Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Rationaliseringssträvanden i det värmländska skogsbruket, av Gösta Luthman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
331
Fig. 1.
Arbete i
såg-cr gometer
under samtidig
mätning av [-energiomsättningen.-]
{+energiomsätt-
ningen.+}
ändringar i blodcirkulationen observeras genom
genomlysning av örsnibben och indikering medelst
fotocell av fluktuationer i den genomgående
ljusstrålen. Uppenbarligen är genomförandet av detta
försöksavsnitt förenat med betydande besvär och
svårigheter, eftersom mätningarna måste utföras
såväl tidigt på morgnarna, innan
försökspersonerna ännu stigit upp, som under pågående
arbete i skogen, varvid proven måste transporteras
till laboratorium för analys.
Rörelsestudier äro ju ingen direkt nyhet inom
arbetsstudietekniken utan schematiska sådana ha
sedan länge utförts huvudsakligen i anslutning
till amerikanska metoder för att komma onödiga
rörelsemoment på spåren. Med fysiologiskt
grundade rörelsestudier avser man emellertid
någonting mer än ett direkt kartläggande av
förekommande rörelseelement, nämligen ett fastställande
av för varje arbetsmoment lämpligaste indelning
av rörelseförloppet, dvs. med vilken hastighet
rörelserna böra utföras samt vilka banor de
lämpligen böra beskriva. Ett fysiologiskt gynnsamt
rörelseförlopp bör uppenbarligen kännetecknas
av högt arbetsresultat parat med låg
energiförbrukning och specifik muskel- och
nervansträngning. Det må i detta sammanhang särskilt
understrykas, att låg energikonsumtion icke, såsom
ingenjörer ofta föreställa sig, ensamt är ett
tillräckligt kriterium på lämpliga
arbetsförhållanden ur fysiologisk synpunkt, utan hänsyn måste
också tas till den specifika ansträngningen.
Energikonsumtionen kan bestämmas genom
analys av utandningsluften, för vilket ändamål
man sålunda har att på lämpligt sätt uppsamla
försökspersonernas utandningsluft. Genom halten
av kolsyra och syre i utandningsluften erhålles
ett uttryck för energiförbrukningen. För
bestämmande av verkningsgraden måste även det yttre
uträttade arbetet mätas på ett eller annat sätt.
Vid de flesta manuella arbeten är det dock tyvärr
förenat med stora svårigheter att med enkla
medel pålitligt registrera det yttre arbetet, varför
det som regel visar sig nödvändigt att anordna
särskilda apparater, vilka så mycket som möjligt
efterbilda de verkliga arbetsbetingelserna och i
vilka apparater mätning av det uträttade arbetet
låter sig göra. För sågning har en sådan apparat
nyligen färdigställts, vilken helt enkelt består av
ett bromssystem, vilket bringas att arbeta över ett
kuggdrev på sätt som fig. 1 visar.
Bromsnings-graden kan lätt varieras och hela anordningen
kalibreras samt mätning av sågdragens längd
och antal utföras, varav sålunda
arbetskvantiteten direkt erhålles. Medelst försök i denna
apparat erhålles verkningsgraden som funktion av den
yttre belastningen, se fig. 2. Att kurvan i denna
figur icke utdragits upp över maximipunkten
beror på att den hittills iordningställda
apparaten icke medger tillräckligt bromsmoment.
Specifika ansträngningen synes enligt den
danske fysiologen Hohwii Christensen vid tyngre
arbeten kunna uttryckas såsom lungventilationen
per liter upptaget syre. Ju mer specifikt
ansträngande ett arbete är desto högre ligger
lungventilationen per liter upptaget syre. Som exempel härpå
kan omnämnas att vid sågning med en hand den
mekaniska verkningsgraden blir högre än vid
sågning med två händer, men omvänt blir i det
första fallet specifika ansträngningsgraden, mätt
på här angivet sätt, större än i det senare fallet,
givetvis beroende på att den specifika
ansträngningen för ett visst yttre arbete blir större vid
enhandssågning än vid tvåhandssågning.
Meningen med dessa rörelsestudier är sålunda,
att man skall försöka få fram de arbetsställningar
samt arbetsförhållanden över huvud taget som
ge hög verkningsgrad i förening med lämplig
ansträngningsgrad. Härutöver finnes emellertid
ytterligare ett problem, som för
arbetsstudietekniken har stor betydelse, nämligen hur
hastighetsförloppet under en enskild arbetscykel utvecklar
sig, dvs. hur hastighetsförändringarna äga rum.
Elementära undersökningar häröver kunna lätt
utföras genom filmning, varigenom verktygens
och kroppsdelarnas lägesförändringar som
funktion av tiden kunna bestämmas. Sådana
undersökningar ha tidigare utförts bl.a. av oss och
givit som resultat, att man vid fram- och åter-
Fig. 2. Verkningsgraden som
funktion av yttre
motståndet vid sågning i er gometer
enligt fig. 1 (skalan ej utsatt,
enär kalibrering saknas).
Verkningsgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
