Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - Den högre bergsvetenskapliga undervisningens 125-årsjubileum, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
har den bergsvetenskapliga utbildningen alltid stått i en
intim kontakt med och haft ett fruktbärande samarbete
med såväl Jernkontoret som själva järnhanteringen och
de för denna arbetande gruvorna. Denna kontakt har
även förefunnits med vår äldre koppar-, silver- och
guldindustri samt på senare år med våra nya gruvor och
övriga anläggningar för olika metallers utvinnande och
förädlande. Ett ytterligare befästande av anknytningen till
Jernkontoret inträdde i samband med införandet av den
tekniska forskningsverksamheten därstädes, i vilken
bergsavdelningens lärare tagit en mycket aktiv del. Det är på
sin plats att i dag till här närvarande representanter för
Jernkontoret samt de olika företagen inom den svenska
bergshanteringen framföra bergsavdelningens varma tack
för all välvilja och allt ekonomiskt stöd under de gångna
åren. Ett särskilt värdefullt sådant stöd har varit
’Jern-kontorsfonden för bergsvetenskaplig forskning’, vars
avkastning möjliggjort för avdelningens lärare eller andra
för bergsvetenskaplig forskning intresserade att kunna
genomföra sådana undersökningar, vilka i annat fall i brist
på erforderliga medel icke kunnat komma till stånd.
En utomordentlig hjälp i arbetet inom vår avdelning ha
även varit de vid 100-årsjubileet tillkomna fonderna
’Bergshögskolans jubileumsfond’ samt ’Bergshögskolans
handbibliotek’, och jag ber att till här närvarande
donatorer till dessa fonder å bergsavdelningens vägnar än en
gång få framföra ett tack för det förutseende och det
förtroende som tog sig uttryck i dessa donationer.
Avdelningens behov sedan år 1919 ha emellertid vuxit, och
ingenting skulle för oss lärare vara kärare än om det vid
detta jubileum även kunde läggas grunden till nya
donationsfonder som bidragande faktorer att föra den
bergsvetenskapliga undervisningen och forskningen framåt till
nytta för hela vårt lands utveckling och framåtskridande."
Efter anförandet visades några ljusbilder, dels från
gamla Bergshögskolan, nuvarande Metallografiska
Institutet vid Drottninggatan, dels från de nya
högskolebyggnaderna vid Valhallavägen och dels från bergsmännens
praktiska studier och studieresor. Sist rullades en år 1919
upptagen film, som skildrade dessa studier vid gruvor och
järnverk.
Klockan 13 hade de olika årsgrupperna bergsingenjörer
på skilda restauranger i staden ordnat kamratluncher för
nästan alla årskurserna med damer.
Därefter följde en teaterföreställning på Vasateatern. Det
av teknolog Töre Norén författade och iscensatta spexet
"Den sköna Lucrezia" måste på grund av det stora
deltagareantalet i jubileumsfestligheterna ges i form av två
föreställningar, enär teatern ej kunde rymma alla på en
gång. Spexet hade för ovanlighetens skull en fantasirikt
spunnen röd tråd och spelades på alla händer väl. Den
sköna påvedottern själv, hennes höge fader, påven Alexan-
der Borgia, ständigt assisterad av kardinalen Ambrosius
Martini, sultanen Mohamed av Sulfidien samt köpmannen
Ahmed i Damaskus liksom Bolideningenjören Oskar Pripp
och andra notabiliteter fingo dessutom tillfälle att
demonstrera sina utmärkta röster i en mångfald välskrivna
kupletter och spexarior, vilka väl åt spexet motiverade
underrubriken "opera tragikomique". Det blev en stor och
välförtjänt succé.
Banketten på kvällen i Stadshusets Gyllene Sal hade
samlat inemot 1 000 personer. Alla rymdes dock ej i denna.
För teknologerna hade därför dukats särskilda bord i Blå
Hallen. Statsrådet Bagge kunde på grund av nyss
genomgången sjukdom icke närvara vid banketten, varför
statsmakterna representerades av statssekreterare Ragnar
Sundén. Från K. Tekniska Högskolan märktes dess rektor,
professor Ragnar Woxén. Jernkontoret representerades av
ett flertal fullmäktige med verkställande direktören
Wiking Johnsson i spetsen. Vidare såg man representanter
för många andra med högskolans bergsavdelning
samarbetande statliga och enskilda institutioner och
sammanslutningar såsom vice preses i
Ingeniörsvetenskapsakade-mien, professor Henrik Kreuger, ordföranden i
Metallografiska Institutets styrelse, bruksdisponent Helge
Silverstolpe, överdirektören i Sveriges Geologiska Undersökning,
professor Per Geijer, chefen för Myntverket, myntdirektör
Alf Grabe, kommerseråden Karl Sidenvall och Harald
Carlborg, ordföranden i Svenska Teknologföreningen,
överingenjör Rolf Stéenhoff, ordföranden i Värmländska
Bergsmannaföreningen, bruksdisponent Thorsten Wigelius, samt
i Bergshanteringens Vänner, bruksdisponent Evert
Wijkander, generalkonsul Axel A:son Johnson, direktör Oscar
Falkman samt de flesta av bergshanteringens ledande
män. Bland gästerna märktes även representanter för
donatorerna till det nya anrikningslaboratoriet. De äldsta
närvarande bergsingenjörerna, direktörerna Kristoffer
Huldt och Otto Torell, hade utexaminerats redan 1894 och
kunde därför samtidigt fira 50-årsminnet av sin examen.
Efter att ha utbringat konungens skål hälsade professor
Wallquist de närvarande välkomna och yttrade därefter:
"Den svenska bergshanteringen har som vi alla veta en
gång intagit en ledande ställning på planeten Tellus.
Minnet härav samt känslan för traditionens och det goda
kamratskapets bevarande och stärkande har kanske mer
än något annat skapat den kärlek till yrket, som är
utmärkande för bergsmannen. Ett ståtligt uttryck för denna
kärlek, bergsmannaandan, var firandet av minnet av den
högre bergsvetenskapliga utbildningens 100-åriga tillvaro
år 1919. När vi i höst efter ytterligare 25 år kallade till
denna bergsdag visade sig intresset för en samvaro om
ock i betydligt enklare former lika ofantligt. Vår fest
kunde dock ej hållas utan tillgång på medel, men med
stor beredvillighet ha gruvföretag, järnverk och andra till
Fig. 1. Ur annonsfloran före teaterföreställningen på
Vasateatern.
Fig. 2. Scen ur tredje akten ur spexet; fr.v. Oskar Pripp,
den sköna Lucrezia, övereunucken Tussilago, sultanen
Mo-hammed av Sulfidien samt sköna haremsdamer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
