Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - KTH:s nya anrikningslaboratorium, av Sture Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1945
25
KTH:s nya anrikningslaboratorium
Professor Shire Mörtsell, LSTF, Stockholm
Lokalerna inrymmas i den stora
laboratoriebyggnaden invid Drottning Kristinas väg och
uppta där byggnadens södra del med ingång
Styffe-vägen 1. Laboratoriet förfogar över två fulla
vä-ningshöjder, en källarvåning samt
vindsutrymmen. Det totala kubikinnehållet är ca 7 300 m ’.
Planeringsprinciper
För laboratoriets planering framkommo ganska
snart följande förutsättningar och önskemål.
Laboratoriet borde vara inrättat så, att där kunde
genomföras alla erforderliga undersökningar över
mineralens och malmernas egenskaper i direkt
anslutning till de i minsta skala genomförda
egentliga anriknings- och krossningsförsöken.
Anriknings- och krossningsförsök borde vidare kunna
genomföras i halvindustriell skala. Med hänsyn
till att vissa anrikningsförlopp, speciellt
flotations-anrikningsförlopp, kunna uppvisa avsevärda
olikheter mellan enstaka kortvariga försök och en i
ett fortfarighetstillstånd kommen drift, framstod
även som ett önskemål, att man i det nya
laboratoriet borde kunna genomföra kontinuerliga
långtidsförsök. Laboratoriet skulle härigenom framstå
även såsom ett verkligt provanrikningsverk om
ock i liten skala. Kontinuerliga långtidsförsök
stöta emellertid på stora praktiska svårigheter,
speciellt när de skola genomföras inom en stads
område. Frånsett att kostnaderna för malmens
transport och behandling stiga till höga belopp,
blir huvudsvårigheten att oskadliggöra avfallet.
DK 622.7 : 727.5
Anrikningslaboratoriets utrustning för
kontinuerliga försök har därför planerats i en mycket liten
skala med en storleksordning för
genomsättningen av endast ca 25 kg/h. Svårigheterna att
uppnå förhållanden, som fullt överensstämma
med den praktiska driftens förhållanden, bli
härigenom givetvis större, men förutsättningar
finnas för att även en kontinuerlig anläggning i
denna lilla skala skall kunna ge värdefulla
resultat. Ur undervisnings- och
demonstrationssynpunkt har den alltid sitt stora värde. För vissa
anrikningsprocesser kunna slutprodukterna åter
sammanblandas och bringas att gå i retur och
för sådana fall finnas möjligheter att
kontinuerligt genomföra långtidsförsök med större
kapaciteter trots begränsade godsmängder.
Vid laboratoriets utformning har en ledande
princip varit att så mycket som möjligt
underlätta kommande omflyttningar och förändringar,
såväl sådana som sammanhänga med tillfälliga
försöksuppställningar, som sådana, vilka bottna
i teknikens fortskridande utveckling. Endast de
största och tyngsta maskinerna ha därför
uppställts på fixerade platser, varifrån de icke utan
olägenhet kunna flyttas. En mycket stor del av
utrustningen är transportabel och utförd så, att
olika detaljer kunna hopfogas ungefär som
delarna i en bygglåda. Elström, gas, luft och vatten
etc. äro framdragna till alla delar av laboratoriet
där arbetsplatser kunna tänkas bli anordnade,
möjligheter finnas att med väggar eller avbalk-
13 Lilla laboratoriet
14 Forskarrum (flotationslab.)
15 Skivrum
Id Förråd
17—18 Målning skummare
19 Forskarrum (slamlab.)
20 Kemiskt laboratorium
21 Stora laboratoriet
Fig. 1. Plan av bottenvåningen och sektion av stora laboratoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
