Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Frekvenssprångreläer, av C E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
i stället blev kombinationen något
spänningskänslig, vilket emellertid, enligt vad som ovan
visats, i vissa fall kan vara till fördel. Med denna
kombination utfördes mycket lyckade
sektione-ringsförsök med en mindre del av
Trollhätte-blocket (se fig. 8). Fyra aggregat med en
maximieffekt av ungefär 40 MW matade en belastning
av ungefärligen 30 MW. Över en transformator
Til kunde ytterligare effekt tillföras systemet
och denna effekt kunde sedan förbrukas av
elektriska ångpannor. Genom att lägga på t.ex. 9 MW
ångpanneeffekt fick man T 11 belastad med
samma effekt. Vid en sådan driftläggning frånslogs
sedan T 11 brytare. Frekvenssprångreläet gav då
utlösningsimpuls till brytaren för ångpannorna,
varigenom effektbalansen på nätet bibehölls. På
grund av den snabbhet med vilken sektioneringen
verkställdes uppstod icke större frekvensändring
på nätet än 0,2 p/s. Sektioneringsförloppet
framgår av registreringspapperet från en
störningsskrivare, fig. 9, som visar svävningsspänningen
på båda sidor om brytningsstället vid T 11 samt
tidpunkterna för kontaktgivning vid Til:s
brytare och för sektioneringsimpulsen. Denna senare
tid uppgår till 0.35 s, men häri ingår
transforma-torbrytarens brytningstid, vilken torde vara 0,2 s.
När försöket upprepades med 3 MW
ångpann-effekt, gav reläet icke någon utlösningsimpuls på
grund av att frekvensändringen icke blev
tillräckligt hastig. Den resulterande
frekvenssänkningen blev i detta fall 0,6 p/s.
Registreringen av svävningsspänningen på fig. 9
är av utomordentligt intresse. Den visar att det
dröjer nästan 0,5 s från försökets början, dvs.
0,2—0,3 s från Tll:s frånslagning, innan
systemen hunnit komma nämnvärt isär. Om man så-
/50 kV
Till reg. [-frekvem-meter-]
{+frekvem-
meter+}
Skrivare 3
Fig. 8.
Kopplingsschema
för sektione-
ringsprov med frekvenssprångrelä den 21 oktober 1944.
Fig. 9.
Diagram från [-störningsskrivare.-]
{+störningsskri-
vare.+} T id
skalan är
kalibrerad till
1 s=17 mm.
På papperet
är avståndet
mellan de
an-angivna tim-strecken 20,
21, 22 osv..=
i— 20 mm.
Brytningsimpuls kl. 0. Brytning verkställd kl. 0,2 s.
Sektio-r.eringsimpuls kl. 0,35 s. Sektionering verkställd kl. 0,5 s.
lunda kan åstadkomma en snabb återinkoppling
inom denna tid, så skulle man utan risk direkt
kunna slå ihop systemen igen.
Att förloppet vid sektionering av ett mindre nät
från ett större, som går ined konstant hastighet,
bör ha den karaktär, som svävningsspänningen i
fig. 9 uppvisar, kan visas matematiskt med
utgångspunkt från mekanikens rörelseekvation för
roterande kroppar
dV
/
dt2
M
där /1= tröghetsmomentet,
y i= rörelsevinkeln för maskinen i fråga,
relativt en likadan maskin på det stora nätet,
M i= det resulterande momentet,
t<= tiden.
Om man inför den elektriska vinkeln <p kxp,
och momentets negativa tecken så får man
d2<p
dt2
= —k
M
I
Inom det område där vi betrakta rörelsen,
nämligen begynnelseområdet efter sektioneringen,
kunna vi betrakta M såsom konstant. Då även /
d (p
dt
äro lika med noll vid 11= 0 få vi följande lösning
av ekvationen
och K äro konstanter och då såväl <p som
9
— -T t
9
dvs. ]<p-kurvan har parabolisk form enligt
vidstående teckning. Då slutligen båda
spänningsvektorerna äro
konstanta (spänningen regleras på
ett konstant värde av snabba
automatiska
spänningsregulatorer) och skillnadsspänningen som
registreras i början ligger vinkel-
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
