Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - Tillverkning av syntetiskt gummi ur sprit i USA, av Gösta Hall - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1945
47
ädla" omkring en miljard liter sprit om året till
gummi i USA.
Tre fabriker arbeta med en metod, som har
utexperimenterats av det stora kemiska bolaget
Carbide and Carbon Chemicals Corp. och som
kan karakteriseras som en "tvåstegsmetod",
under det att man vid den fjärde, med
Szukiewicz-processen skall överföra alkohol i butadien i ett
enda steg. Carbide and Carbon Chemicals’
samtliga anläggningar voro vid tiden för den svenska
delegationens besök i Staterna i full drift och
hade hållit mer än vad som utlovats i
prestations-väg.
Bolagets ingenjörsstab har här utfört ett
verkligt storverk: det har endast tagit tjugo månader
från den tidpunkt, då de första
laboratorieförsöken igångsattes, till dess jättefabrikerna i fullt
produktionsdugligt skick upptagit sin löpande
tillverkning. Enligt amerikansk uppfattning skulle
en motsvarande prestation under normala
förhållanden kräva en tid av minst 7—8 år.
Rättvisligen bör dock påpekas, att utvecklingen givetvis
underlättats av att kostnadsfrågan under kriget
icke spelat någon som helst roll — det har gällt
att till varje pris på rekordtid få fram en
ersättningstillverkning.
Den övriga delen av det amerikanska
produktionsprogrammet för Buna-S gummi är baserat
på ett utnyttjande av produkter från oljeindustrin
som råmaterial, och minst ett dussin fabriker har
byggts eller är under uppförande för de ledande
oljebolagens räkning. Dessa anläggningar ha
givetvis anlagts i närheten av oljeutvinningen och
äro följaktligen koncentrerade till staterna Texas,
Louisiana och Kalifornien.
Med samma stora intresse, som amerikanarna
följt det stora upprustningsprogrammet på
gummiområdet, med samma intresse har också
på sistone det syntetiska gummits framtid
diskuterats. Man är på det klara med, att
specialkvaliteter, såsom Buna-N och Neopren, även under
normala förhållanden komma att fylla en given
plats och därför reguljärt produceras för vissa
bestämda ändamål. Man är tydligen lika
övertygad om, att Buna-S — det enda konstgummi
som enligt amerikansk uppfattning tycks passa
för bilringar — också kommer att överleva
kriget, om inte annat som en välkommen
prisstabi-liserande faktor på den internationella
gummi-marknaden. Den amerikanska bilindustrins
målsmän glömma inte så lätt att priset på
naturgummit under de tre sista decennierna varierade
hundrafalt. När Henry Ford på sin tid
introducerade sin folkbil och behovet av bilringar
därmed snabbt ökade, gick gummipriset upp ända
till 25 kr/kg. I början av 1920-talet hade det
sjunkit till 1: 50 kr/kg igen för att inom ett par
år åter trissas upp till omkring 10 kr/kg. Denna
stegring var en direkt följd av den internationella
produktionsinskränkning, som de ledande natur-
gummiproducenterna genomförde enligt "the
Stevenson restriction plan". Resultatet av detta
artificiella ingrepp gjorde sig så mycket
kraftigare känt som automobilindustrin vid samma
tidpunkt börjat lansera ballongringar med
därmed följande stegrat gummibehov. Det dröjde
inte många år förrän priskurvan radikalt slagit
om och ett bottenrekord nåtts, med ett pris, som
näppeligen kommer att underskridas igen: 3 c/lb,
dvs. 25 öre/kg.
Inför en så skrämmande osäkerhet är det klart
att de stora amerikanska konsumenterna måste
vara angelägna om att bevara den säkerhetsventil
som Buna-S utgör. Det är emellertid inte den
enda grunden till en positiv inställning. Det
intensiva forskningsarbete som bedrives på skilda
håll, såväl i gummifabrikanternas egen krets som
t.ex. vid Mellon Institute, i avsikt att ytterligare
förbättra kvalitetsstandarden, anses som en
borgen för fortsatt framgång för det syntetiska
gummit.
Det är för Sveriges vidkommande väl värt att
ta fasta på de goda amerikanska erfarenheterna
på det syntetiska gummits område. Vi ha i vår
sulfitsprit ett förträffligt utgångsmaterial för
tillverkning av den butadien, som så att säga utgör
tre fjärdedelar av det färdiga rågummit, och den
bensol, som fordras för framställning av den
återstående fjärdedelen, styrolen, kan säkert
erhållas från våra gasverk. Det borde vara ett
statsintresse att söka få i gång en svensk tillverkning
av bunagummi på spritbasis som ett komplement
till neoprengummit.
Från de tekniska högskolorna
KTH
Vid votering i professuren i teoretisk kemi har
lärarkollegiet i första förslagsrummet med samtliga avgivna
röster uppfört docent O A Lamm, i andra förslagsrummet
docent H L J Bäckström med 14 röster samt i tredje,
fjärde och femte förslagsrummen fil. dr T G Holst, docent
L G Sillen och docent N A B Adell. Vid votering i
professuren i byggnadsteknik har lärarkollegiet med 19 av
28 avgivna röster i första förslagsrummet uppfört
civilingenjör K H Brosenius samt i andra förslagsrummet med
samtliga avgivna röster tekn. dr N Hast.
Som sakkunniga i speciallürarbefattningen i geofysikalisk
malmletning ha utsetts bergsingenjör H Hedström, fil. lic.
D Malmquist och bergsingenjör A Nordström.
Lärarkollegiet föreslår att till innehavare av speciallärarbefattningen i
metallhyttkonst utan ansökan kallas bergsingenjör F Petrén.
I augusti 1943 överlämnade Stiftelsen den Göranssonska
fonden på 100-årsdagen av brukspatronen Anders Henrik
Göranssons födelse en donation av 500 aktier i Sandvikens
Jernverks AB till högskolan. Donationens ändamål är att
för möjliggörande av utbildning genom studier eller
forskning lämna stipendier till personer, som avse att förskaffa
sig denna utbildning vid eller genom KTH. Sedan
ansökningshandlingar inkommit, uppgör rektor förslag till
stipendiater, varefter efter kollegienämndens hörande rektor
jämte en av stiftelsens styrelse utsedd person — i detta
fall direktör C Sebardt — beslutar. Bland de tio sökandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
