Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Användning av tjärsmörjoljor, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
TEKNISK TIDSKRIFT’
bära upp utan hopskärning under i apparaten
rådande försöksbetingelser och kunna sägas vara
ett mått på oljornas bärförmåga.
Denna undersökning ger således vid handen, att
tjäroljor ha omkring hälften så stor bärförmåga
som mineraloljor och högtrycksoljor ungefär
dubbelt så stor bärförmåga som mineraloljor.
Man kan härav dra den slutsatsen, att
tjärsmörj-oljedestillaten vid praktisk användning icke tåla
stora belastningar i samma grad som
mineraloljor. Emellertid äro de belastningar, som
förekomma, i de flesta fall låga, och i sådana fall
spelar tjäroljornas lägre bärighet mindre roll;
sannolikt kan den emellertid ökas genom att till
tjäroljedestillaten sätta vissa tillsatser, t.ex.
fettsyror o.d.
I blandoljor av mineraloljor med tjäroljor, vari
halten mineralolja ligger vid 50 % och däröver,
kommer blandoljans bärförmåga sannolikt att
närma sig mineraloljans.
Praktiska prov
Innan tjärsmörjoljorna som destillat och
raffi-nat, inblandade i mineraloljor, utsläpptes i
handeln gjordes ganska omfattande kontrollerade
provningar genom användning i praktiken för
olika slag av smörjning och även för en del andra
ändamål som ersättning för oblandade
mineraloljor. Följande utdrag ur inkomna rapporter
visa, att utan undantag mycket goda resultat
erhöllos.
Från Domnarvets Jernverk erhölls en rapport i
augusti 1942. Enligt denna hade fem
centrifugalpumpar om 7 000—20 000 1/min och tillhörande
motorer på 140—115 hk på ett tillfredsställande
sätt smorts med tjärsmörjoljedestillaten under
tiden 24 maj—7 augusti och det påpekas, "att ett
av lagren på 415 hk motorn gått med lägre
temperatur med tjäroljan än med den förut använda
mineraloljan B.C. 8".
Karlsholms Bruk meddelade den 19 maj 1942
om provsmörjning med tjärsmörjoljedestillat med
10 % mineralolja Shell CY 6. Med biandoljan
smordes först ett ringsmörjningslager till en 130
hk elmotor, vartill tidigare använts Aero Shell
Light. Motorn gick med oljeblandningen 672 h
under tiden 10 april—19 maj. Omdömet lyder:
"Under denna tid har lagret varit mindre varmt
än tidigare, vilket tyder på att vi använt något
för tjock olja."
Samma oljeblandning provades sedan på en
holländare med ringsmörjningslager med ett
varvtal om 240 och 130 hk motor. Lagret gick med
oljeblandningen i kontinuerlig drift med gott
resultat under tiden 3—19 maj. Förut smordes med
mineraloljan Texaco 558. AB Bofors
rapporterade den 15 juni 1942 om smörjningsförsök med
tjäroljedestillat. Härvid smordes
ringsmörjnings-lagren till en mindre centrifugalvattenpump om
1 450 r/m. Vid kontinuerlig drift under tre veckor
visade lagren endast ringa uppvärmning och
någon annan olägenhet kunde icke konstateras.
I en vertikal hydraulisk excenterpump med
inmonterad Åssa smörjningsapparat för excenter
och ramlager ocli med en hastighet av ca 120 r/m
ersattes maskinoljan i smörjapparaten med
tjäroljan, vilken efter två veckors drift ej föranlett
någon anmärkning vare sig i fråga om ökad
matning eller nämnvärd uppvärmning av lagren.
Bofors anser på grund av dessa resultat
tjärsmörj-olja fullt användbar för lagersmörjning.
En värdefull redogörelse ingav Sandvikens
Jernverk den 28 augusti 1942. Ur ett
tjärsmörjoljedestillat avdrevs 5,5 % lättolja och med återstoden
smordes ett ringsmörjningslager, vilket var i gång
under treskiftsdrift 8 december 1941—21 maj
1942, då ett första prov om 100 ml uttogs ur
oljebehållaren, vars volym var 630 ml olja.
100 ml ursprunglig olja påfylldes och provningen
fortsattes till den 1 augusti 1942, då ett nytt prov
om 100 ml uttogs ur lagret. Efter båda
perioderna var oljan mörkbrun till färgen men klar.
Ursprunglig olja och de två uttagna oljeproven
analyserades med i följande tabell angivna
resultat:
Före Efter Efter
användning 5V2 månader 9 månader
viskositet vid 50°C, cSt 23,8 34,4 36,2
syratal .............. 3,3 5,3 9,6
jodtal ............... 58,5 29,2 33,0
Oljan har visserligen förtjockats i viss grad och
blivit surare, men förändringen är icke avsevärd.
Direktör Bristedt, chef för
Industrikommissionens Smörjoljebyrå, har provkört en mindre
personbil med fyrtaktsmotor med en biandolja
RTO 75, innehållande 75 % tjäroljeraffinat och
25 % mineralolja. Smörjoljans viskositet var vid
50°C 20 cSt, kokstalet 0,1 och Sligh-talet 13.
Viskositeten ökade under 600 mils körning till 36
cSt och efter ytterligare 500 mil till 65. Efter
dessa 1 100 mils körning hade oljan ett
neutra-lisationstal av 2,0 och halt asfaltämnen av 2,0 %.
Motorn var vid öppnandet efter 600 och 1 100 mil
båda gångerna i oklanderligt skick, inga
nämnvärda avsättningar förefunnos, och kolvringarna
hade icke fastnat.
Jag har utfört tre serier provkörningar i en
tvåtakts 4 hk Penta utombordsmotor U21. I en
första serie användes bensin och oblandad
mineralolja, i en andra en blandning av 84 vol.-%
för-destillat från krackdestillation av stubbugnstjära
+ 16 vol.-% metanol. I denna blandning hade lösts
5 % smörjolja RTO 75, innehållande 75 %
raffinerad tjärsmörjolja och 25 % mineralolja. Vid
den tredje serien användes enbart destillat försatt
med 5 % RTO 75.
I samtliga fall bestämdes bland annat
kolvringarnas viktsminskning genom korrosion och slit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
