Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Användning av tjärsmörjoljor, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
155
Användning av tjärsmörjoljor
Professor Evert Norlin, LSTF, Stockholm
Bland tänkbara inhemska råmaterial för
smörjoljetillverkning, nämligen skifferolja, flytande
harts och trätjäror, har törstubbtjära blivit det
huvudsakliga utgångsmaterialet för
ersättnings-smörjoljor. Enär den varierar betydligt till sin
sammansättning, beroende på stubbarnas kvalitet,
ugnarnas konstruktion och tillverkningsmetoden,
är den icke någon idealisk råvara men likväl
den bästa som finns att tillgå inom landet. I
stubb-ugnstjäran ingå vattenlösning, innehållande
relativt låga halter av metylalkohol, ättiksyra och
lösliga tjärbeståndsdelar, vidare lättflyktiga oljor,
störstadels terpentinkolväten och den återstående
egentliga tjäran. Genom destruktiv destillation
eller krackning framställas ett smörjoljedestillat
och övriga produkter ur stubbtjäran, varvid
omättade föreningar i denna, såsom neutraloljor, feta
syror och hartssyror, överföras till kolväten och
en del andra föreningar, vilka äro mera
mättade resp. syrefattigare än utgångsmaterialet. De i
stubbtjäran förefintliga ämnenas omvandling
under krackningen kan i viss mån följas genom
att bestämma jodtal och syratal hos
utgångsmaterial och utvunnet destillat.
I genomsnitt erhölls år 1943 följande
medelutbyte av olika produkter vid stubbtjärans
krackning:
lättflyktiga oljor.................... 23 %
smörjoljedestillat .................. 40 %
fasta kolvätet retén................. 2 %
beck .............................. 20 %
vatten och gaser.................... 15 %
100 %
De lättflyktiga oljorna användas soin
motorbränsle och äro en utmärkt ersättning för bensin.
Detta motorbränsle har helt naturligt varit lätt att
få avsättning för, men becket är inte lika säljbart.
Smörjoljedestillatet är lättflytande, mörkfärgat
och med en ganska skarp, tjärartad lukt. För detta
har Industrikommissionens smörjoljebyrå i
anslutning till utförda analyser uppställt följande
leveransfordringar:
specifik vikt....................................ca 1,0
flampunkt enligt Pensky-Mar-
tens ................................................minst 90°C
viskositet, FA- vid 50°C................minst 12 cSt
neutralisationstal ............. högst 10
jodtal enligt v. Hübl......................högst 55
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 13 oktober 1944. Fig. 1. Viskositetsdiagram.
DK 621.892 : 668.721
Smörjoljedestillatet har kunnat användas direkt
utan raffinering för åtskilliga mindre
kvalificerade smörjningsändamål, och detta har skett i
en betydande omfattning. Härvid har destillatet
varit oblandat eller blandats med enklare
mineraloljor, svartolja eller mineraloljedestillat.
För att få fram ersättning för specialoljor,
avsedda till smörjning vid större mekaniska
påfrestningar eller vid högre temperaturer, har en
raffinering av smörjoljedestillatet måst tillgripas.
Denna raffinering har dels gjorts mera
fullständig enligt den metodik, som förekommer vid
mineraloljor, nämligen behandling med svavelsyra
och alkali samt blekjordsfiltrering eventuellt efter
föregående omdestillation, dels har ett enklare
raffineringsförfarande utan svavelsyrabehandling
tillämpats. De raffinerade oljorna användas som
regel blandade med mineraloljor.
Tjärsmörjoljornas egenskaper
Då det gäller att bedöma tjärsmörjoljornas
användbarhet för olika slag av smörjning och i vad
mån de kunna ersätta mineralsmörjoljor, måste
följande viktigare egenskaper hos oljorna beaktas
samt bestämmas genom provning på laboratoriet
eller med kontrollerad praktisk användning.
Oljorna måste ha lämpliga
viskositetsegenska-per, dvs. de skola vara tillräckligt tjockflytande,
så att de mellan smorda ytor, t.ex. axlar och
lagerskålar eller kolvar och cylinderlopp, bilda
ett i möjligaste mån sammanhängande oljeskikt,
en oljefilm, som motverkar slitning vid de smorda
ytornas relativa rörelse. Samtidigt få oljorna icke
vara för tjockflutna, ty i tjockflytande oljor är
inre friktionen i oljefilmen större än hos tunna
oljor, så att onödiga friktionsförluster uppstå.
Dessutom blir särskilt vid lägre temperaturer
igångsättningsarbetet för den relativa rörelsen
onödigt stort. Därtill kommer, att smörjoljorna
ofta tjänstgöra även som kylmedel och bortleda
det alstrade friktionsvärmet från de smorda
maskindelarna, och därvid blir kylningen snabbare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
