Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Analys av intäkter, kostnader och vinst vid varierande sysselsättningsgrad, av Herman Pyk - Anglo-American Industrial Newsletter, av Wll - Ny tysk tidskrift, av Richard Smedberg - Insänt: Teknisk värdering av anläggningar, av Nils Helleberg och Per Frenell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
TEKNISK TIDSKRIFT
sig av hjälpmedel liknande dem, som jag här har
berört, och överlåter åt kompetenta krafter att
ägna sig åt detta arbete som huvuduppgift. I
Amerika ger man en dylik kraft det betecknande
namnet "Profit Engineer" eller "Business Doctor".
Anglo-American Industrial Newsletter heter en i
New-York redigerad tidskrift, som fr.o m. april kommer att
ntges även i Sverige. Enligt ett i dagarna utsänt
provnummer avser tidskriften, som tryckes på engelska och
utkommer med ett åttasidigt nummer i månaden, att i
mycket kort och indexbetonad form informera olika
affärsgrupper och tekniker om industriella, kemisk-tekniska och
även andra nyheter från USA, senare även från England
och en del andra länder. Genom speciell medverkan från
olika myndigheter kommer tidskriften de svenska
prenumeranterna tillhanda mycket snart efter det att den
publicerats i Amerika. Tidskriften ger en summarisk översikt
över nya produkter samt förbättringar av redan existerande
produkter, månadens viktigaste amerikanska patent,
specialkataloger och broschyrer som prenumeranter kunna
kostnadsfritt erhålla genom tidskriftens New York-kontor
eller direkt från vederbörande fabrik. Vidare anges de
viktigaste under månaden publicerade fackliga och
tekniska artiklarna. Prenumerationspriset blir 48 kr/år. Alla
svenska prenumeranter kunna dessutom få införda i
tidskriften korta meddelanden av allmänt intresse om nya
produkter. Tidskriften synes kunna bli till stor nytta för
svenska industrier och tekniker. Wll
Ny tysk tidskrift. Under det andra världskriget har. i
olikhet med förhållandena under det första,
tidskriftslitteraturen i de krigförande länderna varit stadd i oavbruten
tillbakagång och i vissa stater praktiskt taget upphört. 1
Tyskland började ganska snart häftena bli fåtaligare och
tunnare samt utstyrseln förd tillbaka på 1800-talets nivå.
Efter fjolårets slakt ha flera organ upphört.
Stor är därför förvåningen, när 1944 i Munchen
startats en voluminös och elegant varannanmånadstidskrift,
Europa Technik, "organ för europeisk ingenjörsteknik",
under ledning av Wolfgang Mueller. Förläggare är Verlag
der deutschen Technik (9 RM). Det uppges, att de
ständiga medarbetarna finnas i alla europeiska länder utom
England, Island, Jugoslavien och Ryssland. I rubriken
påstås att tidskriften är organ för "arbetsutskottet för
förberedande av de europeiska ingenjörsföreningarnas union",
men man får ej veta, vilka som tillhöra detta utskott.
Innehållet består av allmänt hållna översikter i de mest
skilda ämnen med ständigt framhållande av staternas
samhörighet inom "storrummet". Språket är tyska med
sammanfattningar på ett flertal språk, även engelska.
Ändamålet med tidskriften är uppenbart. Richard Smedberg
Insänt
Teknisk värdering av anläggningar
Man kan fråga, om icke diskussionen i Tekn. T. 1944
s. 753, 1217 och 1403 rört sig på två olika plan. Om
"tekniskt värde" skall vara ett begrepp inom en sträng
ekonomisk — eller kanske rättare företagsekonomisk —
teori, så är otvivelaktigt den riktiga definitionen den av
civilingenjör Y Rapp angivna, med vilken även dr R
Liljeblad är belåten.
Nu finns det emellertid många kontraktsbestämmelser
som tala om överlåtelse till det tekniska värdet. Bland
annat förekomma sådana bestämmelser i fråga om
elektriska distributionsnät, t.ex. vid överlåtelse i samband med
inkorporering. Nedanstående framställning anknyter
härtill, då den av civilingenjör T Malmström omnämnda
kommittén inom Svenska Elektricitetsverksföreningen och
förmodligen även civilingenjör P Frenells
diskussionsinledning haft denna utgångspunkt. Kontraktsskrivarna ha
näppeligen haft den teoretiska definitionen klar för sig.
Man torde utan att närmare tänka igenom beräkningssättet
ha velat få fram något som står i motsättning till
affärs-värdet. Överlåtaren skall helt få åtnjuta vinsten av
anläggningen (resp. bära förlusten) fram till
överlåtelsedagen och övertagaren därefter, utan att ersättningen på
något sätt medför korrigering härutinnan. Även om den
Rapp’ska definitionen ger den strikta lösningen jämväl
med denna formulering av intentionerna, så torde dessa i
många fall anses tillräckligt tillgodosedda om värderingen
inriktas på att överlåtaren skall få tillbaka sitt i
anläggningen nedlagda kapital. Detta får anses vara den
ursprungliga anskaffningskostnaden minus vad överlåtaren
enligt normal affärskutym bör ha tillgodogjort sig av
avkastningen för kapitalamortering genom
avskrivningsförfarande samt möjligen med en korrektion för extra dåligt
eller extra gott underhåll (en sådan korrektion får
tydligen mer eller mindre subjektivt fastställas av en
värderingsnian I. Årskostnaderna inklusive ränta och avskrivning
under mer eller mindre försiktigt fastställda konventionella
användningstider betraktas då som den norm, relativt
vilken vinst eller förlust beräknas. En speciell bakgrund
härför föreligger vid kraftdistribution genom del faktiska
monopol, som distributören har. Detta ger honom
möjlighet att inom ifrågakommande gränser anpassa inkomsterna
efter kostnaderna och det även om de senare variera år
från år. Det är därför icke orimligt att förutsätta att det
insatta kapitalet amorterats enligt gängse förfaringssätt
under den tid överlåtaren innehaft anläggningen.
En ytterligare omständighet att beakta är att såväl Rapps
värderingskalkyl som Liljeblads avskrivningsberäkning
förutsätter kännedom om anläggningens återstående livslängd
och den totala livslängden för en nv likadan anläggning.
Båda författarna gå i stort sett förbi denna fråga, men i
verkligheten råder alltid ovisshet i nämnda avseenden,
utvecklingen kan bli annorlunda än man tänkt sig.
Alldeles särskilt stor är osäkerheten i fråga om elektriska
ledningsnät. De i en transformatorstation eller
kraftledning ingående elementen ha med hänsyn till förslitningen
olika livslängd och kunna också i stort sett förnyas
oberoende av varandra, men dels existera knappast några
entydiga erfarenheter om användningstiderna -— bl.a.
inverkar underhållets kvalitet — dels får man räkna med att
också hela anläggningen som sådan kan bli obehövlig rätt
som det är. Slopning och förnyelse föranledas icke enbart
av underhållskostnadernas stegring och tekniska framsteg
utan lika mycket av den utveckling som sker i fråga om
kraftförbrukningen och dess geografiska fördelning samt
av utvidgning av planlagda områden, tillkomst av
tomtområden o.d. En värdering på grundval av antaganden om
den framtida utvecklingen är icke omöjlig men blir så
verklighetsfrämmande och osäker, att det kan vara lika
bra att gissa direkt. Ett sådant resultat är något snöpligt
för dem som trott sig tillgodose konkreta syftemål genom
att föreskriva överlåtelse enligt det tekniska värdet. När
det nu finns en mera exakt beräkningsmöjlighet torde den
böra accepteras, även om den är baserad på förhållandena
före överlåtelsetidpunkten.
Såväl Elverksföreningskommitténs normförslag som
Frenells utläggningar kunna anses ansluta till den anförda
tankegången, och man kan beträffande Frenells
diskussionsinledning blott andraga, att dess innehåll är rätt
trivialt för alla som det minsta sysslat med ränta på
räntakalkyler och därpå baserad "naturlig" avskrivning.
Så som konsekvenserna här ovan dragits ut uppkomma
dock vissa skiljaktigheter gentemot de nämnda resultaten.
Det har i regel ansetts att värderingen skall utgå icke från
ursprunglig anskaffningskostnad utan från denna
omräknad till prisnivån vid överlåtelsetillfället. Detta innebär att
ifrågavarande kontraktsbestänimelse skulle tillförsäkra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
