Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Återvinning av lågvärdigt värme inom industrin, av Arne Ahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Sulfitkokare med kylare för lut- och
nedgasnings-ånga.
Fig. 7. Återvinning av värme vid kombinerad cylinder- och
fläkttork. Värmemängd till cylinderparti \= wi kcal/h;
värmemängd till fläkttork <= w2 kcal/h.
Genom de dämpningsanordningar, som finnas
vid botten och toppen av ackumulatorn, erhålles
en mycket god skiktbildning mellan varm och
kall vätska. Under ett blås förskjuter sig
gränsskiktet nedåt, och ackumulatorn fylles med varm
vätska. Det värme, som överföres i
värmeväxlaren, användes för uppvärmning av färskvatten.
Har det varma kondensatet en temperatur av
95°C, medan det kalla är 40°C, blir effektiva
temperaturdifferensen 27,5°G. Med en modern
värmeväxlare kan Ä-värdet i detta fall hållas vid
ca 2 000 kcal/m2h°G, och då denna på grund av
ackumulatorn kan köras med medelbelastning
blir
48,5 • 540^60
2 000 • 27,5
28,5 m2
Vid en Rosenblads blåskondensoranläggning
skulle sålunda i detta fall värmeytan icke bli fullt
10 % av den som erfordras i en ytkondensor för
samma ändamål.
För sulfitfabriker bli blåskondensoranläggningar
betydligt mer komplicerade än den jag har visat
här, beroende på att man där även skall
återvinna den S02-gas, som frigöres samtidigt med
vattenånga. Som kompensation får man en icke
oväsentlig svavelvinst.
Blåsning av sulfitkokare förekommer för
närvarande icke i vårt land, men jag kan nämna, att
en blåskondensoranläggning finnes installerad vid
en kanadensisk sulfitfabrik. Kokeriet där har
fyra 105 m3 kokare. Maximala ångbelastningen
uppgår till 1 000 kg/min. Per ton massa
återvin-nes 500 kg ånga och 15 kg svavel.
Övriga ångor från kokerier komma inte så
diskontinuerligt som blåsångan. Värmet återvinnes
därför som regel i indirekta värmeväxlare utan
föregående ackumulering. Fig. 6 visar
värmeåtervinning i ett sulfitkokeri, där kokarna avgasas
och lutas på i Sverige vanligt sätt.
Nedgasnings-ångan och lutångan tas till en gemensam
gaskylare, där värmet överföres till färskvatten eller
koksyra.
Stora ångmängder förbrukas inom industrin för
torkning av olika varor i avsikt att förbättra de-
ras lagringsegenskaper samt minska
transportkostnaden. Torkning av livsmedel i olika former
är numera mycket vanlig och har säkerligen haft
stor betydelse för underhållstjänsten i nu
pågående världskrig.
I Sverige är det pappers- och cellulosaindustrin,
som förbrukar de utan jämförelse största
värmemängderna för torkning, och det är inom denna
industri, som värmeåtervinningen nått längst.
Vid torkmaskiner erhålles sekundärvärmet som
en mer eller mindre mättad luftångblandning.
En minskad luftmängd betyder därför en högre
mättningstemperatur och ökade möjligheter att
återvinna värme. I första hand bör man därför
bygga in en torkmaskin så effektivt som möjligt
för att förhindra onödig lufttillförsel.
Överingenjör G Edling, som ägnat mycket intresse åt
ordnandet av värmeåtervinningen vid torkmaskiner,
har varit vänlig nog att lämna mig det schema,
som visas i fig. 7. Av detta framgår, hur man kan
nyttiggöra värmet i den avgående våtluften, om
man ordnar återvinningsapparaturen på ett
förståndigt sätt. För luftförvärmning användas
indirekta lamellapparater och för vattenvärmning
direkta värmeväxlare av skrubbertyp. Det
förvärmda vattnet blir givetvis något förorenat.
Fig. 8 visar en indunstningsanläggning för
sulfatlut med förvärmare mellan 4:e och l:a
effekterna. Ehuru användandet av sådana apparater
högst gynnsamt kan påverka en
indunstningsan-läggnings ångförbrukning, skall jag inte behandla
dem närmare, då de snarare böra inordnas under
begreppet indunstningsteknik än
värmeåtervin-ningsteknik.
Fig. 8.
Indunstningsanläggning i fyra
effekter med
förvärmare och
kondenso-rer för avgående
vakuumångan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
