- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Modern svensk hampberedning, av Arne Hagström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 januari 1945

55

Fig. 3. Rötbuntar på väg till rötningshallen.

består huvudsakligen av ett ligninartat växtlim,
vilket binder fiberknippena vid stjälkens övriga
delar, barken och veden. Fibrerna, eller tågorna
som de vanligen kallas, löpa från roten till
stjälkens topp och äro uppbyggda av långsträckta,
20—30 mm långa elementarfibrer. Beredningens
uppgift är nu att frigöra tågan från vedpartiet
och växtens övriga delar. Härför erfordras då
först, att det växtlim, varmed tågan är bunden
vid veden, förstöres. Detta sker genom den första
beredningsprocessen, rötningen.

Rötning

Från järnvägsvagn, alternativt från tröskverket,
föres den lardigtröskade halmen i väl ordnade
rötbuntar på en kretstransportör, fig. 3, direkt till
rötningsavdelningen, fig. 4, belägen i fabrikens
bottenvåning. Det slag av rötning, som tillämpas
i Visby, är kanalrötning. Härvid lägges
hamp-halmen i vatten av lämplig temperatur, varvid de
på stjälkarna befintliga bakteriekulturerna föröka
sig mycket snabbt och därvid förstöra
växtlim-met genom en jäsningsprocess.

För rötningen stå till förfogande fem
betongkanaler, ca 100 m långa och med ett djup och
en bredd av ca 2;5 m. Kanalerna rymma
tillsammans ca 150 000 kg hamphalm och 3 Ml vatten.
Man får alltså ett viktförhållande av 1 : 20, vilket
enligt vunna erfarenheter möjliggör rötningens
genomförande på kortast möjliga tid med bästa
resultat. Rötningskapaciteten är vid full drift ca
30 t färdigrötad halm per dygn.

Halmen rötas icke på det vid kanalrötning
vanligen praktiserade sättet att stapla rötbuntarna i
korgar eller kistor, vilka transporteras genom
kanalen under rötningens gång. I stället rötas
här enligt ett nytt förfarande. Halmen lägges
därvid ned i kanalens ena ände i partier om ca
500 kg och pressas därpå ned av betongblock eller
rotluckor (fig. 4), 2.5 m i fyrkant och vägande 2 t
vardera, vilka på hjul glida utefter skenor,
ingjutna i kanalens överkant. Betongblocken äro
försedda med stolpar, medbringare, vilka skjuta

Fig. A. Rötningskanalcr med rötluckor.

ned i kanalen ocli föra med sig halmen.
Allteftersom blocken nå fram till kanalens motsatta ände,
där den färdigrötade halmen tas ur kanalen, lyftas
de av skenorna och rulla på en särskild
transportbana tillbaka till början av kanalen. Samtidigt
med att blocken hålla halmen nedpressad, täcka
de hela kanalens översida och tjäna därigenom
som skydd mot värmeförluster, vilket underlättar
hållandet av en konstant vattentemperatur om ca
33°C. Vid denna temperatur och med en
transporthastighet av ca 1 m/h är halmen färdigrötad
efter 4 dygn.

Det är av stor vikt för kvaliteten på den färdiga
produkten, att rötningen blir så jämn och
intensiv som möjligt, utan att dock överrötning får
förekomma.

Torkning

Halmen hämtas upp ur kanalen med
kedjetransportör och vidarebefordras till det omedelbart
invid fabriksbyggnaden belägna torkfältet,
dälden ställes upp i skylar och luft- och soltorkning
sker under 3—4 dagar ned till en vattenhalt av
20—25 %. Halmen har dessförinnan vid
upptagandet ur rotkanalerna haft en vattenhalt av
ca 4 gånger sin egen vikt.

Från torkfältet och tillbaka in i fabriken går
halmen sedan på en kretstransportör, och nu
följer närmast en eftertorkningsprocedur i
specialbyggda, med ånga uppvärmda torkugnar av
ca 20 m längd. Torkugnarna äro indelade i zoner,
var för sig reglerbara med hänsyn till
temperaturen. Denna är högst i första zonen med 100—
120°C och sjunker därefter jämnt för att i sista
zonen uppgå till 75—80GC.
Genomloppshastigheten på halmen varierar, beroende på
begynnelsefuktigheten, mellan 30 ocli 120 min. Halmen
har då torkats ned till en fuktighet av ca 10 %,
vilken fuktighetshalt visat sig vara den för den
fortsatta beredningen lämpligaste. Vardera av de
båda torkugnarna har en kapacitet av 1 500
kg/h, räknat på halm med en
begynnelsefuktighet av 25 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free