Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Anmälan: Affärsföretagets statistik, av sah - Anmälan: Svensk Ingenjörskalender 1945, av Wll - Anmälan: British Standards Specification: Engineering Drawing Office Practice, av L - Anmälan: Phänomene der Energiewanderung in unbelebter Materie und bei biochemischen Prozessen, av J Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT’
nu genom förf:s utomordentligt klara och rediga
framställning i det följande av affärsstatistikens praktiska sidor:
planläggning, anskaffande av källmaterial och bearbetning.
Karakteristisk för den praktiska syn förf. anlägger på
ämnet är kapitlet om kurvor och diagram, som utgör en
hel liten handbok för sig.
Bokens andra del behandlar de matematiska
analysmetoderna: medeltalsberäkning, stickprov, korrelation,
trendkurvor och index. Denna del är så uppställd att den som
inte gitter lära sig innehållet mycket väl vid behov kan
anlita den som uppslagsbok, och utan att därvidlag behöva
offra alltför mycket matematisk koncentration.
En utförlig litteraturförteckning och ett ovanligt redigt
innehållsregister fullborda det goda intrycket av denna
bok, som är synnerligen stimulerande för den som ännu
inte har kommit underfund med den nytta han kan ha
av statistiken i sitt arbete, och oumbärlig för den som i
brist på bättre hittills försökt dra sig fram på egen hand.
sah
Svensk Ingenjörskalender 1945, utgiven av Erik
Lundberg, Örebro 1944. 60 + 193 s., ill. 3,75 kr.
En kalender i fickformat, speciellt avsedd för ingenjörer,
har nu utkommit med sin första årgång. Den börjar med
ett kalendarium på ca 60 sidor och härefter följer en
teknisk handbok i sammandrag på 143 sidor. Denna inledes
med 8 sidor matematiska tabeller, följda av 22 sidor
matematiska formler. Mekanik behandlas på 14 sidor,
hydrostatik och hydrodynamik på 10 sidor,
hållfasthetslära och materiallära på 17 sidor vardera, värmelära på
2 sidor, bränslen och förbränningslära på 11 sidor. I
maskinteknik avhandlas skruvförband, nitförband, axlar och
kugghjul på 12 sidor. Elektroteknik, där det även redogöres
för måttsystem, omfattar 20 sidor. Belysningsteknik
behandlas på 6 sidor och slutligen installationsteknik på 4 sidor.
I en kalender av ifrågavarande slag är utrymmet av
naturliga skäl mycket begränsat, och utgivarna ha
säkerligen ofta ställts inför frågan om vad som bör tas med
och icke tas ined. Det är givetvis inte lätt att välja ut
det som tillfredsställer de flesta ingenjörernas önskningar,
och det måste alltid bli delade meningar om vad som är
önskvärt att ha med. Bedaktionen inbjuder också
ingenjörerna att inkomma med sina önskemål, så att kalendern
skall bli bättre och bättre för varje år.
Det allmänna intryck, som nog många ingenjörer få av
kalendern, är att den innehåller alldeles för mycket
teoretiskt. Vanligen är det väl så att det som man vill ha lätt
tillgängligt och som man ofta måste slå upp i
handböcker är sifferuppgifter. Då man håller på med sådana
utredningar och beräkningar att man skulle behöva
matematiska formler och andra teoretiska detaljer sitter man i
allmänhet på sitt arbetsrum och kan då lätt hitta vad
man önskar i utförligare handböcker. Enligt min mening
borde därför en stor del av den teoretiska
framställningen strykas och ersättas med tabeller och andra ur
praktisk synpunkt mer önskvärda uppgifter.
En detaljbehandling av innehållet i kalendern kanske
knappast är erforderlig. Ett par felaktigheter anser jag
dock böra påpekas, likaså vill jag framhålla några
speciella önskemål. På s. D-6 måste anges att A’i=A/4, vilket är
nödvändigt att veta för beräkningen. De schematiska
figurerna på s. D-9 över strömningsförloppet äro felaktiga,
emedan hastighetsnedsättningen vid areaökning sker med
stöt och ej kontinuerligt. Värmeläran har blivit mycket
knappt behandlad. Här skulle man bl.a. önska ångtabeller
samt tabeller och diagram för ång-luftblandningar. Den i
kapitlet om bränslena i teknisk litteratur nyinförda
beteckningen Vu för effektivt värmevärde bör ej användas.
Internationellt liar föreslagits beteckningen Ii i. Beträffande
värmevärdet för brunkol och stenkol rekommenderas i
kalendern Dulongs formel, med vilken man ur
elementar-analysen beräknar värmevärdet. Denna formel bör dock ej
användas annat än för grova överslagsberäkningar, utan
man bör använda experimentellt fastställda värmevärden.
För ved i form av kastved, massaved, hack och spån anges
vikten per lös m3 till 300—500 kg. För hack och sågspån
ligga värdena i allmänhet mellan 150 och 250 kg och för
kutterspån omkring 90—100 kg. Speciellt bör observeras
att vedens värmevärde är felaktigt angivet. Den torra
vedsubstansens effektiva värmevärde ligger i allmänhet mellan
4 500 och 4 600 kcal/kg, ej vid 4 300 som angivits.
En stor del av materialet synes vara hämtat ur Hiitte
och källan borde då ha angivits.
Bland det man saknar i kalendern äro tabeller över olika
materials egenskaper i olika avseenden och gängtabeller.
Även skulle det vara önskvärt att ha en tabell för
omräkning av engelska och amerikanska mått till metriska.
Att jag uppehållit mig så mycket vid denna kalender
beror inte på att jag skulle vilja avråda från dess
anskaffning. Tvärtom anser jag det skulle vara av mycket
stor betydelse om så många ingenjörer som möjligt
skaffade sig den och använde den i dagligt bruk. Först då
kan man nämligen få pröva vad som verkligen bör tas
med i en kalender av detta slag och vad som kan
utelämnas. Det är att hoppas att många meddela sina
synpunkter, så att utgivarnas berömvärda initiativ kan leda
till ett gott resultat. Wll
British Standards Specif ication: Engineering Drawing
Office Practice (B. S. 308:194). British Standard
Institution, London 1944. 3 s. 6 d.
Denna reviderade och avsevärt utökade edition av
standard för ritteknik börjar med anvisningar om ritningars
format, uppställning och numrering. Så följa skalor, typer
av linjer, projektionsmetoder, textning m.m., beteckningar
för olika slag av bearbetning, gängor, muttrar, nitar och
svetsar. I övrigt märkas förteckning över förkortningar,
anvisningar om diagramritning, kopiering och lagring av
ritningar. Hänvisningar lämnas till British Standards inom
närliggande områden, såsom materialspecifikationer och
maskinstandard. L
Phänoniene der Energiewanderung in unbelebter
Materie und bei biochemischen Prozessen, av N Riehl. CTH
Handl. nr 29, Göteborg 1944. 34 s. 3,50 kr.
Dr Riehl vid Auergesellschaft i Berlin framlägger sina
synpunkter på mekanismen vid energiomsättningar under
skilda betingelser, i samband med fosforescens,
ljusabsorp-tion hos vissa polymeriserande färgämnen, selektiv
absorption hos molekyler med dubbelbindning av kolatomer,
vidare energiutbytet mellan en kristalls yta och dess inre
partier, mutationsfenomenet hos levande substans (påverkan av
röntgenstrålar och g-strålar), dödandet av bakterier,
strålningsenergins verkan på bakteriofager, inaktivering av
virus, kolsyre-assimilation, påverkan av enzymer och
andra komplicerade molekyler i samband med
livsföreteelserna, ferment m.m. Förf:s synpunkter ha anknutits
till den forskning, som professor Hedvall personligen
företräder vid Chalmers Tekniska Högskola.
Dr Riehl arbetar gärna med tanken att en energimängd
strålningslöst kan förflyttas från en atom till en annan, på
ett relativt stort avstånd från den förra befintlig atom,
utan att märkbar strålning utsändes och utan att märkbara
förluster inträffa. Han kallar denna nya art av
energitransport för "Energiewanderung" och han drar fram stöd
för sin uppfattning genom exempel från fysik, fysikalisk
kemi och biologi.
Programmet kan sägas vara storslaget. Det bör lämpligen
prövas och kompletteras med en serie — kanske
enformiga och mödosamma — detaljundersökningar, ty helt
visst föreligga möjligheter all bringa flera skenbart olika
fenomen under en gemensam synpunkt, fenomen, som
tillhöra optiken, katalysen, biologin, ärftlighetsläran,
biokemin och vissa grenar av fysiologin. Ju mera detta
lyckas, desto högre värde får arbetet inom vetenskapen.
J Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
