Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Automatisk snabbåterinkoppling, av Åke T Vrethem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
för högre driftspänningar än den högsta hittills
använda inverkar återinkopplingsfrågan bl.a. på
två tekniskt och ekonomiskt viktiga detaljer,
nämligen dels systemjordningen, dels isolationen
och linjeåskskyddet.
Särskilt vid de högsta driftspänningarna har
di-rektjordning av systemnollpunkten betydande
ekonomiska fördelar och om man kunde räkna
med att släcka de enfasiga jordfelen lika effektivt
med enpolig automatisk återinkoppling som med
petersenspole, så talar detta naturligtvis starkt
för val av direktjordning i stället för spoljordning.
Emellertid kan återinkopplingsförloppet ur
stabilitetssynpunkt ej jämställas med
petersenspole-släckningen. Vid den senare påverkas
nätstabiliteten ej alls, den dynamiska stabilitetsgränsen vid
jordfel blir alltså praktiskt taget densamma som
den statiska, medan man däremot vid
återinkoppling kommer rätt långt därunder. Vidare kan
konstateras, att den enpoliga återinkopplingen är
ofördelaktig för stabiliteten vid de farligaste felen, de
trefasiga, jämfört med den trepoliga
återinkopplingen. Slutligen kan man sätta i fråga, om ej
den kapacitiva restströmmen från de friska
faserna vid långa storkraftledningar belt kommer
att hindra enpolig återinkoppling. Reläskyddet för
att utsortera rätt fas vid den enpoliga brytningen
blir rätt invecklat. Mot petersenspolarna talar å
135
Fig. 15. Oscillogram från snabbåterinkopplingsprov på 130
kV linjen Bastuträsk—Vännäs; överst trefasig kortslutning,
därunder tvåfasig kortslutning; överförd effekt 26 MW,
5 MVAr. 1 spänning på felbehäftad fas, 2 ström i
felbehäf-tad fas från Vännäs, 3 ström i felbehäftad (överst) eller
felfri (nederst) fas från Vännäs, a felet kopplas in, b
brytaren i Vännäs öppnar, c brytaren i Bastuträsk öppnar,
d brytaren i Vännäs sluter, e brytaren i Bastuträsk sluter.
andra sidan, att på stora högspända nät
korona-och avledningsström kan tänkas komma att helt
eller delvis hindra spolarna att släcka. Det finns
alltså flera frågetecken i problemställningen:
petersenspole kontra enpolig återinkoppling.
Om man räknar med att genom automatisk
återinkoppling kunna neutralisera linjefelen, så är det
naturligt, att det är mindre motiverat att lägga ned
stora kostnader på hög isolation och effektiva
jordlineskydd för att göra linjerna åsksäkra. Å
andra sidan har det hittills i stor utsträckning
varit så, att man av ekonomiska skäl inte kunnat
bygga överföringarna så rikliga, att den
dynamiska stabilitetsgränsen motsvarar den verkliga
högsta överföringseffekten ens om man skulle
räkna med återinkoppling. I så fall bör man
betänka sig, innan man tar risken av en ökad
frekvens av linjefel. En säker överblick över
åter-inkopplingens möjligheter och begränsningar är
i varje fall nödvändig för att en framtida
storkraftöverföring skall kunna utföras på det mest
ekonomiska sättet.
På flera håll i litteraturen har det yppats
farhågor för att multipelblixtar skulle äventyra en
automatisk snabbåterinkoppling på
högspän-ningslinjer, eftersom man vid multipelblixtar kan
få upprepade nedslag på samma linjeställe inom
tidsintervall, som kunna sträcka sig upp till 0,1 s
och mera. Förekomsten av dylika multipelblixtar
har också anförts som ett motiv för att använda
den enpoliga återinkopplingen och längre
spänningslöst intervall14.
Amerikanen Sporn15, den mest energiske
talesmannen för snabbåterinkopplingen på
högspän-ningslinier, berättar i en artikel från år 1941 om
fem års erfarenheter från American Gas Com-
Fig. 14. Prov
med
snabbåterinkoppling på [-Vattenfallsstyrelsens-]
{+Vattenfalls-
styrelsens+} 200
och 130 kV nät
år 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
