Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patenterbarhetskriterier, av Halvar Khennet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1508
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Rättegångsbalkens kap. 17 § 26 kan betraktas
såsom laga bevis, såvida dess giltighet ej godtas av
båda parter. I motsatt fall måste intyget för att
få karaktären av laga bevis edfästas inför vanlig
domstol. Jämlikt Rättegångsbalkens kap. 17 § 23
äger "den ännu ej rättegång med annan haver"
att "för ålder, sjukdom, bortresa eller annat fall"
höra vittnen inför domstol. Då åtminstone enligt
hittills gällande åskådning
invändningsförfarandet icke betraktas såsom en rättegång, har
åtminstone hittills denna möjlighet att få ett intyg
ed-fäst inför domstol i de flesta fall utan vidare
kunnat användas. Skulle möjligen den omnämnda
ändringen i patentförordningen medföra en
ändrad åskådning om invändningsförfarandets natur,
torde en edfästning inför domstol icke kunna
komma i fråga utan att först Patentverkets
medgivande härtill inhämtas.
Förutom möjligheten att begära vittnesförhör
inför domstol, som tillkommer såväl sökande som
invändare, äger Patentverkets besvärsavdelning
jämlikt patentförordningen § 8 i ärende, som
ankommer på dess prövning, låta höra vittnen vid
allmän domstol. Det vore ur utredningens
synpunkt ofta önskvärt, att vid alla vittnesförhör
inför domstol även den andra parten eller hans
ombud och helst också vederbörande ledamot i
Patentverket bereddes tillfälle att närvara för att
genom framställda frågor få vittnesmålen
kompletterade. Ur samma synpunkt vore det
önskvärt, att man i större utsträckning än hittills
använde sig av möjligheten att låta vittnena
framträda direkt inför Patentverket, nämligen vid
"muntliga förhör". Dessa bestå i en
protokollförd överläggning mellan Patentverket och
sökanden, samt invändare, om sådan förekommer.
Ingenting hindrar, att de vittnen, som eventuellt
kunna vara åberopade i ärendet, också inställa
sig vid ett muntligt förhör och därvid dels få
redogöra för sina iakttagelser och sin uppfattning,
dels utfrågas om de ytterligare detaljer, som
kunna synas parterna eller Patentverkets ledamöter
vara av betydelse för ärendets bedömande.
Visserligen är patentverket icke behörigt att direkt ta
emot edfästelse på de gjorda utsagorna, men
förhållandena äro mycket ofta sådana, att den andra
parten icke torde ha anledning att icke tillerkänna
de gjorda utsagorna vitsord såsom om de vore
ed-fästa. I de sannolikt ej alltför många fall, då
tvekan om ett vittnes sanningsenlighet möjligen
skulle kunna finnas, kvarstår alltid möjligheten
att låta edfästa utsagorna inför vanlig domstol.
Teknisk effekt
Har nyhetsgranskningen givit vid handen, att det
patentsökta icke är nytt, behöver någon ytterligare
prövning icke ske. Det, som icke är nytt, kan icke
patentskyddas, såsom följer redan av
patentförordningen § 1. Har däremot en nyhet kunnat
påvisas, uppkommer frågan om den tekniska effek-
ten. Härmed förstås, att den nyhet, som påvisats,
skall vara av någon teknisk betydelse, skall
utgöra lösningen på något tekniskt problem.
Den tekniska effekten bör i likhet med nyheten
bedömas uteslutande objektivt, dvs. bedömandet
bör endast avse att fastställa om någon teknisk
effekt föreligger och i så fall vilken denna är. Den
erhållna lösningen på det tekniska problemet
behöver icke nödvändigtvis vara bättre än tidigare
kända lösningar. Såsom i avsnittet om
uppfinningshöjden skall påvisas, kan, åtminstone om
nyheten är stor, t.o.m. en sämre lösning innebära
en patenterbar uppfinning. Den nya lösningen kan
anvisa en tidigare ej känd väg för tekniken, vilken
kan vara av värde, t.ex. genom att ge upphov till
en ny utveckling eller genom att tillåta
kringgående av ett av ekonomiskt geografiska
förhållanden eller kanske av ett tidigare patent betingat
monopol.
Prövningen av den tekniska effekten avser
sålunda icke i första hand att utgöra någon slags
kvalitetsprövning av uppfinningen, utan endast
att tillse, att så vitt möjligt "uppfinningar", som
icke fungera, icke patenteras. Det är av denna
anledning, som patentverket konsekvent vägrar
patent för perpetuum mobile. Då patent på en
sådan "uppfinning" sökes, förelägges alltid
uppfinnaren att förete en arbetande modell. Det
händer också ofta, att patentansökningar avse rena
skrivbordsprodukter, vilka vila på missförstånd av
naturlagar och därför utgå från falska och
orimliga förutsättningar. Då Patentverket misstänker
att ett dylikt fall föreligger, påpekas förhållandet
för sökanden, eller också förelägges han. på
liknande sätt som vid perpetuum
mobile-uppfin-ningar, att styrka, att hans uppfinning verkligen
fungerar. Detta styrkande kan ske på många
olika sätt: genom företeende av en arbetande
modell, genom förevisande av försök, genom intyg
från officiella institutioner, t.ex. Statens
Provningsanstalt, eller från personer, vilkas
trovärdighet och sakkunskap Patentverket anser sig
kunna godta. Även av sökanden själv meddelade
undersökningsresultat, diagram, sifferserier,
kurvor, varuprover etc. kunna i vissa fall godtas. I
det fall så kan ske, böra dylika uppgifter
inarbetas i beskrivningen. Skulle det sedermera visas,
att dessa uppgifter icke äro riktiga samt att nya,
riktigare uppgifter icke kunna ge någon
förnuftig mening åt "uppfinningen", bör detta vara en
grund för avslag på ansökningen resp. för
patentets ogiltighetsförklaring.
Det har gjorts gällande, att det skulle vara
onödig stränghet att på sätt här sagts alltid kräva
påvisandet av en teknisk effekt för beviljande av
patent. Är, har man sagt, nyheten utan teknisk
betydelse, så är uppfinningen värdelös, och ett
eventuellt patent kan icke göra någon skada.
Detta är icke riktigt. Ett patent kan, även om det
skulle vila på tekniskt orimliga eller felaktiga pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
