Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn - Svenska Elektroingenjörsföreningen, av g - Norrköpings Polytekniska Förening, av B M - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Extra allmänt sammanträde hölls på
föreningens lokal den 13 december
under överingenjör R Steenhoffs
ordförandeskap. Sammanträdet ägnades helt och
hållet åt frågan "Ingenjörerna och
försvaret" i anslutning till den redogörelse
för ingenjörsutredningens betänkande,
som direktör E Gummeson lämnade vid
stämman den 15 november.
Diskussionen inleddes av ordföranden i
föreningens kommitté för uppgörande av förslag
till föreningens utlåtande i ärendet,
flygdirektör E Sjögren, överstelöjtnant
Dyrssen gav därefter en översikt över
nuvarande arméingenjörsorganisation och
sina synpunkter på problemet, varefter
följde en mycket livlig diskussion, som
även fortsattes efter den gemensamma
supén. Ett referat av diskussionen
kommer att publiceras i Teknisk Tidskrift.
Föreningskommitténs förslag till
yttrande kommer att behandlas av
STF-styrelsen vid dess januarisammanträde.
Fnin
Svenska
Elektroingenjörsföreningen hade den 9 november 1944 under
ordförandeskap av professor F Dahlgren
extra sammanträde på Tekniska
Högskolan, anordnat i samarbete med K.
Telegrafstyrelsen. Omkring 175
ledamöter och tjänstemän hos Telegrafverket
samt en del gäster från
försvarsväsendet närvoro.
I ett livligt uppskattat föredrag, vars
ämne var "Krigstida synpunkter på
telefonnätet i städer", redogjorde
diplomingenjör Edgar Hintze, Helsingfors, för
en mängd erfarenheter och rön om
skador på telefonstationer och telefonnät
under artilleri- och flyganfall mot
Helsingfors och andra finska städer.
Telefonstationerna jämte
korskopplingar, kabelbrunnar o.d. äro de mest
sårbara anläggningsdelarna, där
katastrofskador lätt kunna inträffa. Själva
ledningsnäten med fördelningsskåp och
kopplingsboxar äro tack vare sin
naturliga utspridning mindre utsatta för
skadegörelse av stor samtidig
omfattning, särskilt gäller detta kabelnät
under markytan.
Som fullt tillfredsställande skydd för
stationerna kunde tal. endast
rekommendera bombsäkra lokaler. Allra viktigast
är att korskopplingarna bli säkert
skyddade. En uppdelning av stationer i
mindre enheter, som utspridas, är alltid
gynnsam ur skyddssynpunkt. För
bedömning av riskerna vid olika grad av
uppdelning kan vanlig
sannolikhetskalkyl tillämpas. Man kan härefter bilda
sig ett omdöme om i vilken grad
kostnaderna för en uppdelning kunna anses
motiverade; frågan är av rent
försäkringsteknisk natur.
Ledningsnätens fördelningsskåp kunna
lätt spolieras vid bombträffar i deras
närhet. Är ett sådant skåp placerat på
vanligt sätt i en fastighets källare kan
det även förstöras genom indirekt
verkan, t.ex. om huset störtar samman,
övriga fastigheter i närheten, till vilka
fördelningskablar utgå från skåpet, bli
därvid för längre tid avstängda från
telefonförbindelse, vare sig de skadats
under anfallet eller ej. Tal. hade därför
utarbetat ett system som förutsätter
att alla fördelningsskåp skola placeras i
skyddade gatubrunnar.
Kablar i block ansågos tämligen säkra
och hade endast i ett fall blivit skadade.
Härvid rörde det sig om en 1 000 kg
bomb, som råkat falla mycket nära
kabelsträckningen, och reparationsarbetet
blev mycket omfattande. Nya
blockrouter böra förläggas på större djup än
hittills, minst 2 m, och skyddas med
0,5 m extra betong. Viktigare brunnar
böra utföras såsom bunkrar.
Jordkablar torde vara mera sårbara än
kablar i block, men de ha dock en viss
skyddande flexibilitet, varjämte deras
armering i de fall sådan förekommer
utgör ett relativt gott skydd mot
stenskärvor m.m. I ett fall hade en krevad
från en 200 kg bomb på 5 m avstånd
från en jordkabel icke åstadkommit
någon skada på kabeln.
Luftkablar och i synnerhet
blankledningar äro mycket utsatta för skador,
särskilt då de framgå efter järnvägar
och landsvägar, vilka i och för sig äro
eftersökta anfallsmål. En bombkrevad
på 50 m avstånd från ledningen kan
föranleda stora skador, bl.a. genom
splitterverkan. Även splitter från eget luftvärn
kan åstadkomma fel på luftkablarna.
Ofta har det förekommit, att en
splitterskada på kabelmanteln icke omedelbart
orsakat fel utan först efter någon tid, då
vatten inträngt i kabeln vid
skadestället. Tal. ville rekommendera att
luftkablar av viktigare slag ändras till
jordkablar. Blankledningar böra ej dras fram
längs järnvägslinjer och landsvägar utan
genom terrängen, om möjligt i skog.
Isolatorerna böra vara mörkfärgade och
ej vita, då sådana lätt upptäckas även
från stor höjd.
Som sammanfattning underströk tal.,
att man vid utförande av nya
anläggningar alltid bör beakta
luftskyddssynpunkterna. Att förbättra skyddet för
befintliga anläggningar genom mera
omfattande åtgärder är i allmänhet ej
motiverat. Reservkorskopplingar och en
del andra reservanordningar, t.ex.
reservstationer för de viktigaste abonnenterna,
böra dock lämpligen komma till
utförande, där så ej redan skett, över huvud
taget böra skyddsåtgärderna aldrig ha
provisorisk karaktär, enär de då lätt
kunna bli försummade under lugnare
skeden.
På föredraget följde diskussion med
inlägg och frågor av hrr A Holmgren,
G Thielers, I Norberg, E Ericsson samt
bland gästerna major Sjöstedt, kapten
Syberg och föredragshållaren. Olika
problem ventilerades, såsom skadegörelse
på mindre stationer,
blankledningsför-läggning på växande träd,
reparationstjänstens organisation, företrädesrätt för
viktig trafik under kritiska situationer
och sekundär skadegörelse vid skador
på lysgasnäten.
Efter sammanträdet samlades ett
fyrtiotal av de närvarande till supé på
Kårhuset. g
Norrköpings Polytekniska Förening
sammanträdde fredagen den 17
novem-1944 under ordförandeskap av rektor
Hj. A Lind. Efter föreningsärenden höll
arkitekt Lennart Bergvall, Stockholm,
föredrag över ämnet "Arkitektur och
standardisering". Föredraget har
refererats i Tekn. T. 1944 h. 48. B M
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 8 januari
1945 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2. "Om svenska kalksorter", föredrag av
fil. dr T Hagerman. — 3. "Ny
putsteknik", föredrag av civilingenjör S
Nycander. — 4. Supé och samkväm.
Kemi och Bergsvetenskap inbjudes.
Kemi och Bergsvetenskap
sammanträder fredagen den 12 januari 1945 kl.
19.30 precis. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Syntetiskt gummi i jämförelse med
naturgummi", föredrag av ingenjör E
Strandquist. — 3. "Syntetiskt gummi
inom den elektriska industrin", föredrag
av civilingenjör B Särnö. — Supé och
samkväm.
Svenska Elektroingenjörsföreningen
inbjudes.
Mekanik sammanträder tisdagen den
16 januari 1945 kl. 18.00. 1.
Föreningsärenden. — 2. Föredrag av civilingenjör
Olof Hammar: "Ångkraftverket i Malmö
— den senaste utbyggnaden." — 3.
Middag.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 19
januari 1945 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Dagens eko. — 3. Föredrag
av professor H Alfvén: "Elektriska
urladdningar i vakuum och gaser." —
Supé och samkväm.
Extra sammanträde planeras till
måndagen den 22 januari 1945 kl. 19.30 med
föredrag av Miss Carolime Haslett,
Comp. IEE, London: "Electrical
Post-War Planning in. England."
Språkkurser komma under
förutsättning av tillräckligt antal deltagare att
anordnas under vårterminen 1945. En
kurs i diskussionsträning planeras, och
dessutom lägre och högre kurser i teknisk
engelska, ryska och spanska. Närmare
meddelanden om kurserna erhållas på
STF:s kansli; fullständigt program
utsändes till ledamöterna i Stockholm
med omnejd.
Bridge. Under våren kommer
sällskapsspel att bedrivas alla onsdagar
under tiden 10 januari—16 maj utom den
21 februari och den 21 mars.
Tävlingar anordnas följande dagar kl.
19.30: 10, 17 och 24 januari:
Individuell tävling vid fyra bord (anmälan
senast den 8 januari till direktör H
Swedenborg, tel. 11 53 10). — 7 och 14
februari : Partävling, serie (anmälan
senast den 29 januari). — 8. 28 februari:
Partävling med konstruerade givar. —
7 mars: Fyrmannatävling mot
Telegrafverket. — 14 mars: Fyrmannatävling
mot Bridgeakademien. — 4 och 11
april: Partävling med handicap, serie
(anmälan senast den 26 mars). — 18
och 24 april, 2, 9 och 16 maj:
Partävling, fyrmannatävling eller individuell
tävling.
Föreläsningar hållas kl. 18.30, den 31
januari av redaktör E JannErst®n om
"Frågebud" och den 28 mars av
civilingenjör G Heijkenskjöld om "Vienna".
Anmälan sker genom insättning av
kursavgiften 5 kr. på STF:s postgirokonto
19 32 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
