Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Systematisk materielinventering som underlag för standardisering, av Bo Nettelbladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT’
flytta åt vänster i systemet, så att det blir
generellt för alla cyklar. Beteckningen —1, som
just betyder den speciella cykeln, bortfaller
och ventilgummit skulle erhålla beteckningen
M 110.0111, som då emellertid måste skiljas från
andra typer och typiseras med t.ex. beteckningen
M 710.0111—3.
Om nu ett materielslag tillhörande en annan
huvudgrupp än transportmateriel, t.ex. en
betongblandare av viss typ, exempelvis M 37685—29,
även innehåller ett ventilgummi kan detta
t.ex. där erhålla beteckningen M 37685—29.5461.
Skulle detta vara identiskt lika med det förut
nämnda, bör det erhålla ett nummer i gruppen
M 21, hylsformade element, och kan där så
småningom exempelvis erhålla typiseringsnumret
M 21384—13. Detta ventilgummi är bestämt till
material och dimension och betecknar med andra
ord en gummislang av viss kvalitet med given
tvärsektion och längd. Då en dylik skall inköpas
levereras den emellertid i regel som metervara
och kan dessutom användas för andra ändamål,
exempelvis som vätske- eller gasslang. Metervaran
som sådan bör därför erhålla ett nummer i M 20
bland rörformiga gummiprodukter och får där
t.ex. numret M 2035—118.
Vid betraktande av ett komplicerat materielslag
såsom en bil eller ett flygplan är det i många fall
mycket tveksamt huruvida en detalj verkligen
kan sägas ingå i konstruktionen eller utgöra
tillbehör till denna. Av denna anledning har det
befunnits omöjligt att principiellt skilja tillbehören
från detaljerna, och den sista gruppen med
beteckningen .9 i varje punktnummerserie
reserveras därför för tillbehör. En reservdelsutrustning
för viss biltyp erhåller sålunda bilens typiserade
nummer med tillägg av exempelvis .90. Om denna
reservdelsutrustning är gemensam för flera
biltyper bortfaller typiseringsnumret och
beteckningen .90 flyttas åt vänster i motsvarande grad.
Med hjälp av dessa principer kan numrering
utföras av för användning färdiga materielslag i
enstaka exemplar eller kollektivt.
Stadiumtal och leveranstal
I praktiken uppställa sig emellertid ytterligare
två problem. Det första är önskvärdheten av en
viss analogi mellan de beteckningar som ett
materiel bär under olika stadier av
tillverkningsprocessen och det andra är önskvärdheten av analogi
mellan den kollektiva materielbeteckningen och
beteckningen av visst bestämt antal, som
dessutom kan vara inneslutet i förpackning av mer
eller mindre bestämd typ. Det första problemet
löses genom tillägg till materielnumret av
motsvarigheten till det tyska
Fertigungsgradkenn-zeichen, på svenska "stadiumtal", enligt följande
exempel: en viss vevaxel får t.ex. typnumret
M 2534—42; vill man nu ha en motsvarande
beteckning för det hejarsmidda ämnet till denna
axel tillägges ett stadiumtal placerat inom
parentes så att den fullständiga beteckningen blir
M 2534—42 (0). Stadiumtalet är ett löpande
nummer, som betecknar olika stadier i
tillverkningsprocessen. Det andra problemet löses med tillägg
av förpacknings- eller leveranstal som placeras
inom citationstecken enligt följande exempel:
M 6503 betyder viss ammunitionsgrupp; med
till-lägg av —85 erhålles beteckningen för en viss
projektiltyp. Vill man nu beteckna en viss
leveranssats om tio inpackade i viss lådtyp tillägges
inom citationstecken ett tal angivande denna
kombination av antal och lådtyp så att
slutbeteckningen blir M 6503—85 "8". Stadiumtal och
förpacknings- eller leveranstal kunna generellt
användas i hela systemet.
PAM-systemets praktiska tillämpning
vid materielinventering
För att man ur olika synpunkter skall kunna
underlätta skärskådandet av materialet för en
viss standardiseringsfråga erfordras hjälpmedel
som möjliggöra snabba och mångsidiga
sorteringsoperationer. Det system som hittills befunnits
mest lämpat för detta ändamål är det s.k.
nålkortsystemet, varav exempel visas i fig. 8 (se även
Affärsekonomi 1943 h. 15). En nyhet är dock att
sorteringen mycket snabbt utföres med hjälp av
elektriska skakmaskiner. Principen för kortets
utformning är den, att en siffra med en viss position
i ett nummer vid stansningen erhåller en viss
position på kortet. För sparande av utrymme är
ej hela sifferserien 0—9 medtagen för varje
position utan endast siffrorna 7, 4, 2 och 1, varvid
övriga siffror erhållas genom kombination av
dessa.
Det i fig. 8 visade kortet är uppgjort för ett
speciellt ändamål; det har inget direkt
sammanhang med sorteringen för
standardiseringsända-mål och visar endast de mångsidiga
sorteringsmöjligheterna. Kortet upptar 7,5 cm kanon m/02
och har erhållit numret M 6105—32. Uppgiften är
hämtad ur en fältutrustningslista som bland and-
Fig. 8. Sorteringskort för speciellt ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
