Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Järpströmmens Kraftverk i drift, av S Ryman - Nytt kraftverk i Ångermanland - Riksdagen i ny belysning, av r - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
139
manöverställarnas signallampor äro inkopplade i
nödkontrollrummet. Maskinisten i maskinsalen kan alltså ständigt
följa manövrerna i ordinarie kontrollrummet, och
miniatyrschemat i nödkontrollrummet ger ständigt en riktig bild
av det rådande kopplingstillståndet.
Reläutrustningen är ungefär den för våra moderna
kraftverk normala. Generatorerna äro sålunda försedda med
överströmsskydd, differentialskydd, som även omfatta
kablarna, spänningsstegringsskydd, jordfelsskydd och
skydd för jordfel på fältutrustningen. De båda senare
skydden ge endast signal. Fältbrytaren är kombinerad
med spänningsberoende motstånd för avmagnetisering av
generatorfältet. Transformatorerna äro försedda med
differentialskydd, överslagsskydd för 230 kV genomföringarna
och gasvakt. För linjen finns distansskydd och ett
jordfelsskydd anslutet till spänningstransformatorer i öppet
delta. Dessutom finns ett dissymmetriskydd för 230 kV
ställverket.
Som överspänningsskydd finnas ventilavledare och
kondensatorer insatta för ledningen och ventilavledare i
transformatorernas nollpunkt. Ledningen har dessutom
inledningsskydd bestående av fyra jordlinor de tre kilometer,
som ligga närmast kraftverket. På 16 kV sidan har varje
aggregat ventilavledare dels vid transformatorerna och
dels i generatorns nollpunkt. Särskilda kondensatorer ha
här ej ansetts behövliga med hänsyn till kapaciteten hos
generatorkablarna.
Generatorerna äro försedda med utrustning för släckning
av brand med kolsyra. I utomhusställverket finnas
ledningar framdragna till brandposter för vatten och skum
vid varje aggregat. Vidare ha transformatorerna sprinkler,
som kunna dras på dels från kontrollrummet och dels från
den tunnel för manöverkablar, tryckluftledningar m.m., som
löper under utomhusställverket. Oljegroparna under
transformatorerna äro täckta med singelroster och oljan kan
rinna av genom en 12" ledning till en uppsamlingsbrunn,
som rymmer en transformators olja. I denna brunn samlas
ju också regnvatten, och för att skilja vattnet från oljan
finns en ventil, som arbetar på differensen i specifik vikt
på olja och vatten och som alltså släpper ut vattnet men
håller kvar oljan.
Arbetet med kraftverket påbörjades hösten 1939. Den 27
oktober 1944 släpptes vatten på i tunneln. En vecka senare
infasades det första aggregatet på nätet och efter ytterligare
tre dagar det andra aggregatet. Det tredje aggregatet
beräknas vara i drift om ungefär två år. S Ryman
Nytt kraftverk i Ångermanland. Byggnadstillstånd har
i dagarna begärts för uppförande av ett kraftverk i
Hamre-forsen i Faxälven för en beräknad kostnad av 34,3 Mkr.
och en årskostnad av 2,8 Mkr. Kraftverket planeras för
tre aggregat, varav till en början två installeras.
Kraftstationen, som sprängs in i berget, blir fullt skyddad för
direkta bombträffar, och dammbyggnaden dimensioneras
med tanke på skador, exempelvis genom bombnedslag i
dammluckorna. Drivvattnet kommer att ledas till
kraftstationen genom tilloppstuber av stål med en diameter av
5,5 m och därifrån genom en tunnel, som blir ca 6 200 m
lång. För att kompensera skador på fisket i älvarna har
man föreslagit, att en fiskodlingsanstalt skall byggas vid
kraftstationen med en kapacitet av 400 000 laxyngel om
året (AT 10/11 1944).
Riksdagen i ny belysning. Belysningen i andra
kammaren har moderniserats. I lanterninen ovanför taket har man
satt upp 72 lysrör, som ge en ljusström av 144 000 lm
vid en elförbrukning av 3 450 W. De 40 glödlampor om
150 W, som man hade där förut och som alltså drogo
6 000 W, gåvo endast ca 80 000 lm. Lysrören i taket äro
av "vit" typ, som anses särskilt lämplig som
arbetsbe-Iysning. Målningarna runt kammarens väggar belysas av
ljus av "sol"-typ, som skall ge full rättvisa åt
färgvalörerna i målningarna. Helhetsintrycket av den
moderniserade belysningen är mycket tilltalande. r
Problemhörnan
Problem 13/44 var följande: "En manometerfjäder (av
Bourdon-typ), vilken i ospänt läge omfattar ett helt varv
så när som på en vinkel oc, är inspänd vid A. I vilken
riktning börjar den fria änden B röra sig då fjädern utsättes
för ett inre övertryck? Fjäderns totallängd antas vara
konstant oavsett trycket."
En av de enklaste lösningarna till detta problem synes
vara denna:
Enl. fig. erhålles
x = t sin oc varav dx — dr sin oc -f- eos oc • rd oc (1)
y — t (1 — eos oc) varav dy = dr (1 — eos oc) + sin oc • rd oc (2)
konst. = r (2 Jt — oc) varav 0 = dr (2 Jt—oc)—rdoc (3)
och sålunda genom insättning av (3) i (1) och (2):
dy dr (1 — eos oc) + sin oc ■ dj- (2 Jt — oc)
- = \0fp = ––i-’- —
dx dr sin oc -f- eos oc • dr (2 jr—oc)
1 — eos oc + (2 Jt — oc) sin oc
sin oc + (2 Jt — oc) eos oc
Av denna formel erhålles följande tabell:
<X <P
0 0
60° 55,31°
90° 78,02°
135° 114,78°
180° 147,54°
225° 179,01°
270° 209,72°
Lösningen i fråga har insänts av hr N F Enninger.
På liknande sätt har uppgiften behandlats av bl.a. Uno
Olsson, T Ygge, sign. H L, Oq och ög. Sistnämnde
signatur har visat att slutformeln också kan skrivas
tg|+(2w—«)
Problem 2/45. En tunn stav med längden 2 l stödes på
sätt fig. visar mot en vertikal vägg och en kurva. Hur skall
denna vara beskaffad för att staven i varje läge skall
vara i jämvikt? Friktionen försummas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
