Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Alkaliersättning inom glasindustrin, av Gösta Östlund och Hugo Stübner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
273
maren och hösten 1944 har råsoda prövats vid
en del glasbruk. Enligt uppgift från
tillverkaren skulle råsodan innehålla 95 % Na2G03 och
5 % Na2S. Så var dock ej förhållandet, utan
sammansättningen varierade synnerligen mycket inte
bara från leverans till leverans utan också inom
småleveranserna. Sålunda har sodahalten visat
sig variera mellan 65—80 % ; sulfidhalten 0,8—
5,0 %; sulfat 5—15 % \ sulfit 5—20 % allt räknat
som natriumföreningar. Dessutom förekomma
0,4—1,5 % järn som FeS, en för
glastillverkningen mycket störande förening, 1—2 %
kiselsyra och 0,3—1 % kol. En smältning med ett i
sammansättningen så varierande material fordrar
en synnerligen noggrann analyskontroll, något
som endast ett fåtal glasbruk kunna utföra själva.
En annan nackdel är att produkten levereras
okrossad i större stycken, varför nedmalningen
fördyrar det redan förut dyra ersättningsmedlet.
Enligt vad som erfarits kommer emellertid priset
att sänkas och kvaliteten förmodligen att höjas
och bli jämnare, så snart försöksstadiet är
lämnat och man kan börja tillverka större poster.
Har man sammansättningen fullt klar kan man
utan större olägenheter smälta ett vitt glas med
enbart råsoda. Smälttiden blir förlängd med 1—2
h genom att mängen smälter ned mycket
långsamt och bildar en hård kaka, som fordrar lång
tid att smälta ut. När denna är nedsmält blir
glassmältan snabbt blank och reningen går fortare än
vad som är fallet med en vanlig sodasmälta.
Genom den höga järnhalten, vilken föreligger som
FeS, är det svårt att avfärga glaset till rent vitt,
färgen blir utan avfärgning brun eller grönaktig
och man får använda avsevärt större mängder
avfärgningsmedel, såsom nickeloxid eller selenit,
än vanligt. För framställning av brunt glas färgat
med brunsten + kimrök möta naturligtvis inga
hinder, utan här måste i stället färgningsmedlet
sänkas betydligt för att ej glaset skall överfärgas.
Någon speciellt lämplig glassats med råsoda kan
ej anges på grund av de ovan anförda
ojämnheterna i sammansättningen. Det måste vidare
bestämt avrådas från att med nuvarande råsoda
insätta denna i vannasmältning, då i kontinuerligt
arbetande sådana bildas ett bottenskikt, där alla
slags föroreningar anrikas. När råsodans sulfider
komma i kontakt med dessa föroreningar, som
speciellt bestå av järnoxid, bildas en brunfärgning
av glaset, som snabbt sprider sig i hela vannan.
En svårartad jäsning kunde även konstateras.
Fältspat som glaskomponent och utdrygningsmedel
Fältspat förekommer i Sverige huvudsakligen
som ortoklas, kaliumfältspat, med mindre
mängder albit, natriumfältspat. Dess ungefärliga
sammansättning motsvarar formeln K2(Na2)0’
• A1203’ 6 Si02 dvs. den innehåller 12—15 %
al-kalioxid, 18—20 % aluminiumoxid och 64—67 %
kiselsyra. Redan dess höga alkalihalt talar ju
för att fältspaten bör kunna användas inom
glasfabrikationen som råmaterial och då den
dessutom kan erhållas relativt ren från
järnföroreningar, 0,1—0,2 % Fe203, kan även ett rent
vitt glas erhållas. Utomlands användes också
fältspat i stor utsträckning och från
Skandinavien exporteras en betydande kvantitet härav, då
här finnes riklig tillgång på en mycket förnämlig
vara. Egendomligt nog har man inom landet
varit ointresserad av fältspaten som glasbildare
under förevändning, att vi ej ha ugnar lämpade
härför, och där den användes sker detta i relativt
små kvantiteter. År 1942 gjorde emellertid
professor J A Hedvall med gott resultat försök att
införa fältspat med 5—10 % av mängden3. Han
omtalar även, att försök skola göras att öka
tillsatsen på fältspat. Dessa försök torde inom kort
föreligga i tryck4. Vilka egenskaper erhåller då
ett glas med fältspattillsats i jämförelse med ett
vanligt alkali-kalkglas?
Aluminiumoxidens uppträdande i glas är av
gammalt datum, och för alla glastekniker är det
väl bekant, att det var och är just denna oxid,
som gör Thüringerglaset till en så förnämlig
glasprodukt. Här var det ej från början fråga om
en avsiktlig tillsats av ett aluminiumhaltigt
råmaterial, utan sanden innehöll avsevärda mängder
lerjord. Sedan har utvecklingen gått framåt i
raskare tempo och för närvarande torde det väl
inte finnas något resistensglas, som ej innehåller
större eller mindre mängder aluminiumoxid.
Lerjordens inverkan på ett vanligt
kalk-natron-glas märks framför allt på, att glaset kan
efter-arbetas vid glasblåsarlampan utan att avglasa
vid upphettning och avsvalning, med andra ord
det blir ej ogenomskinligt av bildade större
kristaller, vilket är av utomordentlig betydelse.
Vidare ökas glasets såväl kemiska som mekaniska
motståndskraft och vid högre halter också dess
termiska motståndskraft och dess ritshårdhet,
något som glassliparen genast märker. Särskilt
höga aluminiumhalter hålla glas, som skola stå
emot högt tryck, t.ex. kvicksilverhögtryckslampor,
vattenstånds- och förbränningsrör där halter upp
till och över 20 % stå att finna. Ovan angivna
egenskaper äro positiva, men också negativa
finnas. Sålunda ökar glasets viskositet starkt med
ökad Al203-halt, vilket återverkar på
arbetstemperaturen, som måste ökas till förfång för arbetare
och formmaterial. Glaset blir segare.
Med ovan nämnda uppgifter för ögonen började
Limmareds Glasbruk, vars huvudsakliga
tillverkning är medicinglas och glas för tekniska
ändamål, sommaren 1944 att införa allt högre halter
fältspat i sina glassatser. Orsaken var en önskan
att dels få fram en förnämligare produkt och
framför allt att göra en inbesparing på alkali.
Här är ej platsen att närmare gå in på
smälttek-niken, men en del upplysningar skall nämnas till
ledning för den, som önskar dryga ut sin soda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
