- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1509

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patenterbarhetskriterier, av Halvar Khennet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 december 19M

1509

misser, på många sätt vara till nytta för sin
innehavare resp. till skada för andra. Det kan
avskräcka personer från att underkasta ett visst
tekniskt område forskningsarbete; det har alltid
ett visst reklam värde; det kan säljas till
godtrogna personer, varigenom dessa kunna tillskyndas
stor ekonomisk skada; dess upphävande inför
domstol är i varje fall ett företag, som förorsakar
såväl arbete som onödiga kostnader. Hänsyn till
dessa omständigheter och icke minst till
patentmyndighetens eget anseende kräver därför, att
patent på dylika meningslösa "uppfinningar" i
största möjliga utsträckning vägras.

Till sist förtjänar det måhända framhållas, att
den tekniska effekten icke med nödvändighet
behöver vara den, som uppfinnaren själv från
början tänkt sig. Det kan hända, att han från början
missförstått sin uppfinnings sätt att fungera eller
att den även visar sig ha en bifunktion, som kan
vara av större betydelse än den avsedda. Därest
Patentverket skulle finna, att ett dylikt
förhållande föreligger, är detta icke något skäl för avslag.
Skulle sökanden själv under behandlingen
komma underfund med förhållandet, bör han givetvis
meddela Patentverket därom. I båda fallen böra
ansökningshandlingarna omarbetas, så att icke
missvisande uppgifter komma att kvarstå i den
tryckta patentskriften.

Uppfinningshöjd

Om såväl nyhet som teknisk effekt föreligga, är
därmed icke prövningen avslutad. Att göra en
uppfinning består icke bara i att åstadkomma
något nytt, som fungerar. Ett patent är ett ur många
synpunkter så betydelsefullt och värdefullt
dokument, att det för dess beviljande är berättigat att
fordra en verkligt ovanlig prestation.

Låt mig ta ett exempel: en bro är en teknisk
skapelse, vars konstruktion den blivande
brobyggaren får lära sig på Tekniska Högskolan. Han
får lära sig, att broar kunna konstrueras enligt
många olika system, liksom dessas för- och
nackdelar. Han får slutligen lära sig, huru de olika
konstruktionerna skola beräknas. Antag, att en
brobyggare ställes inför uppgiften att bygga en
bro för en viss trafik, vars tyngd och frekvens kan
antas bestämd, över en flod, vars bredd är given.
Antag att flodens djup, strömmens stridhet eller
flodens bottenbeskaffenhet äro sådana, att brons
spännvidd helt och hållet bestämmes av
avståndet mellan dess landfästen, vilka återigen i sin
tur bestämmas av flodens bredd. Antag att såväl
trafikbelastningen som spännvidden äro sådana,
att den nya bron icke i något av dessa avseenden
överensstämmer med någon hittills känd bro.
Brobyggaren kan sålunda ej, även om han till
äventyrs skulle vilja det, använda någon tidigare känd
bro, vars data han utan ändring skulle kunna
överflytta på den nya bron. Vår brobyggare
beslutar sig efter diverse förberedande kalkyler för

att välja ett visst känt system för den nya bron,
och han sätter sig därefter att genomföra
beräkningen av bron i enlighet med de regler, han fått
lära sig och som han för övrigt kan finna i varje
handbok. Då bron är färdig, överensstämmer den
i enlighet med förutsättningarna icke med någon
tidigare känd bro. Vi kunna vidare anta, att
brobyggaren räknat rätt, så att bron fungerar. Den
utgör då ett tekniskt alster, som uppvisar vissa
skillnader från tidigare kända alster av liknande
slag, med andra ord som är nytt i den mening, vi
ovan givit åt detta begrepp, och som fungerar,
med andra ord vid vilket de skillnader, som
kunna påvisas, fungera på avsett sätt, dvs. uppvisa en
teknisk effekt. Men föreligger här en uppfinning?
Uppenbarligen inte! Det föreligger en
konstruktion, men icke någon uppfinning. Uppenbarligen
har nämligen brobyggaren vid sitt arbete icke
betjänat sig av några andra element eller metoder
än dem, som han såsom fackman måste anses
vara skyldig att känna till och behärska.

Men antag nu, att vår brobyggare i stället för
att använda något av de kända systemen för
brobyggnader hittar på ett nytt system. Härvid har
han uppenbarligen gått utanför det rent
fack-mannamässiga kunnandet. Han har presterat ett
arbete, som man icke kunnat ålägga honom att
utföra eller förvänta av honom på grund av de
insikter, han såsom utbildad fackman bör ha.
Det är detta, som man kallar för att uppfinna.

Att pröva, huruvida uppfinningshöjd föreligger
eller ej består därför i att undersöka, huruvida
det, varå patent sökes, kan anses innebära något
annat och mera än ett rent fackmannamässigt
kunnande. Det är uppenbart, att detta är liktydigt
med att avge ett rent subjektivt omdöme. Å andra
sidan måste detta omdöme om uppfinningshöjden
fotas på vissa objektiva premisser. De viktigaste
av dessa objektiva förutsättningar för det slutliga
subjektiva omdömet äro just nyheten och den
tekniska effekten. Härav framgår vikten av att dessa
två premisser noga klarläggas.

Att, utöver det sagda, ånge någon allmängiltig
regel, som skulle kunna användas för bedömande
av uppfinningshöjden, är emellertid i betraktande
av den oerhörda variationen i förutsättningar
ogörligt. Några regler, vilka alltefter
omständigheterna kunna anses ha en större eller mindre
allmängiltighet, skola dock anges.

Är nyheten mycket stor, kan uppfinningshöjd
anses föreligga även om den tekniska effekten är
obetydlig, ja t.o.m. om den skulle vara mindre än
vid tidigare kända anordningar eller förfaranden.
Den stora avvikelsen visar direkt, att något utöver
det rent fackmannamässiga föreligger. Dock får
den tekniska effekten givetvis ej vara obefintlig;
nyheten får med andra ord ej vara meningslös.

Är den tekniska effekten stor, torde
uppfinningshöjd föreligga även om nyheten är obetydlig. Man
torde i ett dylikt fall kunna anta, att uppfinningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free