Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - Den amerikanska efterkrigsmarknaden för svenska skogsprodukter, av Gösta Hall - Tillverkning av syntetiskt gummi ur sprit i USA, av Gösta Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
slutskede. Därmed har också den nordiska
kraftmassan definitivt förpassats från ett par av de
användningsområden som på ett tidigare stadium
spelat en stor roll. Denna utveckling har dock på
svenskt håll sedan länge varit anteciperad. Den
har i själva verket givit impulsen till det
marknadsuppbyggande arbete i Europa, som industrin
sedan början av 1930-talet bedrivit genom en
särskild organisation med högkvarter i Paris, ett
arbete som jag redogjorde för i ett föredrag för ett
par år sedan (Tekn. T. 1940 s. K 81, 89). I gen-
gäld har nu i Staterna nya
avsättningsmöjligheter öppnat sig för importerad blekbar och blekt
kraftmassa.
Det vapen, med vilket vi skola återvinna våra
temporärt förlorade marknader i Nja Världen,
heter nu — liksom så ofta förr — kvalitet.
Förvisso komma de förnämliga instrument, som nu
skapas i form av nja forskningsinstitut på
trä-förädlingsområdet, att effektivt hjälpa oss att
skärpa det vapnet och därmed visa sitt stora
praktiska värde.
Tillverkning
av syntetiskt gummi ur sprit i USA
Direktör Gösta Hall, LSTF, Stockholm
Med tanke på den starka stegringen av
spritproduktionen inom den svenska skogsindustrin i
samband med den under de senaste åren bedrivna
fodercellulosatillverkningen, erhöll jag i uppdrag
att under amerikabesöket studera användningen
av alkohol för tillverkning av syntetiskt gummi.
Genom tillmötesgående från myndigheter och
industri fick jag förmånen avlägga ett besök vid en
av de nya jätteanläggningar, som
framgångsrikt tillverka omkring 100.000 t/år rågummi av
Buna-S tvp.
När tillgången på naturgummi nästan helt
avklipptes genom den japanska invasionen av de
ostindiska öarna, ställdes västmakterna inför
nödvändigheten att med minsta möjliga tidsutdräkt
bygga upp en gigantisk konstgummiindustri för
sin försörjning. I Förenta Staterna, som av
naturliga skäl måste påta sig huvudansvaret för
den erforderliga produktionsapparatens tillkomst,
uppsattes som mål en nyskapad kapacitet av nära
900 000 t/år.
Produktionsprogrammet kom i sin slutliga
utformning att omfatta såväl Buna-S, Butyl-,
Neo-pren- som Perbunangummi med följande
fördelning i ton:
Buna-S ......................................735 000
Butyl-gummi ............................75 000
Neopren-gummi ......................49 000
Buna-N ......................................24 000
Som synes ha amerikanarna givit sig i kast med
problemet att i industriell skala framställa inte
mindre än fyra olika slag av syntetiskt gummi.
Man kan också tala om ett femte, tiokolen.
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 18 oktober 1944.
DK 678.7
Buna-S dominerar dock starkt, med över 80 %
andel i totaltonnaget. Detta finner sin logiska
förklaring i det förhållandet, att Buna-S gummit
bättre än de andra typerna ansluter sig till
naturgummit i fråga om vad amerikanarna kalla
"pro-cessing and performance characteristics". Buna-S
rågummi låter sig alltså lättast vidareförädla med
den maskinella utrustning, som står
gummifabrikerna till buds.
Av de övriga, som alla uppvisa vissa önskvärda
specialegenskaper, skall butylgummit ha stor
betydelse ur militär synpunkt på grund av extremt
lag genomsläpplighet för gaser. Det bibehåller
också sin smidighet vid extra låga temperaturer.
Neopren betraktas som en högst förträfflig
gummityp med många goda egenskaper, främst
god motståndsförmåga mot både olja, kemikalier
och värme samt stor beständighet i luft och ljus
Nackdelarna äro höga tillverkningskostnader
samt nödvändigheten av att använda särskilda
mjukningsmedel vid mekanisk bearbetning.
Neo-prenet anses i Amerika ej heller lämpligt som
bilgummi.
Buna-N-gummit slutligen utmärker sig särskilt
för hög oljebeständighet och har bl.a. fått stor
användning till olje- och bensinslangar samt som
skyddsbeklädnad av tankar.
Buna-S-gummit erhålles genom polymerisation
av butadien och styrol, vanligen i proportionen
tre till ett. Butadienen kan framställas antingen ur
alkohol eller petroleumprodukter, under det att
styrolen framställes ur bensol och etylen.
Sammanlagda årsproduktionen av butadien i
USA framställd på spritbasis är beräknad till ca
230 000 t, och man torde för närvarande "för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
