Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Nya rön om skruvgängors utmattningshållfasthet, av Leif Reich - Tillverkning av instrumentfjädrar, av G Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
69
Fig. 5. Utmattningshållfasthet hos olika gängförbindelser (alla muttrar äro varmpressade, om ej särskilt anmärkts).
Bult-mate rialet är 0,06 C, 0,51 Mn, 0,077 P och 0,036 S, med drag hållfasthet A 270 kglcms, sträckgräns 2 870 kg! cm2,
förlängning 31 %, kontraktion 69 % (enligt Wiegand).
Den första gruppen berör val och behandling av
materialet för ämnena. Givetvis är valet mycket beroende på
hållfasthetsfordringarna i stort. I allmänhet är det dock
inte önskvärt med ett anvisningskänsligt material.
För det andra bör hänsyn tas till den gängade delens
geometriska form och dimensioner, önskvärt är med en
avrundad sektion hos gängan, en jämn fördelning av
spänningarna över gängans yta och en ökning av längden hos
den gängade delen.
Slutligen en del ytterligare beaktansvärda åtgärder. Bl.a.
säkerställandet av en fast förbindelse, kallvalsning av
materialet efter bearbetning och användandet av endast
sådana metalliska överdrag, vilka icke nedsätta
utmattningshållfastheten. Leif Reich
Tillverkning av instrumentf jädrar. Efterfrågan på
elektriska mätinstrument har vuxit kraftigt under senare år.
Denna tendens är särskilt markerad i fråga om små
instrument med 50 till 75 mm diameter. I de flesta sådana
instrument ingå fjädrar, som leda strömmen till de
rörliga elementen eller som åstadkomma ett
vridningsmot-stånd, så att visarutslaget blir proportionellt mot den
kvantitet som skall mätas. Vridningsmomenten äro av
storleksordningen 0,04 mg per grad.
Det är förståeligt att tillverkarna ställde sig tveksamma
när det gällde beställning för masstillverkning av sådana
detaljer under snäva toleranser. Det skulle bli nödvändigt
att underkasta varje fjäder fullständig kontroll; en
arbets-krävande uppgift bland annat på grund av elementens
litenhet.
Riktkraften i fjädern är soin bekant proportionell mot
trådens bredd och tredje potensen av dess tjocklek. En
tolerans på 10 % fordrar alltså att tjockleken varierar
högst 31la %, vilket ej är lätt att uppfylla med tanke på
att tjockleken håller sig omkring 0,025 mm. Med god
vals-ningsteknik har det emellertid visat sig möjligt att uppnå
erforderlig jämnhet. I avseende på trådtjocklek är det
därför tillräckligt att prova den första satsen sedan den
färdigställts och därefter behövs endast stickprovtagning.
Lindningen av fjädrarna sker med hjälp av detaljerna,
fig. 1. Dornen har en uppsågad skåra av ca 0,1 mm bredd
och ett djup som bestämmes av fjäderämnets bredd. En
liknande skåra finnes i kanten på den avbildade
cylinder-formade behållaren. Skårorna kunna bilda en rät linje om
dornen införes. Behållaren, som är av mässing, är
ur-svarvad till djup och diameter svarande mot den
färdig-lindade fjädern. Ett lämpligt avstånd mellan fjädervarven
fås genom att flera fjädrar lindas samtidigt. De åtskiljas
efter färdigställandet genom axiell förskjutning.
Fjädrarna lindas med en lådformig apparat, visad på
fig. 2. De två pinnarna på mittlinjen placeras så att deras
avstånd till den i mitten placerade dornen är lika med
fjäderns totala längd. Lådan är vridbar omkring dornen
och denna sticker upp just över lådans övre plan. På
dornen är behållaren påskjuten så att dess nedre stift
Fig. 1. Detaljer för lindning av instrumentfjädrar; t.v.
behållare med lock, överst cylinder för värmebehandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
