- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
212

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1945 - Transkontinental flygstation för Stockholm, av Bertil Florman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

TEKNISK TIDSKRIFT’

rangen har fått god placering. Däremot synas
avgångs- och ankomsthallarnas inbördes läge
samt utformning kunna diskuteras. Planlösningen
medger inte en klar uppdelning av avgående och
ankommande flygplan.

Erik Olof Holmbergs bansystem, fig. 9, är i
princip samma lösning soin Forsmans. Holmberg har
emellertid trängt in sitt stationsområde mera mot
flygfältets centrum, vilket innebär fördelen med
kortare flygplanrörelser. Även i Holmbergs
lösning ligga förbindelsebanorna för nära
rullbanorna. Stationsområdets planlösning är god
men huvudverkstaden synes ha kommit onödigt
långt bort. En placering på motsatt sida synes
innebära en fördel bl.a. för sjöflygplatsen.
Stationsbyggnadens planlösning torde i praktiken
komma att medföra svårigheter ur
expeditionssynpunkt då koncentrationen till en central
kropp av expeditionen av avgående och
ankommande passagerare samt post och gods måste
medföra friktioner på grund av en alltför liten
front mot flygfältet.

Anders Lidvall har liksom Wallinder begagnat
sig av Woods system för att lösa flygfältets
utformning. Liksom Wallinder har Lidvall lämnat
banändarna utan förbindelsebanor, fig. 10, men
däremot har han med den niittgaende
lörbindelse-bana, som saknades lios Walimder. Lidvall har
emellertid begivit sig ut i det område, som har
de sämsta grundförhållandena inom hela
fältsystemet. Stationsområdet har fått en god
placering och är även väl disponerat.
Huvudverkstaden har möjligen erhållit ett något inklämt
läge. Den torde lämpligen kunna flyttas på andra
sidan av östligaste hangarkomplexet och i vinkel
mot detta. Stationsbyggnaden har en redig och
klar plan med avgående och ankommande
passa-gerarexpeditionerna väl åtskilda. Gods- och
postexpeditionerna ha sammanförts till byggnadens
ena ände, vilket är en fördel. Restaurangen har

Fig. 10. Modell av Anders Lidvalls förslag, som i princip
ansluter sig till Wallinders; observera den centrala
förbindelsebanan från stationsplattformens mitt.

Fig. 11. Flygbild av Bertil Perssons stationsbyggnad,
med restaurangen längst till höger.

likaså fått en god placering. Förslagsställaren
har emellertid icke helt följt programmet.

Bertil Persson har i likhet med Klemming
utarbetat ett startbanesystem med endast tre banor
varav två om 3 000 m och den tredje om ca 2 000
m. Banornas orientering är i de bägge förslagen
nästan identiskt lika varför det, som sagts om
Klemmings förslag, även äger giltighet för
Perssons. Denna har emellertid bättre tillgodosett
behovet av förbindelsebanor, även om dessa kunde
lagts på något större avstånd från
rullnings-banorna. Stationsområdet är väl placerat samt
har fått en enkel och redig planlösning.
Kontakten med sjöflygplatsen är god.
Stationsbyggnaden, fig. 11, har uppdelats på fyra
byggnadskroppar, nämligen: restaurang, expeditionshall,
förvaltnings-, administrations- och
flygsäkerhets-tjänstelokaler samt gods- och
postexpeditionslokaler. Detta har medfört redighet men å andra sidan
menligt inverkat på kontakten mellan de olika
lokalgrupperna. Entréerna för avgående och
ankommande passagerare ha lagts mycket nära
varandra, vilket motarbetar en önskad uppdelning på
plattformen för avgående och ankommande
flygplan. Takterrassen framför stora hallen och mot
restaurangen är givetvis i och för sig tilltalande
men torde störa sikten mot fältet från hallen.

Då man studerar alla dessa olika förslag, vilka
i stort sett äro synnerligen förtjänstfulla och, som
ovan sagts, väl belysa de möjligheter som finnas
att på Skå-Edeby anlägga en storflygplats, må
man uttrycka den förhoppningen att den blivande
storflygplatsen vid Väsby — jag förutsätter att
Grillby definitivt är ur räkningen — skall bli
föremål för samma allsidiga studium, så att den
slutliga lösningen skall ge huvudstaden en väl
planerad kontinental flygplats, som står sig även
inför den utländska expertisen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free