Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Ljuskällors synbarhet om natten, av Per Collinder - STF under 1944, av Fmn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
119
synas på 2 sjömils avstånd (kurvorna ge 3 sjömil)
eller att en grön lanterna med ljusstyrka 4 bör om
sikten angivits som god, med största sannolikhet
ha varit synlig 21J2 sjömil (kurvan ger 33/4). Ett
avdrag av 25—30 % från den ur kurvorna
uttagna lysvidden bör ge en mer än tillräckig
marginal för siktens osäkerhet. Det är viktigt att i
sådana fall, t.ex. vid kollisionsmål, inhämta så
tillförlitliga upplysningar som möjligt om siktens
godhet. Kan det konstateras, att en viss känd
ljuskälla, t.ex. en fyr eller ett enstaka, otvetydigt
identifierbart ljus i land, varit synligt vid tillfället
på en viss distans, så kan siktens godhet vid
tillfället fastställas. Om en elektrisk lampa utanför
ett ensamt beläget hus lyst med 40 normalljus
(dvs. 2 X normallanternan) och varit synlig på
6 sjömils avstånd, så har sikten varit god; om
lampan varit nätt och jämnt synlig på 5 sjömils
avstånd, har sikten varit medelgod.
Det bör också erinras om att en person, soiii
minst 20 min vistats ute i mörker, uppfattar
svaga ljus väsentligt bättre än den som nyss
kommit från en upplyst lokal.
Vid kollisionsmål bör givetvis fartygets slagsida
noggrant fastställas. Lanternans ljusstyrka i viss
angiven lutning och förekommande
styrbordsvinkel kan fastställas av en kontrollstation på
fotometerbordet.
En svaghet vid de flesta dylika fastställanden
är att man i regel ej kan få visshet om huruvida
icke lanternan företes vid kontrollstationen i
bättre skick än den haft ombord. Beläggning av
vattendroppar och is har också ett inflytande, som
är svårt att uppskatta.
Slutligen bör kanske tilläggas, att konstaterandet
av det matematiska sambandet här ovan ej gör
anspråk på att vara en ny upptäckt, då de siffror
som givits i Fyrlistans tabell över optisk lysvidd
utan tvivel redan som de där föreligga utjämnats
med teorins hjälp.
STF under 1944
Det senast förflutna året har för Svenska
Teknologföreningen varit trots krigs- och kristider i stort sett
lyckosamt och givande. Föreningens och avdelningarnas
sammanträden ha fortgått i snarare ökad än minskad
omfattning och med program, som ofta samlat större auditorier
än vår föreningslokal kan rymma. Årsmötet gick denna
gång i Kungl. Flottans tecken — med inspektion av
flottstationen vid Hårsfjärden och studiefärd under
stadsmässiga övningar med ett antal av flottans fartyg.
Härutöver upptog programmet en serie föredrag om nya
material. Höstmötet vid Uddeholmsverken och KMW:s
turbin-laboratorium gav 250 deltagare rikt utbyte för offrad tid.
Föreningen har under 1944 avgivit utlåtanden till K.M:t
bl.a. om: meritberäkning m.m. för befälsutbildade
värnpliktiga; forskningsverksamhetens inom försvarsväsendet
framtida ställning och organisation; åtgärder för främjan-
det av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena;
förslag till ny vägtrafikstadga; rätten till vissa
uppfinningar m.m.; Statens Provningsanstalts hemställan om anslag
för maskiner och instrument (M, E, K-B); Statens
Skepps-provningsanstalts styrelse m.m. (S); samt taxan för vissa
vattenundersökningar för vattenledningsverk. Vidare ha
yttranden lämnats till Investeringsutredningen om
statsbidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar; till
K. Kommerskollegium om inrättande av ett
samhällsvetenskapligt forskningsråd och till K. Krigsmaterielverket om
märkning av transportabla gasbehållare m.m. (K-B).
Försvarsväsendets ingenjörsutrednings betänkande, för
vilket redan vid novemberstämman redogjordes av
utredningens ordförande, direktör E Gummeson, diskuterades
vid ett allmänt sammanträde i december, men utlåtande i
ärendet har avgivits först i januari 1945.
Föreningen har ytterligare ingivit skrivelser till Konungen
om kompetensfordringar för motor- och
luftvärnsingenjörer i K. Arméförvaltningen samt om åtgärder för
mot-verkan av trafikkris efter kriget och för rationell
utveckling av vår trafikapparat (tillsammans med KAK m.fl.).
I ett antal standardiseringsfrågor ha som vanligt åtskilliga
utlåtanden lämnats till SMS.
Föreningen har under 1944 drivit en omfattande
kursverksamhet. Såväl under vår- som höstterminer ha hållits
olika kurser i teknisk engelska, spanska och ryska samt
svensk diskussionsteknik. En industripsykologisk kurs i
mars hade samlat ett stort antal deltagare liksom även
höstens kurser i patenträtt och standardisering.
Föreningens bibliotek har visat sig relativt ineffektivt och
utnyttjas i ganska ringa omfattning, varför styrelsen
föranstaltat om utredning angående en omorganisation av
biblioteket, vilken beräknas kunna genomföras under 1945.
Föreningens växande behov av ökade lokalutrymmen har
föranlett till åtskilliga undersökningar, som väntas kunna
lända till vissa förbättringar redan under närmaste tiden.
Även en modernisering av vissa av nuvarande lokaler till
ökande av trevnaden förberedes genom klubbnämnden. Ett
kortregister över tekniska filmer har genom filmnämnden
åstadkommits och finns tillgängligt på föreningens kansli,
lngenjörstaxekommitténs arbete har, utöver de allmänna
bestämmelserna, resulterat i att specialtaxa nu fastställts
för elektrotekniska facket och föreligger mycket nära klar
inom värme- och sanitetstekniska lacket. Även lör andra
specialtaxor äro förslag uppgjorda.
Vid ett sammanträde den Ti mars konstituerades Svenska
Ingenjörsföreningars Nämnd (SIN) såsom ett organ för
samarbete och samverkan mellan STF och i första hand
de föreningar ute i landet, som äro med STF
korresponderande. SIN har under sitt första verksamhetsår inriktat
sig på att genom insamlande och distribution av uppgilter
om föredrag och kurser anordnade inom olika föreningar
underlätta uppgörande av lämpliga sanimanträdesprogram
på skilda håll. Vidare har bl.a. diskuterats möjligheten
för en intensifiering av föreningsarbetet ute i landet
genom regionala fackavdelningar.
Ett viktigt steg i administrativt avseende har STF tagit
under det gångna året genom att från 1 oktober anställa en
föreningens verkställande direktör, civilingenjör Oskar
Åkerman. I samband härmed har föreningens uppburne
kamrer sedan 33 år, civilingenjör Reinhold Nauclér, vid
årsskiftet med pension lämnat sin anställning i föreningen.
Han kvarstår dock som direktör för STF:s Fastighets AB.
Anställningscentralens (STA) verksamhet har med 1944
års utgång upphört, emedan statens egna organ nu
inrättats även för arbetsförmedling av ingenjörer. Härmed har
även STA:s av arbetsgivare såväl som arbetssökande
mycket värderade chef, major L V Ståhle, lämnat sin tjänst vid
årsskiftet.
Genom föreningens förmedling ha under 1944 finska barn
och mödrar till ett antal av 61 beretts gästfrihet i svenska
familjer.
Antalet röstberättigade föreningsledamöter har under det
gångna året stigit från 4 898 till 5 141. Fmn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
