Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Tolkning av patentanspråk, av Rudolf Gertz - Industriell uppfinningsförmåga, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1524
■ TEKNISK TIDSKRIFT
liar större räckvidd, vilket liar visat sig ofta
föranleda missförstånd.
Normalt är ej problemet patenterbart, utan
endast lösningen, men ofta uttryckt såsom
uppfinningstanke. Dylika patent ha ej sällan relativt
stor räckvidd, vilket bör beaktas vid tolkningen.
Placeringen av uttrycket "kännetecknad av" är
i regel utan betydelse för skyddsomfåget.
Man bör relativt snävt tolka "beslöjade patent",
dvs. sådana, i vilka handlingarna ej visa den
bästa utföringsform, som sökanden känner till,
utan någon eller några sämre: den bästa
hemlig-hålles.
Bristande enhetlighet, t.ex. efter inskränkning
av patentanspråket 1 etc., är ej ogiltighetsgrund:
man anses ha skydd för alla uppfinningarna. Ej
heller anses misstag av teoretisk natur 0111
uppfinningens väsen föranleda ogiltighetsförklaring.
"Sämre ekvivalent" kan ofta vara patenterbar.
För att undvika intrång i patent böra följande
åtgärder vidtas:
granskning, t.ex. i Patentverkets bibliotek, för
undersökning av vad av likartat slag, som fanns
känt före det patent, med vilket man riskerar
kollision, ävensom för att få veta, vilka patent
överhuvud finnas, som kunna vara farliga;
bedömning av skyddsomfånget av dessa patent
med särskild hänsyn till möjlig ekvivalens med
mycket liberal tolkning;
endast tillverkning av sådant, som var förut
känt och med säkerhet ej (med ekvivalens)
patenterat i resp. land.
Vid dylika efterforskningar i Sverige bereder
det ej några större svårigheter att hantera det
svenska materialet. Även de brittiska
"Abridg-ments" äro värdefulla för en språkkunnig
person. Upplysningar kunna erhållas i Patentverkets
bibliotek.
Man bör i regel undvika exakt kopiering av
andras konstruktioner. Den konstruktion, som en
patenthavare för i marknaden, kan vara farlig,
även om man anser, att den egentligen ej
skyddas av hans patentanspråk. Presumtion
föreligger nämligen för liberal ekvivalenstolkning.
När det endast gäller att överhuvud säkra sig
för intrångshot, är det enklast att rätt och slätt
kopiera sådant, som var känt mer än 17 år före
dags datum.
Något annorlunda blir förhållandet, om man
vill med berått mod konkurrera med andras
patenterade och event. i marknaden inarbetade
artiklar. Bortsett från det tvivelaktiga i att försöka
utnyttja andras good will, är det alltid klokt att
avlägsna sig så långt som möjligt från
konkurrentens utförande. Man utgår från något, som
välkänt före konkurrentens aktuella patentdatum,
gärna från flera konstruktioner, resp.
förfaranden, samt ändrar eller varierar dessa inom så
snäva gränser, att man kan anse sig stå kvar
inom det icke patenterbara området. Bäst är att
samtidigt försöka få fram en uppfinningstanke,
som avviker från den, på vilken konkurrentens
uppfinning vilar. Mycket lämpligt är även att
söka patent på sin konstruktion och, om man ej
är angelägen om patent, med jämnmod finna sig
i, att Patent verket avslår ansökningen på
nyhetshänvisningar, som samtliga måste vara av äldre
datum än konkurrentens patent.
Att söka patent kan även vara en ersättning för
egen nyhetsgranskning på området. De
nyhetshänvisningar. som Patentverket ger, äro ofta till
god vägledning. Därvid kan det vara fördelaktigt
att under hand till granskaren framföra en
an-hallan om att han ej må spara på hänvisningarna.
Den i patentförordningen nyinförda
bestämmelsen om "fastställelse"’-process kan även utnyttjas
vid tolkning av patentskydd, ehuru det långsamt
arbetande rättegångsförfarandet förtar den en del
av dess värde.
Industriell
uppfinningsförmåga
Under långa tider ha kolorerade vykort tryckts med
lin-oljefärger på stålmatriser. Så en dag började man gravera
matriserna djupare för att åstadkomma vissa av den
allmänna smaken önskade effekter, vilket medförde att
färgen hopade sig på kortet i tjocka lager. Eftersom
linoljefärg torkar genom oxidering från luften, bildades på
färgens yta ett skinn, vilket försvårade torkningen. Olika
anordningar att påskynda denna med värme och luft
misslyckades — det tog fortfarande varje färg flera dagar att
torka. Någon kom då på idén att använda tryckfärger,
som torkade inifrån genom kemisk reaktion. På kort tid
hade man också fått fram en färg, som torkade nästan
ögonblickligen, oavsett färgskiktets tjocklek. Följden blev
att korten kunde transporteras på band direkt från press
till press.
Detta problem var uppenbarligen rent tekniskt, och
uppfinnaren måste därför vara vetenskapligt utbildad för att
kunna ta itu med det. Icke desto mindre var det
uppfinningsförmåga och icke alls någon logisk-vetenskaplig
tankegång, som bringade lösningen. Det behövdes en
snilleblixt för att problemet skulle framstå i en ny aspekt.
Det intuitiva skarpsinnet
Det intuitiva skarpsinnet skiljer sig avgjort från det
systematiska, logiskt vetenskapliga tänkandet. Den logiske
tänkaren utarbetar medvetet sin lösning steg för steg i en
viss ordning. Den intuitive tänkaren får sitt svar genom
en ögonblicklig inblick i problemet i dess helhet,
omedveten om de vägar på vilka han har kommit till klarhet.
Nu för tiden måste en uppfinnare vara i stånd till båda
dessa slags tänkande.
Den intuitiva snilleblixten har mycket gemensamt med
det intuitiva formandet av bilder i hjärnan. Om man t.ex.
visar någon en kurva som denna ), med förklaring att
kurvan utgör en del av ett helt, komma de flesta
människor att i sin fantasi föreställa sig helheten som en
Sammandrag: av uppsats av Elliopt Dunlop Smith i
Me-chanical Engng, mars 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
