Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Frekvenssprångreläer, av C E Söderbaum - Hundraårsdagen av det första telegrammet, av B R - Västeråsbanans elektrifiering - Engelsk rundradiomottagare av krigstidstyp, av O Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
sommaren 1944 och därvid givit gynnsamt
resultat. Man har blivit fri från alla större frekvensfall
på sekundärlinjesidan. Inställningarna valdes så
höga som det var tänkbart, nämligen till 48,5 p/s
och 85 % spänning. De franska förslagen till
inställning vid 45 p/s och 75 % spänning synas vara
väl låga, alldenstund en rätt kraftig rubbning av
systemet då redan inträffat. Det är dock möjligt,
att det kan vara lämpligare att ställa in
Anders-torpsreläerna på 47,5 p/s och 80 % spänning. Den
frågan får avgöras empiriskt.
Se vi på de övriga kombinationerna av
konventionella reläer, så finna vi att grupp 6 med endast
effektreläer i detta fall är olämplig, enär
kraftleveranser ske i båda riktningarna över
kopplingspunkten. Grupp 11 med bakeffektreläer,
vilka spärras av frekvensreläer till 45 p/s med en
tidsfördröjning av 5 s för utlösningen, skulle
kunna tänkas, om man tog bort tidsfördröjningen.
Detsamma gäller den tyska lösningen, grupp 12,
där, såsom redan tidigare påpekats,
tidsfördröjningen måste bort om man skall få ett
tillfredsställande resultat. Den valda
sektioneringsmeto-den synes vara fullt försvarlig, även om man ser
den mot bakgrunden av dessa utländska förslag.
Slutord
Om man vill begagna sig av
frekvenssprång-reläerna för att få fram snabba öppnings- eller
stängningsrörelser vid turbinerna, kunna både de
elektriska och de mekaniska reläerna komma
i fråga. Det mekaniska kan med fördel påbyggas
turbinregulatorns pendelaxel. Från reläerna ges
impulser till mycket snabbverkande,
elektromekaniska tryckoljeventiler.
Vid användande av frekvenssprångreläet i
sektioneringspunkter på kraftnäten, det må vara för
att bryta upp näten i mindre block eller för att
bortkoppla mindre ömtålig belastning, kan det
elektriska frekvenssprångreläet komma i fråga,
varvid man dock måste se till, att drivmotorn blir
pendlingssäker. Vid motoranläggningar kan det
mycket väl tänkas, att den bästa lösningen blir
att, driva ett mekaniskt frekvenssprångrelä med en
asynkronmotor.
Om det skulle visa sig, att
tillverkningskostnaderna för en dylik reläkombination bli höga, kan
man för sektionering ifrågasätta den ovan
beskrivna kombinationen av ett frekvensrelä och ett
spänningsrelä.
Litteratur
1. L/ogan, J T, Miles, J H: Inertia Relay "Anticipcites" to
Facilitate Reclosure, Electr. World, 6 apr. 1940.
2. Logan, J T, Miles, J H: Factors Contributing to
7m-■proving Electric Service by Me ans of Higli-Speed Switching
and Utilization of Stored Energy, Electr. Engng, dec. 1941.
3. G-EislE, Pr. : Der Zusammenschluss hochbelasteter Netze
über die Entkupplun.gseinrichtung, ETZ 1943 h. 35/36.
4. Roser, H: Stabilitätsstörungen im fransösichen
Verbund-betrieb, ETZ 1944, h. 3/4 (referat från le Moigne i Rev. Gén.
Electr. 51 (1942) s. 395.
5. Enskog, G: Motsvarar turbinregulatorn driftens krav t
Tekn. T. 73 (1943) s. E 187.
Hundraårsdagen av det första telegrammet. Den 24 maj
1944 hade hundra år förflutit sedan Samuel Morse sände
sitt första telegrafiska meddelande. Dagen högtidlighölls av
den amerikanska teleindustrin och Association of American
Railroads genom en repris på ceremonierna kring
händelsen för hundra år sedan.
Telegrammet den 24 maj 1844, vilket löd "What hath
God wrought", överfördes från högsta domstolens lokaler,
som då voro inrymda i Capitolium i Washington, till en
järnvägsstation i Baltimore (Electr. Engng 1944 h. 5). BR
Västeråsbanans elektrifiering. Järnvägsstyrelsen har
fått tillstånd att lämna Västeråsbanan ett lån på 12,5 Mkr.
för elektrifiering av bandelen
Stockholm—Tillberga—Köping. Detta tillstånd är helt av formell natur, ty arbetet
är i full gång sedan i juni. Det är dock endast
förberedande arbeten, som pågå, såsom utvidgning av bangårdarna,
justeringar av linjen osv. Själva elektrifieringen kommer
att börja nästa vår. Senast den 1 april 1946 skall sträckan
Stockholm.—Spånga vara klar för elektrisk drift. Den
1 juli 1946 beräknar man vara framme i Tillberga och vid
årsskiftet 1946—1947 skall elektrifieringen i sin helhet
vara fullbordad. Vid årsskiftet 1946—1947 beräknas också
elektrifieringen av sträckan Köping—Frövi vara klar.
Därmed blir hela sträckan Stockholm—Örebro norr om
Mälaren klar för elektrisk drift i januari 1947. I
samband med elektrifieringen kommer en ny telefonkabel
Stockholm—Köping att nedläggas som ersättning för
luftledningarna (StT 11/11 1944).
Engelsk rundradiomottagare av krigstidstyp. I
England ämnar man släppa ut en standardiserad
rundradio-mottagare för civilt bruk. Konstruktionen har tillkommit
i samverkan mellan radiofabrikanterna, varför apparalerna
inte komma att förses med några firmamärken utan
endast med beteckningen "Wartime Civilian Receiver".
Man räknar med att under ett år få fram 175 000
nätanslutna ocli 75 000 batteridrivna mottagare. Fig. 1 visar hur
den nätanslutna modellen kommer att se ut. Den är avsedd
endast för växelström och i likhet med batterimottagaren
läcker den endast mellanvågsbandet (200—560 m).
Förutom likriktarröret användas tre rör: blandare,
mellanfrekvensförstärkare och slutpentod. Som detektor användes
en Westector torrlikriktare. Högtalaren är 6V2".
Utförsäljningspriset blir inkl. "purchase tax" ca 210 kr. Den
batteridrivna typen är utrustad med fyra 2 V rör: blandare,
MF-förstärkare, dubbeldiodtriod som detektor och första
LF-förstärkare och en pentod som slutrör. Priset blir
ca 190 kr. utan batterier (Electr. juni 1944, Wireless World
aug. 1944). O Norell
Fig. 1.
Engelsk rundradiomottagare av
krigstidstyp [-(nätansluten).-]
{+(nätanslu-
ten).+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
