Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Analys av intäkter, kostnader och vinst vid varierande sysselsättningsgrad, av Herman Pyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
TEKNISK TIDSKRIFT
siffrorna kunna sedan jämföras med de årliga
erfarenhetssiflrorna, och man torde på detta sätt
med tiden få en klarare inblick i de verkliga
förhållandena. Man blir dessutom vid detta
tillvägagångssätt tvingad till att sätta sig djupare
in i de faktorer, som inverka på vinstresultaten;
ocli man bör kunna komma sanningen närmare,
allt eftersom ens erfarenhet beträffande
detaljerna vidgas.
Vinsten och dess disponering
Den kostnadskurva, som är streckad i fig. 4, är
uträknad efter "enhetliga principer för
självkostnadsberäkning" och inkluderar således även
ränta på eget kapital. Vid fastställandet av den
verkliga vinsten måste man därför minska
omkostnaderna härmed, varvid man erhåller
kostnadskurvan A.
Vid varje företag finns som bekant alltid en del
uppoffringar, till vilka hänsyn ej är tagen i det
vedertagna självkostnadsbegreppet, och som
därför utelämnas vid kostnadsberäkningen av en
vara. Jag tänker närmast på sådana allmänna
företagarrisker av olika slag, som kunna uppstå
genom strejk och lockout, utökade sociala
pålagor, oundvikliga utvecklingar, anpassningar
och omläggningar av rörelsen m.m. Tyvärr
förbises ofta vid prissättningen dessa risker, och
det är därför angeläget, att frågan inpräntas i det
allmänna medvetandet. De nämnda
uppoffringarna kunna lämpligen kallas kapitalskyddstillägg,
en term som förslagsvis skulle definieras som
medelvärdet under en konjunkturcykel av det för
ett företags existens erforderliga minsta tillägget
utöver den vid normalsysselsättningen beräknade
självkostnaden, uttryckt dels i procent av det
disponerade kapitalet, dels i relation till
tillverkningsvärde, självkostnad eller liknande bas.
PR00UKTI0NSTIMMAR
Fig. 4. Vinstdiagram med kurva för kapitalskyddstillägg.
Man borde inom olika branscher av industrin
kunna komma överens om ett rimligt
genomsnittligt minimivärde för dessa uppoffringar. Dylika
överenskommelser skulle säkerligen i vissa fall
underlätta branschmässiga
prisöverenskommelser, ävensom prisunderhandlingar beträffande
vissa slag av statsleveranser. I varje fall skulle en
företagsledare i detta sammanhang tvingas in på
tankegångar, som skulle vara honom till stor
nytta.
Detta förslag innebär, att man vid
prisberäkningen söker genomföra samma tankegång, som
redan i viss omfattning är accepterad och
genomförd vid resultatberäkningen, nämligen att man
blott skall redovisa den vinst, som uppstår, sedan
man sörjt för en oförändrad
produktionskapacitet eller eventuellt en något höjd sådan, vilken
vid oförändrad teknik och oförändrade priser
även betyder oförändrat realkapital.
Den slutliga vinsten framkommer i fig. 4 genom
att man till kurvan A lägger
kapitalskyddstill-lägget, och man erhåller på så sätt den verkliga
kostnadskurvan B. För enkelhetens skull har här
förutsatts, att de effektiva ränteutgifterna uppgå
till samma belopp som de kalkylmässiga
räntorna, vilket emellertid som regel ej är fallet.
Skärningspunkten mellan kostnadskurvan B
och intäktskurvan benämnes vanligen "kritiska
punkten" men skulle även med ett visst
berättigande kunna benämnas "existensminimum
Tydligare uttryckt är det existensminimum för
oförändrad omfattning av företagets
produktionskapacitet och realkapital.
Ett ofta rekommenderat medel för bättre
ekonomi är prissänkning. Ett nödvändigt villkor
härför är dock, att den som följd av
prissänkningen stegrade omsättningen kan ernås till
sådana kostnader, att vinsten verkligen ökar.
Vinstdiagrammen visa om möjligheter finnas för
ökning av vinsten vid olika utgångslägen.
Produktmängden måste säkerligen ligga avsevärt
under omkostnadsoptimum för att en
prisreduktion skall leda till ekonomiskt bättre resultat.
Ett säkrare och betydelsefullare medel för
uppnående av god ekonomi torde emellertid
mängdanpassningen vara, dvs. anpassning av företagets
produktion efter vad marknaden kan ta emot till
gällande priser med hjälp av en aktiv
försäljningspolitik. En ekonomisk mängdanpassning
förutsätter också, att företagen känna till de
kostnadssammanhang, som åskådliggöras av
vinstdiagrammen. Mängdanpassningen är mindre
farlig än prissänkning, som bör väljas först efter
synnerligen noggrant övervägande.
Kostnadsdiagram
Liksom man har en gemensam kostnadskurva
för hela företaget eller för vissa produktgrupper,
kan man naturligtvis upprätta kostnadsdiagram
efter liknande principer för varje kostnadsställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
