Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Akustisk planering, av Johan von Utfall och Björn Berntson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 1944
1473
Efter integrering och sedan
integrationskonstanten bestämts ur 11= 0, E <= erhålles (fig. 4)
Ei
E
cFoc
= e 4 v
Nu har efterklangstiden T definierats som den
tid, som erfordras för att ljudenergin per
volymsenhet skall sjunka från ett godtyckligt värde till
ett som är en miljondel härav, dvs.
Et = 106 • E
Då blir
T= = (1)
c Fot F • ot
där ot är medeldämpningskoefficienten, dvs.
n
V^i " A
i
där Af= total absorption i rummet,
F= rummets totala yta,
V = rummets volym.
Uttryckets täljare anger summa
absorptionsen-heter A, där varje term utgör produkten av en
väggyta och dess absorptionskoefficient.
Detta är den av "den moderna akustikens
fader" Wallace C Sabine (1923) funna formeln för
efterklangstiden (1).
Denna formel, som dock endast gäller under
vissa tidigare nämnda förutsättningar, är den
enklaste och vanligast använda. Formeln, som
ursprungligen var empirisk, har senare teoretiskt
härletts. En del andra, för vissa fall modifierade
formler, har utarbetats av olika forskare
Eyring (1930)
0,164 -V
T =
— F in (j
Knudsen (1931)
T =
k-V
<lVm — F-lnl —
Millington (1932)
T =
0,164-V
(2)
(3)
(4)
2 Fi-ln(l — oci)
Formel (2) gäller för de fall, då
medelabsorp-tionskoefficienten är större än 0,2. Formel (3)
innehåller en faktor k, som antar olika värden,
beroende på rummets form. Dessutom har man
här tagit hänsyn till den absorption, som
påverkar ljudvågen under dess gång genom luften.
Denna luftabsorption (koefficienten m) är starkt
beroende av luftens fuktighet och gör sig
märkbar redan vid 1 000 p/s men mest vid mycket höga
frekvenser, på så sätt att efterklangstiden blir
helt oberoende av rummets dimensioner. I
formel (4) använder man sig inte som i de tre övriga
av en aritmetisk addition av de enstaka
dämp-ytorna utan tar hänsyn till en bestämd ordning
vid reflexionerna och får så en geometrisk
addition. Denna formel har i praktiken visat sig ge
god överensstämmelse med företagna
absorptionsmätningar.
Med anledning av olikheter, som kunna uppstå
vid applicerandet av dämpmaterial vid
väggytorna, bör man använda även ur vederhäftiga
handböcker hämtade värden på absorptionskoeffienter
med stor försiktighet. En viss skepsis är i varje
fall på sin plats om i reklambroschyrer över
akustiskt material koefficienternas storlek närmar
sig 1. Ett säkert sätt är att i egna mätrum
bestämma absorptionskoefficienterna för de
dämpmaterial man avser att använda. De absolut
riktigaste mätvärden erhållas om man utför
mätningar med dämpmaterialet slutgiltigt applicerat
i den ifrågavarande lokalen. Gäller det förbättring
av akustiken i en redan förefintlig lokal bör man
först genom mätning fastställa lokalens
efter-klangskurva. Därefter införes material som
uppskattas ha sådana egenskaper, att de teoretiskt
kompensera kurvans oformligheter. Genom att
avpassa storleken av ytorna för de porösa och för
de svängande materialen kan man så med
tillräcklig noggrannhet på papperet bestämma
kurvan för efterklangstiden vid varierande frekvens.
Sedan följer kontrollmätning av den erhållna nya
efterklangskurvan.
Mätning av efterklangstid
Under årens lopp ha många metoder
kommit till användning för mätning av
efterklangstiden. Emellertid torde nu alla vara underlägsna
den anordning, som schematiskt visas på fig. 5.
Man begagnar sig här av det förhållandet, att i
knallen från ett skott, t.ex. ett löst skott från ett
mausergevär, finnas alla frekvenser inom det
hörbara området representerade.
Ljudtrycket i den lokal som skall mätas upptas
av en mikrofon, som via en förstärkare och ett
oktavfilter är ansluten till ett registrerande mät-
Fig. 5. Anordning för
efter-klangsmätning. a. ljudkälla, b.
tryckmikrofon, c.
mikrofonförstärkare, d. variabelt bandfilter,
e. slutförstärkare, f.
dämpningsskrivare enligt Neuman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
