Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Frekvenssprångreläer, av C E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 januari i 945
15
rätt mot vektorerna, kan denna skillnadsspänning
inom det betraktade området anses vara
proportionell mot vinkeln mellan vektorerna.
Mekaniskt frekvenssprångrelci
Ett provrelä uppbyggdes enligt fig. 10.
Svänghjulet, som utgjordes av en stålskiva med 9,5
mm tjocklek och en diameter av 374 mm, var
med ett kullager lagrat på ett nav, som satt fast
på axeln. Svängmassan var 0,6 kgnr. Två små
släpringar, av vilka den ena följer navets rörelser
och den andra svänghjulets rörelser, ha emellan
sig en kontakt som sluter när svänghjulet vill gå
fortare än axeln. Vridningsrörelse!! uppgår endast
till 8°. Den begränsas av anslag och hjulet hålles
i viloläge med tillhjälp av en spiralfjäder. Sedan
reläet blivit färdigställt kunde det erforderliga
vridande momentet fastställas. Detta kunde utan
större svårigheter nedbringas till 0,75 kgcm. Med
tillhjälp av rörelseekvationen
/ X h=M
där / := tröghetsmomentet,
2 •— vinkelaccelerationen,
M •— momentet,
kunde sedan det lämpliga varvtalet beräknas.
Genom att från en av generatoraxlarna driva
reläet med rem och remskiva kunde generatorns
varvtal, 185 r/m, transformeras till ett relävarvtal
av 468 r/m (fig. 11). Med en fjäder, som gav
0.75 kgcm moment, visade det sig att
utlösningsimpuls erhölls även vid så små
frekvensminsk-ningshastigheter som 0,1 p/s2. Sedan en starkare
fjäder blivit insatt, som bringade upp momentet
till det dubbla, erhölls kontakt först när
frekvens-minskningshastigheten uppgick till ca 0,5 p/s2.
Vid försök visade det sig, att provreläet gjorde
kontakt 0,7 s efter det att sektioneringsbrytaren
löst ut. Vill man ha kortare utlösningstider kan
man minska reläets gångväg. En minskning ned
till hälften, dvs. 4° vridning, kan utan olägenhet
utföras vid den valda konstruktionen. Om man
i stället vill ha längre gångtid kan man öka
vridningsvinkeln och eventuellt, såsom amerikanarna
gjort, insätta dämpning för rörelsen. Detta
förutsätter dock att man skaffar sig en större
tangen-tialkraft, varför ytterligare en förstoring av
utvexlingen mellan generatoraxeln och reläaxeln
eller en ökning av svängmassan i så fall vore
erforderlig.
Kombinationer av konventionella relätyper
Vid Sjömarkens sekundärstation utanför Borås
finnes bl.a. en mot Småland utgående 30 kV
sekundärlinje, vilken, förutom en hel del samhällen
och landsbygd, även matar ett par
kraftstationssammanslutningar, av vilka den ena utgöres av
Wästbo Kraftverksförening, som har 32 små
kraftstationer. Om sekundärlinjen i Sjömarken
löser ut, bli i regel alla de till denna anslutna
Fig. 10. Mekaniskt frekvenssprångrelä.
kraftstationerna överbelastade, varefter frekvens
och spänning falla mer eller mindre hastigt,
beroende på hur dålig den nya balansen av aktiv
och reaktiv effekt på ledningen är. Så länge man
icke har sektioneringsreläer, får man nöja sig
med att vid dylika tillfällen mörklägga denna del
av Småland.
Det är klart, att användandet av
frekvenssprång-reläer i kopplingsstationen mellan
kraftverksföreningen och sekundärlinjen i Anderstorp skulle
vara en lämplig lösning. Då dylika reläer icke
funnos att tillgå när sektioneringsfrågan blev
aktuell, var det angeläget att få ett provisorium
eller, om man så vill, ett surrogat. Ett försök
gjordes, såsom ovan nämnts, med en kombination
av ett spänningssänknings- och ett
frekvenssänk-ningsrelä, vilkas utlösningskontakter
seriekoppla-des. Denna reläkombination har varit i drift under
Fig. 11.
Mekaniskt [-frekvenssprångrelä.-]
{+frekvens-
språngrelä.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
