Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - Den högre bergsvetenskapliga undervisningens 125-årsjubileum, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1945
lämnat ett särskilt värdefullt stöd vid insamlingen, ber
jag att få uttala ett varmt tack.
Med undantag av de stora krossmaskinerna ha nästan
samtliga maskiner och utrustningsdetaljer
specialkonstruerats för laboratoriet, vilket varit nödvändigt med hänsyn
till de speciella krav, som ställas på laboratoriemaskiner,
vilka icke endast skola användas under mycket olikartade
betingelser utan dessutom måste vara utförda så att alla
slag av provtagningar, avläsningar och omställningar lätt
skola kunna genomföras. Konstruktionsarbetet har
omhänderhafts av ingenjör C Burström, och jag ber att få
lacka honom för det utomordentligt goda, uppslagsrika
och intresserade arbete han nedlagt på utformningen av
de olika konstruktionerna. Jag ber samtidigt få tacka
även övriga medarbetare under byggnads- och
utrustningstiden för ett gott samarbete. Detta vill jag slutligen
utsträcka till Byggnadsstyrelsens kontrollant, ingenjör
Löf-ström, som gjort allt för att på olika sätt tillmötesgå de
krav, som maskin- och instrumentutruslningen ställt på
byggnaden och dess detaljutformning."
Därefter invigdes laboratoriet av statsrådet Bagge, som
yttrade:
"När bergsmän från alla delar av landet i dag samlats
för att högtidlighålla 125-årsdagen av den högre
bergsundervisningens tillblivelse i detta land och 75-årsminnet
av förflyttningen av denna undervisning till Stockholm,
är det med stor tillfredsställelse som jag på regeringens
vägnar bringar den gamla Bergshögskolan och dess
arvtagare, avdelningen för bergsvetenskap vid K. Tekniska
Högskolan, en varm hyllning för de insatser, som detta
centrum lör bergsvelenskaplig forskning och
undervisning gjort i vårt lands materiella kultur. Det är med
uppriktig glädje, som jag konstaterar, att representanten för
statsmakterna icke behöver komma tomhänt till denna
minneshögtid. Vi ha samlats för att inviga Tekniska
Högskolans nyss fullbordade nya anrikningslaboratorium. Till
denna byggnads uppförande ha under de senaste åren
anslagits ansenliga belopp av statsmedel. Jag har ett intryck
av att dessa kommit till sällsynt god användning. I själva
verket torde detta anrikningslaboratorium i dag vara det
modernaste och bäst utrustade i Europa. Att så blivit
fallet är i väsentlig grad att tillskriva de många och
frikostiga donationer, varmed bergshanteringens målsmän
velat än en gång bekräfta sitt levande intresse för
bergsvetenskapernas förkovran. Vi se häri ett praktiskt
exempel på samverkan mellan stat och näringsliv till
forskningens och vetenskapens fromma.
Den tillönskan om fortsatta, resultatrika insatser under
kommande år, som jag vid detta tillfälle vill rikta till
lärare och studenter vid den bergsvetenskapliga
avdelningen, går hand i hand med det tack, som det är mig angeläget
att å regeringens vägnar bringa laboratoriets donatorer.
Med dessa ord förklarar jag detta laboratorium invigt."
Slutligen framfördes av högskolans rektor, professor
Woxén, nedanstående tack:
"Det är inte vanligt, att Tekniska Högskolans
laboratorier invigas men det här är inte heller något vanligt
laboratorium utan det är högskolans största och vad
utrustning beträffar sannolikt det dyrbaraste.
Laboratoriet har tillkommit under en svår tid och det
utgör ett belägg för det stora intresse, som statsmakterna
numer visa för teknisk undervisning och forskning. Det
är mig en ära och glädje att nu till statsmakterna
framföra högskolans underdåniga tack härför ävensom ett
tack till statsrådet Gösta Bagge för det han har velat
hedra högskolan med att denna dag närvara och inliga
laboratoriet.
Jag nämnde nyss, att laboratoriets utrustning är dyrbar.
Vid sidan av icke föraktliga statliga anslag ha här
industrins och bergshanteringens män i olika former
bidragit till, som vi nyss ha hört, ett sammanlagt belopp
av cirka 300 000 kronor. Till alla dem, som direkt eller
indirekt bidragit till att dessa donationer kommit till stånd,
ber jag få framföra högskolans vördsamma tack.
33
Penninggåvor flyta icke in av sig själva och inte heller
tillkommer ett laboratorium utan vidare utan där bakom
ligger ett mycket stort arbete, vilket på ett
utomordentligt sätt utförts av institutionsföreståndaren, professor
Sture Mörtsell. Jag begagnar tillfället att uttrycka
högskolans beundran för vad han här presterat samtidigt som
jag ber få tillönska honom all framgång i sitt kommande
arbete, vårt land till fromma."
Därmed var denna del av högtidligheten till ända och
man erbjöds tillfälle att genom rundvandring närmare
ta del av det nya laboratoriet.
Klockan 11 var det allmän samling i den fysikaliska
föreläsningssalen, där samtliga hälsades välkomna av
föreståndaren för den bergsvetenskapliga avdelningen vid
högskolan, professor Wallquist, som började sitt anförande med
dessa ord:
"Det är i höst 125 år sedan den högre
bergsvetenskapliga utbildningen tog sin början vid Bergsskolan i Falun,
75 år sedan den överflyttades till Stockholm och
inlemmades som en del av det dåvarande Teknologiska
Institutet, nuvarande K. Tekniska Högskolan, samt 25 år
sedan bergsavdelningen år 1919 under högtidliga former
begick 100-årsjubileet, och det har därför synts oss
lämpligt att bereda bergsmän av olika generationer tillfälle att
komma tillsammans här i Stockholm för att uppfriska
minnet av den gamla teknistiden, återknyta’kontakten med
kamrater, som man ej sett på länge, samt se hur den
gamla ’bergsskolan’ utvecklats och nu för tiden arbetar.
Med minnet av 1919 års grandiosa tillställning med all
dess pompa har denna bergsdag helt givits prägeln av en
kamratfest med mycket blygsam officiell karaktär och
utan formell inbjudan av representanter för alla de
institutioner och föreningar, vilka stå den
bergsvetenskapliga utbildningen nära. Det är vår förhoppning att även
denna form av samvaro skall medföra samma goda
minnesbild, vilken utmärkte 100-årsjubileet.
Till detta jubileum utgavs en matrikel och en visbok.
Matrikeln ’Bergshögskolans elever’ omfattade alla de
bergsmän, vilka åtnjutit högre bergsvelenskaplig
undervisning under de gångna åren eller då studerade vid
högskolan. Den är numera föråldrad, och tjugofem nya årskurser
bergsingenjörer ha utexaminerats. Det skulle av denna
anledning varit av värde om ett nytt liknande verk hade
kunnat föreligga i dag. Av många skäl, framför allt
ekonomiska, har detta ej varit möjligt. Däremot har uppgjorts
en ’Bergsmansförteckning’ omfattande dels de
professorer och övriga lärare, vilka sedan den år 1819 anbefallda
undervisningen tog sin början fram till nuvarande tid
verkat inom denna, och dels en förteckning över de
bergselever och studerande i bergsavdelningens högsta
årskurser, vilka deltagit i de praktiska studierna och
studieresorna alltifrån år 1883, det år då den äldsta nu levande
bergseleven avslutade sina studier, fram till och med
innevarande år. I detta arbete äro bergsmännen ordnade
årskursvis efter det sista läsåret på högskolan. Arbetet
försäljes från och med i dag till ett pris av 2 kronor,
motsvarande tryckningskostnaden för den beställda
upplagan. Den gamla visboken ’100 visor’ är sedan länge
oåtkomlig och numera en antikvarisk raritet. Professor
Mörtsell har därför i samarbete med den gamle
visboksredaktören, disponent Janne Kempe, till 125-årsjubileet
redigerat ’125 visor’, och denna sångbok blir till ett pris
av 10 kronor tillgänglig från och med bergsdagen. Det
skulle glädja initiativtagarna till denna bergsdag, om
såväl bergsmansförteckningen som den nya sångboken
komme att fylla de uppgifter för vilka de varit avsedda.
Samtidigt vill jag till professor Mörtsell och bergsingenjör
Nordström framföra ett varmt tack för det stora arbete,
som av dem nedlagts för tillkomsten av dessa arbeten."
Då hela anförandet, vars huvuddel utgör en historik över
den högre bergsundervisningen i Sverige, finns publicerat
i Jernkontorets Annaler 1944, s. 553, medtas här
ytterligare endast slutorden:
"Under sin verksamhet såväl i äldre som i nyare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
