- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1487

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Göteborgs Vattenverk i stöpsleven, av Walter Wredenfors - Handledning i skogsvägbyggnad, av Rn - Om fastighetsindelningen och dess betydelse, av Magnus Smedberg - Betonggolv, några nya gjutningsmetoder, av Bengt Gabrielsson - Undersökningar rörande konsistens hos betong, av W S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 december 19M

1487

vattnet till de avlägsna förbrukningsområdena. Den
framlagda idén är svindlande, men dess princip bör redan nu
vara tillämplig vid planering av exempelvis
vattenförsörjningen för en sådan grupp av städer som Eslöv,
Hälsingborg och Landskrona, varvid Ringsjön bör komma i fråga
såsom ersättning för de Blidbergska jättevattentäkterna
Vättern och Vänern. Walter Wredenfors

DK 625.711.84

Handledning i skogsvägbyggnad, 2:a uppl., av Gunno
Kinnman och Bo Lindfelt, Sv. Skogsvårdsföreningens
förlag, Stockholm 1944. 127 s., 56 fig., 15 bil. 5 kr.

Utvecklingen av skogsvägbyggnadstekniken har på de
sista åren gått snabbt framåt genom de ökade krav på
vägarna, som de nutida virkestransporterna ställa, och med
anledning därav har en grundlig översyn av ovanstående
arbete genomförts, då en andra upplaga nu föreligger.
Bokens sidantal har sålunda ökats med 31 och bildantalet
har fördubblats. Framställningen har över lag gjorts något
bredare och särskilt kapitlen om vägens byggnad och
författningar ha utökats väsentligt. Bildmaterialet är i
allmänhet bra, men beträffande ett mindre antal kan deras
instruktiva värde ifrågasättas. Den fylligare framställningen
har till största delen gjort boken mera lättläst och
instruktiv, dock med ett undantag. Avsnittet trummor och
mindre broar i kapitlet om vägens byggnad har i den nya
upplagan utökats med en sju sidors framställning om broar
på skogsvägar, vilken måste bedömas som tekniskt
undermålig. Lyckligtvis inledes avhandlingen med ett påpekande,
att speciell sakkunskap för beräkning och konstruktion av
broarna måste anlitas. Den följande framställningen synes
därför vara helt överflödig i dess nuvarande utformning
och kan snarast vara till skada för en okritisk eller
tekniskt okunnig läsare. Då boken utgivits med statsbidrag
och är avsedd att användas som lärobok vid skogsskolor
o.d., är det ägnat att förvåna, att en dylik framställning
om broar kunnat få komma i tryck. Bokens första upplaga
är i detta avseende den andra vida överlägsen, då det i
den förstnämnda kort och gott framhålles att "ritning till
större broar måste upprättas av fackman".
De medföljande bilagorna, som omfatta
arbetsbeskrivningar och typritningar ha väsentligt förbättrats i
jämförelse med den första upplagan, även om några obetydliga
felaktigheter kvarstå. Rn

DK 333 : 347.23

Om fastighetsindelningen och dess betydelse, av Knut
Rodhe, Lundequistska Bokhandeln, Uppsala 1941. 38 + 365
s. 12 kr.

Föreliggande arbete är den doktorsavhandling, som först
förskaffade förf. en juridisk docentur och sedan med stor
sannolikhet bidragit till att han häromdagen enhälligt
kallades till innehavare av professuren i rättsvetenskap
vid Handelshögskolan.

Av grundläggande betydelse för lagstiftningen om fast
egendom är den indelning av jordytan i särskilda enheter,
benämnda fastigheter, vilken åstadkommes genom
lant-inäteritekniska åtgärder, såsom laga skifte och
avstyck-ning. Reglerna häfom ha på grund av att lagstiftningen
utvecklats steg för steg blivit ganska invecklade. Förf.
redogör i avhandlingen utförligt för hur de gällande
reglerna om fastighetsindelningen äro beskaffade. Härefter
diskuteras vilka ändamål dessa regler fullfölja. Ett
ändamål är att man med hjälp av fastighetsindelningen på
ett enkelt sätt kan ånge, vilken jord som t.ex. utgör
föremål för en överlåtelse. Av stort praktiskt intresse är
därvid förf:s undersökning om konsekvenserna av misstag
rörande fastighetsbeteckningar. Fastighetsförhållandena
äro mångenstädes så oklara, att man mycket lätt kan
komma att använda felaktiga fastighetsbeteckningar i en
överlåtelsehandling och därmed också i lagfartsbeslut.
Processer härom äro vanliga, och förf. redogör ingående
för domstolarnas praxis.

Ett annat ändamål, som fullföljes av reglerna om
fastighetsindelningen, är att man tar dem till hjälp vid den
kontroll över jorddelningen, soin myndigheterna sedan
tillkomsten av 1926 års jorddelningslag genomföra.
Kontrollen syftar till att endast lämpliga bruksenheter skola
få nybildas. Förf. utreder hur denna kontroll är anordnad
och diskuterar huruvida den är effektiv i praktiken.
Särskilt uppehåller sig framställningen vid frågor om verkan
av en överlåtelse av en del av en fastighet utan att
överlåtelsen följes av en lantmäteriförrättning, och förf.
kommer därvid in på frågor om verkan av de i stora delar
av landet vanliga "sämjedelningarna".

Avhandlingen vänder sig givetvis i första hand till jurister
och lantmätare. Då den, som ovan nämnts, är en
doktorsavhandling, är den icke handboksmässigt klar i
framställningen utan fylld av citat från olika rättsfall, uttalanden
av andra rättslärde, återblickar på rättsutvecklingen sådan
den återverkat på nu gällande stadganden osv. För den,
som i samband med egendoms- och fastighetsförvaltning
behöver sätta sig in i hithörande frågor, ger den
emellertid en utomordentlig överblick över den invecklade
mekanism, som döljes bakom sådana uttryck som jordregister,
skifte, klyvning, ägolott, ägostyckning, avsöndring,
avstyck-ning, sammanläggning, ensittarelag, sämjedelning och
många andra. Magnus Smedberg

DK 624.025.331
69.025.331

Betonggolv, några nya gjutningsnietoder, av S O
Granström, Stockholm 1944. 24 s., 30 fig.

Det tidigare, sedan 1942 tillgängliga särtrycket har i
föreliggande nytryck kompletterats bl.a. med en översikt
över amerikanska erfarenheter i fråga om gjutning med
ytsats. Med gängse förfaringssätt erhålles vid stålslipning,
antingen denna utföres med eller utan särskilt "topplag",
ett översta skikt på en eller annan mm av cementrik
siam, som efter hårdnandet har benägenhet att damma.
Amerikanarna ha nu övergått till att gjuta detta topplag
av betong med ärtsingel och ett vattencementtal av
0,34—0,36. Minskningen i bearbetbarhet kompenseras
härvid av att den färdiga ytan får en helt annan slitstyrka
än vanliga stålslipade ytor i bruk. Vidare lämnas en
redogörelse för den nu allt vanligare maskinslipningen av
betonggolv, som ju är den andra vägen att få fram en
slitstark golvyta. Illustrationsmaterialet har i nytrycket
ökats med ett antal instruktiva bilder från olika
golvbeläggningsarbeten. Bengt Gabrielsson

DK 666.972

Undersökningar rörande konsistens hos betong, av

N von Matern och N Odemark, Statens Väginst. Medd. 68,
Stockholm 1944. 75 s., 32 fig. 5 kr.

Meddelandet innehåller en redogörelse för provningar
som utförts vid Svenska Väginstitutet i syfte att noggrant
utreda vilka faktorer som påverka betongens konsistens.
Vid bestämningen av konsistensen har man därvid, vid
sidan av de vanliga kända metoderna, använt sig av en
modifierad form av Vebe-apparaten. För att komma ifrån
den osäkerhet i tidsbestämningen, som den vanliga
Vebe-apparaten medför på grund av svårigheten att exakt
avgöra när betongen sluter upp kring den sjunkande
glasskivan, har man utfört proven på följande sätt. På den
hopskakade betongmassan i kärlet har man ställt en
stålplatta med en diameter av 8 cm. Plattan är förenad med
en stång i likhet med glasplattan i den vanliga
Vebe-apparaten. När massan nu vibrerar, sjunker plattan, och
som mått på konsistensen sätter man tiden för 5 cm
sjunkning. Detta förfaringssätt har visat väsentligt mindre
spridning i provningsvärdena än den gamla vedertagna
metoden. Vid provningen har man matematiskt beräknat
olika blandningar, benämnda "harmoniska blandningar".
Som giund för beräkningarna ligger utredningar gjorda
av dansken A H M Andreasen. Efter den matematiska be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free