Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Automatisk snabbåterinkoppling, av Åke T Vrethem - Järpströmmens Kraftverk i drift, av S Ryman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
TEKNISK TIDSKRIFT’
flertal frågetecken. Den enpoliga
snabbåterin-kopplingen erbjuder intressanta tekniska
problem; frågan om dess berättigande i konkurrens
med den trepoliga torde ej kunna anses
slutdiskuterad.
Automatisk snabbåterinkoppling är vid
radial-nät en enkel och relativt billig metod att öka
luftledningssystemens driftsäkerhet. Tillämpad
under hänsyntagande till dess naturliga
begränsningar kommer den säkerligen att i många fall
visa sig vara en riktig och värdefull
driftanordning även på storkraftsystemen.
Litteratur
1. Kaufmann, W: Die Löschung von
Lichtbogenkurzschlüs-sen durch kurzzeitiges Abschalten. ETZ 1939 h. 9.
2. Buchert, B: Automatisk snabbåterinkoppling — ett nytt
störningsskydd. Kraft o. Ljus 1940, h. 1—6.
3. Sporn, P & Muxjjer, C A: Experience ivith
Ultrahigh-Speed Reclosing of High-Voltage Transmission Lines. Electr.
Engng Träns. dec. 1939.
4. Mate, O: Die Kurzschlussfortschaltung im Netzbetrieb.
Elektrizitätswirtsch. 1942. h. 10.
5. Thommen : H: Die Weiterentwicklung des
Drucklufts-Schnellschalters für Innerraum-Aufstellung. Brown Boveri
Mitt. 1944, h. 4.
6. ScHULTHEiss, F: Einordnung der
Kurzschlussfortschal-tung in dem Netzbetrieb. ETZ 1943, h. 39/40.
7. Logan, J T & Miles, J H: Factors Gontributing to
Im-proving Electric Service by Means of High-speed Switching
and Utilization of Stored Energy. Electr. Engng Träns. dec.
1941.
8. Ixkjan, J T & Miues, J H: Inertia Relay "Anticipates"
to facilitate Reclosure. Electr. Wid 6 april 1940.
9. Söderbaum, C: Frekvenssprångreläer. Tekn. T. 1945, h. 1.
10. Sporn, P & Princje, D C: Ultrahigh-Speed Reclosing of
Higli-Voltage Transmission Lines. Electr. Engng Träns. jan.
1937 (refererad i 4).
11. Pobol, L N: Erfahrungen mit selbsttätigen
Wiederein-schaltvorriclitungen in amerikanischen und russischen
Hoch-spannungsnetzen. Electr. Stanzii, 1939, h. 2 (referat i ETZ
1940, h. 39).
12. Dahlby, G: Automatiskt återinkopplingsdon för
strömbrytare. Aseas T. 1939, h. 9—10.
13. Crap.y, S B, Kennedy, L P & Woodrow, C A: Analysis
of the Application of High-Speed Reclosing Breakers to
Transmission Systems. Electr. Engng Träns, juni 1942.
14. Ailleret, M P: L’élimination des défauts transitoires sur
les lignes d’interconnexion par le réenclanchement ultrarapide
des disjoncteurs. Bull. Soc. fr. Électr. april 1938.
15. Sporn, P & Mltliær, C A: Five Years’ Experience with
Ultrahigh-Speed Reclosing of High-Voltage Transmission
Lines. Electr. Engng Träns, maj 1941.
DK 621.311.21
Järpströmmens Kraftverk i drift. I nordvästra
Jämtland norr om Åremassivet, ett av våra nederbördsrikaste
områden, finns ett sjösystem med de stora sjöarna Torrön,
Anjan, Rensjön, Juveln och Kallsjön. Vattnet avbördas
från Kallsjön genom Järpströmmen till sjön Liten, där det
tillföres den egentliga Indalsälven, som söker sig fram
söder om Åreskutan. Genom omfattande regleringsarbeten
har här skapats ett magasin på mer än 2 000 Mm3 och som
är stort nog att möjliggöra tillvaratagandet av praktiskt
taget allt vatten inom nederbördsområdet. Härigenom ha
också förutsättningar skapats för det storkraftverk, som
Stockholms stad byggt ett par kilometer nedanför den
punkt, där Järpströmmen lämnar Kallsjön.
Kraftverket kan lämna ca 375 MkWh/år och är utbyggt
för en vattenmängd av 200 m3/s. Medelvattenmängden är
knappt 100 m3/s. Det kommer att köras som ett utpräglat
spets- och reservkraftverk och kommer alltså för
Stockholms stad att ha delvis samma funktioner som
ångkraftverket vid Värtan. Kraftverkets belastning skall så
långt möjligt följa belastningskurvan i Stockholm, och
sommartid kommer åtminstone ett av aggregaten att köras
som momentreserv infasat på nätet med luft insläppt i
sugskåpet. Vid en frekvenssänkning på nätet stänges
automatiskt luftningsventilen och vatten dras på.
Hela fallhöjden mellan Kallsjön och Liten, ca 65 m
brutto, utnyttjas. Maskinsalen är nedsprängd i berget
ungefär på samma sätt som vid Krångede, och
avloppstunneln går från kraftverket med endast 1 °/oo lutning ned
mot Liten. Denna tunnel har varit det ojämförligt största
arbetsobjektet vid kraftverkets utförande och har varit den
del, som bestämt byggnadstidens längd. Dimensionerna äro
också ansenliga. Längden är 4,5 km, största höjden 12 m
och största bredden 10,8 m. Dessa siffror ge en utsprängd
bergmassa av närmare 0,5 Mm3.
Den maskinella utrustningen utgöres vid full utbyggnad
av tre francisturbiner för 167 r/m med generatorer för
40 MVA. Generatorspänningen är ovanligt hög, nämligen
16 kV. Om bästa lindningskonstruktion skulle kunna
erhållas, stodo nämligen endast spänningarna 8 och 16 kV
till buds. Då vissa svårigheter förelågo att få
standardapparater av modern typ för de stora strömstyrkor, som
skulle erhållas vid den lägre spänningen, och en
undersökning visade, att merkostnaden för maskinerna vid val av
den högre spänningen väl uppvägdes av minskade
kostnader för ställverk och kablar, valdes 16 kV. Ur
isolationstek-nisk synpunkt anses detta numera icke medföra någon risk.
Generatorerna äro försedda med ovanliggande bärlager
av självpumpande typ och kylas med cirkulerande luft.
Luftkylarna erhålla kylvatten direkt från turbinen. Två av
kylarna på varje generator äro försedda med anordningar
för varmluftuttag.
Vardera generatorn arbetar på en 40 MVA transformator
16/230 kV men kan också anslutas till en 16 kV
hjälp-skena, från vilken erforderlig kraft för lokalbehov m.m. tas
ut. Till denna skena kommer senare också eventuellt att
anslutas en fjärde transformator. Transformatorerna
anslutas på 230 kV sidan till en samlingsskena, från vilken
ledningen till Krångede utgår. Plats finns för ytterligare
en samlingsskena med tillhörande 230 kV ledning.
Kraft för lokalbehovet tas ut från 16 kV skenan över två
1 500 kVA induktionsregulatoraggregat 16/6 kV. Till 6 kV
skenan äro anslutna två transformatorer 500 kVA,
6 000/380 V, ett likriktaraggregat på 160 kW, en
omformare på 270 kW och en transformator för
ersättningskraft. Likriktaraggregatet är försett med automatisk
spänningsreglering och parallellarbetar med ett batteri med en
kapacitet av 532 Ah vid en timmes urladdning. Batteriet
är försett med cellkopplare. Omformaren kan användas för
laddning av batteriet och som reservmatare.
Betydande arbete och kostnader ha nedlagts på att göra
kraftverket så okänsligt som möjligt för flyganfall. Vid
ett kraftverk av denna typ äro ju maskinerna utan vidare
skyddade. Detta saknar dock större värde, om ej samtidigt
hjälpmaskinerier för lik- och växelström samt ställverken
äro så utförda och placerade, att de ej allvarligt kunna
skadas genom flyganfall. Kompromisser mellan det
önskvärda och vad som för rimliga kostnader kan göras bli
här nödvändiga.
Den normala utrustningen för 380 V växelström och 220 V
likström är placerad i kontrollrumsbyggnaden ovan jord.
Som ersättning för denna utrustning, om den skadas, finns
på samma plan som maskinsalen ett dieselaggregat
uppställt med en växelströmsgenerator på 100 kVA och en
likströmsgenerator på 100 kW.
Kontrollrummet är placerat ovan jord, men all den
utrustning, som är bombskyddat uppställd, kan manövreras
från ett nödkontrollrum, beläget på samma plan som
maskinsalen. I nödkontrollrummet äro alla reläer och all
temperatur- och felindikeringsutrustning för generatorerna
uppställda. Felindikeringen är delvis dubblerad uppe i
ordinarie kontrollrummet. Genom omkopplare placerade i
nödkontrollrummet kan utrustningen i ordinarie
kontrollrummet lätt bortkopplas. Kopplingen är så utförd, att när
ordinarie kontrollrummet användes, instrumenten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
