Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Användning av tjärsmörjoljor, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TEKNISK TIDSKRIFT’
ju mera tunnflytande oljan är. Oljornas
viskositet avtar med stigande temperatur, och det är
fördelaktigt ju mindre denna
viskositetsminsk-ning är, dvs. det är bättre ju mera flack
visko-sitetskurvan är i ett diagram över sambandet
mellan viskositet och temperatur, se fig. 1.
Oljornas viskositet mätes numera som absolut
kine-matisk viskositet, angiven i centistokes, cSt.
I nära samband med viskositeten står oljornas
vidhäftningsförmåga. De skola häfta starkt vid
de smorda metallytorna, så att oljefilmen vid
högre belastningar eller temperaturer icke brister
och hopskärning inträffar.
Oljorna skola vara tillräckligt svårflyktiga, så
att de icke i alltför stor grad avdunsta under
smörjning vid högre temperatur eller under
inverkan av vattenånga t.ex. i förbränningsmotorer
och ångmaskiner. Avdunstningsbenägenheten kan
på laboratoriet bestämmas genom direkt
avdunstningsprov. En viss indikation ger även
flampunkten, vilken anger den temperatur, då den
lätt-flammade gasblandningen med luft, som bildas
över ytan av lätt avdunstande oljor, kan antändas.
Smörjoljor måste ha tillräcklig resistens mot
oxidation. Vid användning utsättas de nämligen
för luftsyrets inverkan, och om temperaturen är
hög, och om luften därtill, som fallet är i vissa
motorers vevhus, piskas in i oljan kan angreppet
av luftens syre bli avsevärt. Oxidationen medför
bildning av dels sura tjärartade ämnen och dels
svårlösliga asfaltartade produkter. Dessutom
kunna oljorna genom luftsyrets inverkan förtjockas,
så att viskositeten stiger. I vissa fall — vanligen
i samband med hopskärning — kunna oljorna
bli nära såpartade och t.o.m. bilda halvfasta
klibbiga skikt och massor, då hopbeckning
inträffar. Oljors resistens mot luftoxidation har
bestämts genom ett accelererat oxidatiohsprov på
laboratoriet, varvid oljorna under 50 h vid 100°C
utsatts för inverkan av en syrgasström och
därefter ökningen av oljans viskositet samt halterna
bildade sura och asfaltartade ämnen blivit
bestämda. Vid ersättningssmörjoljor ha även
jod-talet och tiden för intorkning i tunt skikt på
glasskiva vid rumstemperatur använts som mått på
resistensen mot oxidation.
Vid de synnerligen höga temperaturer, som råda
i ång- och motorcylindrar, kommer oljan att dels
avdunsta och dels förbrännas. Härvid får den
icke bilda seg koks- eller sotavsättning. Denna
egenskap söker man utröna genom ett
förkoks-ningsprov i degel, benämnt efter den, som
utarbetat metoden, för Conradsons
förkoksnings-prov.
Smörjoljorna måste vara tillräckligt
köldbeständiga, så att de icke stelna vid lägre temperaturer.
I oljorna få icke heller uppkomma utfällningar
av flockig eller kristallinisk natur, så att kanaler
och smörjhål igensättas. Man undersöker på
laboratoriet oljornas egenskaper i detta hänseende
genom avkylningsprov och kan då iaktta dels
oljors lägsta flyttemperatur, dels helst vid längre
tids avkylning bildande av flockar eller kristaller i
oljan. Man kan även göra direkt
viskositetsbe-stämning vid lägre temperaturer, t.ex. vid — 10°C
och — 20°C.
Smörjoljorna böra vara neutrala eller nära
neutrala och få således endast innehålla ringa mängd
högre organiska syror och de måste vara fullt fria
från mineralsyror och lägre vattenlösliga,
organiska syror, såsom myrsyra och ättiksyra.
Vid motorsmörjoljor för tvåtaktsmotorer är
smörjoljans löslighet även vid lägre temperatur
i bensin och sprithaltiga motorbränslen av
betydelse, enär som bekant vid tvåtaktsmotorer
smörjoljan tillföres motorn löst i motorbränslet (t.ex.
oljeblandad bensin).
Vid direkt användning som smörjmedel skola
oljorna uppvisa så låg friktionskoefficient som
möjligt och tillräcklig bärförmåga, så att
hopskärning undvikes.
Prov av tjärsmörjoljedestillat och i viss
omfattning även raffinerade tjärsmörjoljor lia med
hänsyn till i det föregående angivna viktigare
egenskaper underkastats dels fysikalisk, kemisk ocli
mekanisk provning på laboratoriet och dels
praktisk provning genom användning under kontroll i
vissa maskiner. Sådana provningar ha även
utförts med blandningar av mineraloljor med
tjärsmörjoljedestillat eller raffinerade tjärsmörjoljor.
Laboratorieprov
I fråga om viskositetsegenskaper äro
tjärsmörj-oljorna relativt tunnflytande. Krackdestillaten ha
en viskositet vid 50°G av 15—20 cSt.
Viskositets-kurvan för tjärsmörjoljor är brantare än hos
mineraloljor, så att tjäroljorna bli mera tunn-
Viskosifet
Fig. 2. Viskositetsdiayram för fyra olika smörjoljor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
