som membran och
utsänder motsvarande ljudfrekvens. Ljudet kan
Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 110 (1944).
DK 534.837 : 629.12.037.1
tydligen bekämpas genom statisk och dynamisk
utbalansering.
Varierande hydrauliska krafter
Varje propellerblad påverkas vid rotationen av
en normal- och en transversalkraft. Vid en
frifa-rande propeller bli dessa krafter konstanta och
ge ej anledning till ljud. Placeras propellern på
ett fartyg blir emellertid förhållandet ett annat.
Ofta placeras propellern i en propellerbrunn, t.ex.
enligt fig. 1 omedelbart intill akterstäv och roder.
Vid bladens passage av dessa delar kommer dels
vattenströmningen att klippas av så att de
hydrauliska krafterna variera, dels uppstår
slagverkan på roder, axelbärare och stävar genom
rotationen hos vattnet. Ur denna synpunkt bör
tydligen propellern placeras så långt från roder,
axelbärare och stävar som möjligt.
Inverkan av medström
Av ännu större betydelse är inverkan av
medström. Vid den frifarande propellern är
tillströmningshastigheten konstant över diskarean och
lika med framdriftshastigheten. På grund av
medströmmen blir däremot
tillströmningshastigheten hos en propeller akter om ett fartyg mindre.
Vidare varierar medströmsfaktorn över diskarean,
vilket framgår av fig. 2.
Medströmsfaktorns variation i radiell led har
ingen inverkan på bullret. Däremot är variationen
i periferiell led en allvarlig bullerkälla. Den
innebär att anströmningsvinkeln till en viss
bladsektion kommer att variera runt varvet. De
hydrauliska krafterna komma därigenom att variera.
Propellerbladet kommer i svängningar och avger
buller. Motmedlet är att genom mätningar be-
SEKTION A-A
Fig. 1. Propeller i propellerbrunn.
Fig. 2. Exempel på med
strömsfördelningen akter om
ett enpropellerfartyg (i %)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
