Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Analys av intäkter, kostnader och vinst vid varierande sysselsättningsgrad, av Herman Pyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
291
Fig. 5. Vinstdiagram för ett försäljningsdistrikt.
i företaget. Därvid har man i allmänhet relativt
lättare att fa enhetliga mått på produktmängden,
t.ex. genom att räkna denna i arbetstimmar inom
kostnadsstället eller i någon enhetlig produkt.
Fördelen med att analysera konstnaderna för
varje kostnadsställe är bland annat, att man tar
se, om de olika kostnadsställena eller
avdelningarna äro harmoniskt avpassade i förhållande till
varandra. Speciellt höga kostnader i en avdelning
till följd av mycket lag sysselsättning komma
därvid klart till uttryck liksom överbelastning av
vissa avdelningar med därmed följande
extraordinära kostnadsökning. Har man överskoit
på kapacitet inom någon avdelning, tar man ju
gärna emot legoarbeten för att utnyttja
anläggningen bättre och därigenom minska
omkostnadspålägget för de egna produkterna. Även vid
bedömandet av lämpligaste politik härvidlag
komma omkostnadskurvorna väl till pass. För
kontrollen av de relativa kostnaderna på de olika
kostnadsställena har en analys av dessa kurvor
väsentligt större värde än en schematisk
indelning av kostnaderna i fasta och rörliga för varje
kostnadsställe.
Vinstdiagrammets praktiska tillämpning
Fig. 5 visar ett mycket enkelt diagram, som
emellertid befanns mycket användbart under den
tid jag hade hand om Atlas Diesels affärer i
England. Den engelska marknaden sköttes från
huvudkontoret i London. Hela marknaden var
indelad i 11 distrikt, och för vart och ett av dessa
uppgjordes en försäljningsbudget.
Londonkontorets fasta kostnader fördelades på de olika
distrikten i proportion till
försäljningsbudgetering-en. Bilden visar Skottland-distriktet, där en agent
skötte försäljningen av tryckluftmateriel.
Diagrammet talar i stort för sig självt.
Londonkontorets kostnader byggas upp till den grova brutna
linjen. Den heldragna linjen från origo anger
Londonkontorets bruttovinst, som således bör
täcka utgifterna och helst ge en rimlig nettovinst.
Det viktigaste var emellertid att uppnå en så stor
omsättning som möjligt, och även en mindre
förlust för Londonkontoret kunde i nödfall
tolereras under sådana perioder, då verkstäderna i
Stockholm hade svårt att få tillräckligt med
arbete. Den prickstreckade linjen från origo
inritades därför för att ånge den maximala brutto
koncernvinst, som under vissa förhållanden stod
till förfogande. Den kritiska punkten varierade
således efter omständigheterna mellan punkterna
A och B. I regel sökte man emellertid ej öka
omsättningen genom prissänkningar utan lade i
stället i lämpliga fall ner kostnader på speciella
försäljningsaktioner samt på en förbättrad
kundtjänst, varigenom även konflikter med
skattemyndigheterna undvekos. Dylika vinstdiagram
underlättade i hög grad snabba beslut.
Ett annat enkelt exempel visas i fig. 6.
Produktionskapaciteten i en verkstadsavdelning för
grovsvarvning av axlar har visat sig böra ökas,
och det föreligger ett förslag att installera
ytterligare en svarv med särskilt stor
avverkningsförmåga. Inköpskostnaden är emellertid synnerligen
hög, och man önskar därför som underlag för ett
beslut ha klarhet i huru avverkningskostnaderna
komma alt förändras, sedan svarven installerats.
De heldragna linjerna i diagrammet visa
kostnaderna före anskaffandet av den föreslagna
svarven, medan de streckade linjerna ånge
kostnaderna efter installationen. Ett dylikt diagram ger
en mycket klar bild av förhållandena vid olika
sysselsättningsgrader och underlättar beslutet.
I företag, vilkas produkter falla inom ett fåtal
något så när enhetliga huvudgrupper, har det
stort intresse att kunna analysera kostnaderna
och intäkterna för varje huvudgrupp med
användning av vinstdiagram. Ett dylikt
framställningssätt användes t.ex. vid Atlas Diesel. Dylika
diagram, som i stort sett överensstämma med
framställningen på fig. 7. ha utarbetats för olika
ur tillverkningssynpunkt någorlunda likvärdiga
produktgrupper och ha använts ett femtontal år.
Betydelsen av dylika analyser av kostnader och
intäkter samt vinst visar sig framför allt. när det
Fig. 6. Vinstdiagram för undersökning av behovet att
utöka maskinparken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
