Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1945 - Ingenjörerna och försvaret, av P Eg. Gummeson - Diskussion, av E Sjögren, N Dyrssen, Stig I:son Hultman, Barthen, H Sterky, W Fellenius, T Åström, B Ehnbom samt P Eg. Gummeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 mars 1945 253
effektiviteten i materieltjänsten och öka
förståelsen och intresset för denna.
Vid utformandet av denna organisation ha
principerna bl.a. varit:
varje organ skall, så långt det är möjligt, ha
ensartade arbetsuppgifter;
i den mån dessa arbetsuppgifter ha militär
karaktär, skall organisationen vara militär och
personalen inta militär ställning, medan i de fall,
då uppgiften har civil karaktär och fullgöres i
hemorten, personalen skall inta en civil ställning;
de värnpliktiga, som skola fullgöra
ifrågavarande militära reparationsuppgifter, skola utväljas
bland sådana värnpliktiga, vilka i det civila syssla
med tekniska problem, och
det fast anställda befälet skall rekryteras dels
genom sådana ynglingar, som ha intresse för och
erhållit teknisk utbildning, och dels genom
officerare och underofficerare från andra truppslag,
som äro lämpade för teknisk tjänst och villiga att
underkasta sig erforderliga tekniska studier för
att därigenom vinna möjlighet att erhålla
trans-sport till den nya organisationen.
De nuvarande tygtrupperna skola utgöra kärnan
i organisationen, men de böra betydligt utökas,
och deras arbetsuppgifter renodlas, och såväl
officerare och underofficerare som manskap böra
få en för uppgiften mera lämpad utbildning.
För att på ett mera adekvat sätt utmärka
tyg-truppernas nya uppgifter böra de i framtiden
benämnas ingenjörtrupperna. Som en följd härav
böra de nuvarande ingenjörtrupperna kallas
pionjärtrupperna, vilket namn torde bättre täcka
dessa truppers nuvarande och framtida uppgifter.
Löneproblem
Under utredningens gång ha ofta farhågor
uttalats, att dugande ingenjörer icke skulle välja
ingenjörofficerens bana, därför att officerslönen
vore så mycket lägre än den lön ingenjören kan
påräkna i civil statlig eller privat tjänst. Det
skulle därför vara nödvändigt att göra upp en
särskild löneplan för ingenjörofficerare.
Utredningen finner det visserligen icke utan
vidare uppenbart att särskilda högre löner än de
nuvarande erfordras för att ingenjörer skola välja
de specialgrenar, som det här är frågan om. Men
dels är utbildningen till civilingenjör avsevärt
dyrbarare än den nutida officersutbildningen och
dels kommer officeren upp i en icke ringa
inkomst redan vid ca 23 års ålder, medan
ingenjören först vid 27—28 års ålder kan vinna
anställning och därmed inkomster. Härtill kommer
att man måste räkna med en viss konkurrens
om den ingenjörstekniskt skolade personalen från
civilt statligt eller privat håll. Det kan därför
anses motiverat, att ingenjörofficeren får sin lön
reglerad enligt en särskild löneplan, som är
förmånligare än den som gäller för övriga officerare.
Ingenjörsutredningen har gjort en undersökning
tider
Fig. 1. Ungefärlig löneutveckling för A civilingenjörer och
B andra ingenjörer i privat tjänst; C mariningenjörer, D
flygingenjörer och E officerare pä stat.
av löneutvecklingen för ingenjörer i det privata
näringslivet (fig. 1). Undersökningen omfattar
149 högskoleutbildade ingenjörer (kurva A), och
192 ingenjörer med lägre teknisk utbildning
(kurva B), anställda vid olika svenska
storindustrier. I materialet ingå icke sådana ingenjörer,
som genom sin anställning som industrichefer
och liknande ha uppnått mycket höga inkomster.
Huvudvikten vid den grafiska framställningen
har lagts vid tendensen och ej vid ett exakt
återgivande av det verkliga lönebeloppet. På samma
sätt visas löneutvecklingen för marin- (ej
specialingenjörer) och flygingenjörer (kurvorna C och
D) samt för officerare (kurva E). Löneskalorna
sammanfalla som synes vid en levnadsålder av
46 år. Denna "utjämnade" löneplan, som i den
grafiska framställningen har åskådliggjorts med
punkter, sammanfaller nästan exakt med
löneplanen för mariningenjörerna. Då
ingenjörutredningen emellertid inte besitter någon speciell
sakkunskap i lönespörsmål, torde frågan om
löneproblemet böra närmare utredas av särskilda
inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga.
Det har från militärt håll uttalats farhågor för
att ingenjörofficerarna med sin grundliga
tekniska och militära utbildning skulle komma att
bli mycket eftersökta inom industrin. Enligt min
mening skulle det endast vara en fördel, om
dugande ingenjörofficerare efter några års militär
tjänst toge anställning inom näringslivet. Vid
mobilisering stå de ju till förfogande och ju flera
ingenjörofficerare, som vid mobilisering finnas
att tillgå inom näringslivet, desto starkare blir
hela organisationen.
Diskussion
Flygdirektör E Sjögren: I betänkandet har utredningen
begränsat sig till att i stora drag behandla de tekniska
problemen vid de tre försvarsgrenarna i syfte att om möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
