Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Tekniska och fysiologiska krav på industriell luftbehandling, av Alex. Engblom - Anmälan: Affärsföretagets statistik, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
63
speciellt utformade dysor kunde man komma ner
till dimensioner, som medge anbringandet av
tillräckligt många insprutningspunkter för att få
en något så när jämn fördelning av fukten.
Uppvärmningen sker medelst inblåsning av
varmluft; aggregaten härför äro mindre och flera till
antalet samt äro försedda med blott helt korta
utblåsningstrummor. Troligen är man härmed
inne på en framkomlig väg. Emellertid äro
erfarenheterna ännu alltför knapphändiga för att man
skall kunna fälla något definitivt omdöme.
I det föregående har framhållits att
leverantörerna av luftbehandlingsanordningar i många
fall nöjt sig med erfarenhetsrön och att de ej
ägnat frågan tillräckligt mycket utredningsarbete
och forskning. Å andra sidan får man väl ej heller
skylla alla missgrepp på leverantörerna. I många
fall har en inneboende konservatism hos
textil-företagaren varit anledningen till att utvecklingen
ej gått snabbt nog framåt. Jag erinrar mig livligt
hurusom jag en gång för 22 år sedan i England
sammanträffade med en framstående industriman
av den gamla skolan. Avsikten med resan var
just att studera befuktningsproblemet och jag
hade väntat mig att få en del uppslag från ledande
industrihåll. I det här speciella fallet blev
resultatet negativt; sin åsikt om
luftbefuktningsappa-rater sammanfattade han i uttalandet: ’Til tell
you, Mr. Engblom, I have found there is nothing
to beat the old steampipe yet." Den där sortens
inställning är väl, får man hoppas, numera
ganska sällsynt i så utpräglat antik form, men
alltjämt torde det finnas industrimän, som ägnat
dessa frågor allt för liten uppmärksamhet.
Luftbehandlingens framtida utveckling
Att profetera om efter vilja linjer utvecklingen
framdeles kommer att gå när det gäller
industriell luftbehandling, är väl fåfängt. Att den
tekniska utvecklingen under världskriget kommer att
ge impulser även för detta område är väl troligt.
Ett önskemål är att få avnämarna av
anläggningarna, industrimännen, intresserade, så att de
ägna dessa frågor samma sakkunniga kritik som
beträffande den egentliga produktionsapparaten.
Viktigt är även att få till stånd en väl organiserad
forskningsverksamhet på området. Som förut
framhållits, äro varken de tekniska eller
fysiologiska synpunkterna utredda på ett i alla
avseenden tillfredsställande sätt.
Man kan med en viss tillfredsställelse
konstatera, att vi nu inom landet fått åtminstone några
organ, som ägna sig åt hithörande frågor. Sålunda
har Statens Kommitté för Byggnadsforskning,
som under sin tvååriga tillvaro fördelat över en
halv miljon kronor till olika forskningsarbeten
inom byggnadsbranschen, nyligen anslagit ej
mindre än 30 000 kr. till forskningsarbeten för
ventilationen inom husbyggnader.
I det tämligen nva Statens Institut för Folkhäl-
san har man en institution, i vars uppgifter det
självfallet ligger att bedriva forskningsarbeten
rörande de fysiologiska synpunkterna på
luftbehandlingsproblemet.
Sedan ett par år tillbaka finnes vidare en av
Ingeniörsvetenskapsakademien tillsatt
luftbehandlingskommitté, som avser att arbeta som ett
clearinginstitut beträffande utvecklingen.
Kommitténs ordförande är jag själv; övriga ledamöter
äro yrkesinspektör Martin Ehnberg, direktören i
Svenska Fläktfabriken, Harald Eriksson,
föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen vid
Statens Institut för Folkhälsan, professor S.
Forsman, samt civilingenjör Axel Theorell i Hugo
Theorells Ingeniörsbyrå. Som kommitténs
sekreterare fungerar ingenjör Olle Wikström. Valet av
kommittéledamöter har skett med tanke på att få
olika av luftbehandlingsfrågan berörda
intressentgrupper så allsidigt som möjligt
representerade. Kommittén har hittills arbetat på att få en
rationell nomenklatur till stånd, varjämte
bibliografin inom området bearbetats. Den har vidare
inlett samarbete med vissa andra institutioner
med liknande eller närliggande
verksamhetsområden. Bland kommitténs närmaste
arbetsuppgifter ingår även anordnandet av en
föreläsningsserie, under vilken i en rad föredrag skulle
avhandlas viktigare detaljfrågor rörande
luftbehandling.
Avslutningsvis skulle jag ännu en gång vilja
betona vikten av, att de många problem, som
sammanhänga med begreppet luftbehandling, snarast
möjligt göras till föremål för förutsättningslösa
undersökningar. Det är viktiga intressen, som stå
på spel. De tekniska kraven måste tillgodoses, för
att produktionen skall kunna drivas rationellt.
Omsorgen om arbetspersonalens välbefinnande är
ett lika viktigt krav, som måste beaktas. Att
åstadkomma en lösning på problemet, som kan
tillfredsställa alla intressen, kan synas svårt, kanske
omöjligt. Genom att alla av frågan berörda
intressentgrupper etablera ett på bred bog lagt
samarbete, kan man dock vara övertygad om, att
mycket står att vinna.
Affärsföretagets statistik, av SUNE Carlson. Förlags AB
Affärsekonomi, Stockholm 1944. 284 s„ 56 fig. 13,50 kr.
Ehuru statistiken är en gammal vetenskap hade det
knappast funnits någon svensk litteratur, som behandlade dess
praktiska tillämpningar inom affärslivet förrän von
Hoff-stens "Praktisk Statistik" kom ut år 1942. Någon
undervisning i denna del av ämnet hade icke heller förekommit
förrän Sune Carlson för endast några år sedan började
sina föreläsningar i affärsföretagets statistik vid
Handelshögskolan i Stockholm.
Det är dessa föreläsningar, som nu bilda underlaget till
föreliggande bok. Lärobokskaraktären förklarar också
förekomsten av de två första kapitlen om statistikens
arbetsuppgifter inom företaget. För den praktiskt arbetande
affärsmannen ha nog dessa uppgifter varit väl kända; det
har i stället varit kunskapen om hur de skola bemästras
som utgjort den obekanta storheten. Denna lucka fylles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
