Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Analys av intäkter, kostnader och vinst vid varierande sysselsättningsgrad, av Herman Pyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
293
På basis av föreliggande erfarenhet och siffror
kan man nu dra följande slutsats: om man
ökar produktgrupp B med 75 000
produktionstimmar utöver produktionskapaciteten för denna
produktgrupp (275 000), minskas kapaciteten för
produktgrupp A med ca 187 500 timmar
beroende på att antalet smådetaljer, som erfordras för
B, ej räcker till för utnyttning av de stora
arbetsmaskinernas kapacitet. Rent schematiskt kan
man framställa belastningsfördelningen enligt
övre diagrammet i fig. 8.
Om man således vid full produktionskapacitet
och under förutsättning av oförändrad
effektivitet önskar öka tillverkningen av B, bör detta ske
genom att antingen införa ökat skiftarbete på
de arbetsmaskiner, som normalt användas för
tillverkning av B, eller placera en del arbeten på
andra verkstäder eller också installera flera
arbetsmaskiner. Man bör däremot ej använda sig
av maskiner avsedda för tillverkningen av A, ty
då minskar man denna tillverkning avsevärt
mera än man ökar B, och resultatet blir
ekonomiskt ofördelaktigare, vilket framgår av
vinstdiagrammen. Nedre diagrammet på fig. 8 visar ett
förenklat vinstdiagram, i vilket båda
produktgrupperna ha medtagits. Av denna bild framgår
det med all önskvärd tydlighet, att det ej lönar
sig att t.ex. tillverka produktgrupp B utöver
produktionskapaciteten på produktgrupp A:s
bekostnad, trots att vinstmarginalen per
produktionstimme är avsevärt större vid B än vid A. Först
när försäljningspriset för produktgrupp A faller
ned till verkstadskostnaderna, kan vid
oförändrade priser på produktgrupp B en dylik politik
teoretiskt försvaras. Ur praktisk synpunkt är det
emellertid ej rådligt att behandla något
tillverkningsobjekt styvmoderligt, vilket endast skulle
resultera i att objektet i fråga bleve osäljbart vid
senare tillfälle, då det kanske som bäst behöves.
Om tillverkningen av ett objekt ligger nere under
någon längre tid, går det nämligen miste om de
fördelar, som en ständig rationalisering innebär.
Det nu förda resonemanget anses kanske av
många närmast vara av akademiskt intresse,
eftersom man ej alltid kan räkna med full
försäljning för båda produktgrupperna. Frågan är
emellertid av utomordentligt stor betydelse ur
tillverknings- och försäljningspolitisk synpunkt,
framför allt därför att det just är vid den höga
sysselsättningsgraden, som de stora vinsterna
göras. De största möjligheterna till stora vinster
borde ju förefinnas vid full utnyttning av
produktionsapparaten, men så är långt ifrån alltid
förhållandet, vilket vanligen beror på en
oproportionerligt hög omkostnadsökning, parad med
en minskning av arbetseffektiviteten. Det är stora
värden, som vid dylika tillfällen stå på spel, och
man bör därför ägna detta problem en mycket
ingående granskning. Grundorsakerna till den
relativt sett försämrade räntabiliteten kunna vara
många. Här skall endast framhållas den
utomordentligt stora vikten av att man i god tid har
planen klar för sig, hur man på bästa sätt skall
kunna möta en eventuell högkonjunktur. Allmänt
bekant är säkerligen den revolution inom
produktionstekniken. som kan förväntas genom nya
metoder för svarvning, fräsning och borrning. Jag
hänsyftar på införandet av negativa skärvinklar.
En full utnyttning av produktionskapaciteten
kommer därmed att betyda en avsevärd utökning
av produktionen, vilket emellertid kan innebära
oproportionerligt höga omkostnadsökningar och
försämrad effektivitet, om man ej i tid förbereder
erforderliga motåtgärder.
Fig. 8. Diagram
för fördelningen
av
produktionskapaciteten på
två olika
produktgrupper.
Slutord
I de allra flesta fall, då ett företag misslyckas,
är detta att tillskriva orsaker, som legat inom
ledningens kontroll. Ledningen har emellertid
tyvärr ej i tid förutsett de kommande
svårigheterna och förberett sig på dem. Det torde ej kunna
bestridas, att det är minst lika viktigt, om inte
viktigare, att behärska de många yttre och inre
omständigheter, som kunna menligt inverka på
resultatet, som att äga det tekniska kunnande,
som erfordras för att producera
försäljningsobjekten. Jag har en stark känsla av, att i många
företag bokföringen ej kan ge ledningen en
överskådlig bild av företagets förutsättningar under
varierande konjunkturer. Låt vara att dessa
frågor äro komplicerade, men detta får ej
avskräcka, lika litet som den rena teknikern får bli
avskräckt av komplicerade tekniska problem.
Enligt min åsikt saknar företagsledningen i de
flesta fall möjlighet att på ett riktigt sätt fullgöra
sin uppgift, särskilt under framtida, väntade
svåra förhållanden, med mindre den använder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
