Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Modern svensk hampberedning, av Arne Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Fig. 5. Bråkmaskiner och torkugn.
Det är av stor vikt, att denna artificiella
torkning utföres så skonsamt som möjligt, då ett
alltför långvarigt utsättande för alltför höga
temperaturer nedsätter hampans kvalitet i flera
avseenden.
Man kan även hoppa över rötningsproceduren
och låta den tröskade halmen gå direkt till den
egentliga beredningen. Man talar därvid om
grön-beredd hampa, vilken skiljer sig från den rötade
främst däri, att den får en avsevärt strävare
känsel samt uppvisar en grövre och mindre ren tåga.
Bråkning
Efter rötningen är tågan endast löst bunden vid
veden, och beredningens fortsatta uppgift är nu
att helt frigöra tågan från veden. Den första
mekaniska bearbetningen, som nu vidtar, är
bråk-ningen. Härvid föres halmen in i kraftigt
dimensionerade bråkmaskiner, fig. 5, där den passerar
genom ett tjugotal räfflade järnvalspar med
reglerbart tryck. Därvid sönderbrytes veden i
stjälken, och den färdigbråkade halmen kommer
att se ut som en oregelbunden fibermatta med
en massa invävda lösa vedpartiklar.
De första valsparen ha en diameter av 250 mm,
varefter diametern på de efterföljande succes-
Fig. 6. Skäktturbin med uppfordringsmatta.
TEKNISK TIDSKRIFT’
sivt minskas ned till 150 mm. Samtliga valsar ha
samma rotationshastighet, 60 r/m, medan
periferihastigheten blir större på de första valsparen
som följd av den större diametern. Kapaciteten
på var och en av de fyra bråkmaskinerna är ca
600 kg/h torkad halm.
Skäktning
Den bråkade halmen matas från bråkmaskinen
direkt in i skäktturbinen, fig. 6. Skäktningen har
till uppgift att avlägsna de sönderbråkade
veddelarna, så att tågorna bli rena och helt fria från
vedpartiklar, eller skävor, som de vanligen
benämnas. Skäktturbinen består i huvudsak av två
skäkttrummor samt transportbanor, bestående
av gummiremmar, vilka fasthålla halmen under
proceduren och föra fram den genom trummorna.
I varje skäkttrumma finnas två åt motsatt håll
roterande cylindrar, försedda med knivförsedda
vingar. När nu halmen föres fram hängande ned
mellan cylindrarna, piskas den från bägge sidor av
skäktvingarna, varvid alla lösa veddelar slås bort.
Genom den första trumman fasthålles halmen i
rotändan, varvid den nedhängande toppändan
skäktas. Mellan skäkttrummorna är placerad en
fläkt, som därpå blåser upp den nedhängande
och nu färdigskäktade toppändan på nästa
transportrem. Genom den andra trumman fasthålles
därför halmen i toppändan och den här
nedhängande rotändan skäktas. Hastigheten på
transportremmarna och vingarna går att reglera,
varigenom man kan skäkta materialet mer eller
mindre hårt. Hastigheten på skäktvingarna är
normalt mellan 140 och 150 r/m. Turbinens
kapacitet är ca 600 kg/h bråkad halm, varvid utvinnes i
genomsnitt 50 kg/h tåga.
Sortering
Ut ur skäktturbinen kommer vad vi kunna kalla
primärfabrikatet, eller tågan, fri från skävor och
andra föroreningar. Tågan har en längd av
mellan 1 och 1,8 m och sorteras efter längd, finlek,
renhet. färg etc. i olika kvalitetsklasser, enligt av Sta-
Fig. 7. Skäktturbin och tågabalpress.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
