Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Tjärbränsle i fartygspannor, av Åke Chr. Winblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
167
ryggalagt avståndet från brännarna till pannans
bakgavel. Ej heller föllo några efterbrinnande
tjärpartiklar ned på kolfyren, som endast behövde
underhållas någon gång i kvarten. Röken var vid
provet så gott som osynlig och inga skadliga
avsättningar på murverk eller tubsats kunde
påvisas vid senare undersökning. Brännarna visade
sig vara utan allvarliga beckavlagringar, vilka
avlägsnades med största lätthet vid tvättning med
rödsprit i vatten. Däremot var B-tjäran praktiskt
taget olöslig i pannbrännolja. Resultatet från
detta förberedande försök delgavs i lämplig
utsträckning även Statens Bränslekommission.
Försök ined T-tjära
För att försöken skulle bli så kompletta som
möjligt ställde Statens Skogsindustrier till
Marinförvaltningens förfogande ett par ton av en
högre kvalitet B-tjära, T-tjära, för fortsatta prov.
T-tjäran undersöktes av marinens kemiska
laboratorium i Karlskrona, och som resultat härav
fick man veta, att T-tjäran ej sönderdelas vid
ett tryck av 17 kg/cm" och en temperatur av
100°C. Dessutom bekräftades tidigare
iakttagelser, att såväl B-tjära som T-tjära icke voro
lösliga i pannbrännolja.
Försöksdriften med B-tjära i en koleldad
ångpanna på ovannämnda äldre jagare hade fortsatt
under dess beredskapstjänstgöring. Man lyckades
förbränna största delen av den ombordtagna
kvantiteten B-tjära till dess att driften måste
avbrytas på grund av igensatta ledningar till
brännarna. Dessa ledningar av koppar visade sig vid
undersökning vara fyllda av ett hartsartat
material, vilket misstänktes vara konsthartsprodukter,
alltså ett slags bakelit, bildad av i B-tjäran
ingående ämnen eventuellt under katalytisk
medverkan av kopparn i rören och under inverkan av
strålningsvärme från pannfronten, som med
säkerhet upphettat rören närmare 200°C, vilket
anges som den gräns, där 75 % av B-tjäran
övergått i fast beck. Rören rengjordes tyvärr utan att
hartsavlagringarna tillvaratogos. Försök med
T-tjära fortsatte i samma anläggning, varvid man
använde en kolvpump, som tillförde brännarna
tjära med ca 1 kg/cnr tryck. Samtidigt minska-
Fig. 3.
Ohls-son-brän-nare; t.h. den
roterande [-förkammaren;-]
{+förkamma-
ren;+} närmast,
drivmotorn
för
förkam-mare och
doseringspump.
Fig. i. Dubbclmantlad vattenkyld provugn för roterande
brännare, typ Ohlsson; t.v. fläkt, t.h. elektrisk tjärhettare
och dagtank.
des ångtillförseln i brännarna till minsta möjliga
för att spara matarvatten. Trots att
yttertempe-raturen vid de förnyade försöken var omkring
minus 6°C, lyckades man så småningom
förbränna största delen av T-tjäran utan annan märkbar
olägenhet än förvärmningssvårigheterna. De
tidigare nämnda rörledningarna av koppar till
brännarna voro denna gång ej igensatta, varför
T-tjäran föreföll vara mindre känslig för
temperaturstegringar m.m. Vid inspektion, företagen
omkring 6 månader sedan tjäran börjat användas,
förmärktes icke någon frätning på materielen,
varken i förrådstankar, dagtank, ventiler, pump,
rörledningar eller brännare. Man vågade därför
fortsätta försöken även på värdefullare fartyg.
Försök med Ohlsson-brännare
I början av detta år sattes Marinförvaltningen
i tillfälle att prova en svensk tjärbrännare av ny
konstruktion, utförd av ingenjör Axel Ohlsson,
fig. 3. Denna brännare, byggd enligt
förkammar-principen, består av ett sakta roterande
förbränningsrum, infodrat med eldfast lera eller
form-tegel. Här förgasas, antändes och förbränns
delvis den B-tjära, som tillföres genom en borrad
kanal från en som doseringsapparat arbetande
kugghjulspump. Tjärans spridning runt
förbränningsrummets upphettade väggar säkerställes
genom rotationen, vars hastighet, 6 r/m, regleras
genom en fast utväxling med kuggkrans och drev,
en utbytbar utväxling med rullkedja och drev
samt en skruvutväxling 1 : 10, kopplad till en
motor på ca 0,25 hk. Den ovannämnda
doseringspumpen drives från skruvväxelns axel genom en
kontinuerligt variabel spärrkoppling, som ger
inställningsmöjligheter mellan 20 och 60 r/m.
Primärluft tillföres förbränningsrummet via en
luftfördelare från en fläkt av passande storlek
vid ett tryck på 160 mm vp. Reglering av
luftmängden sker med spjäll, och någon
sekundärluft tillföres ej. I anläggningen ingår en elektrisk
förvärmare för start försedd med förbiledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
