Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Rationaliseringssträvanden i det värmländska skogsbruket, av Gösta Luthman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Sågens förflyttning i dess längdriktning som
funktion au tiden.
gående rörelser såsom vid sågning erhåller
tidsdiagram av det utseende, som fig. 3 visar, under
det att man vid kaströrelser (lastning av ved på
bil) erhåller diagram enligt fig. 4. I det förra
fallet består sålunda rörelseförloppet
approximativt av moment, under vilka sågen står stilla, och
moment, under vilka den förflyttas med
konstant hastighet. Uppenbarligen sker sålunda en
ytterst tvär hastighetsförändring mellan dessa
rörelsefaser. Det i fig. 4 åskådliggjorda
diagrammet kan tämligen nöjaktigt förklaras med att
kastningen accelereras med konstant kraft, varvid
man erhåller en kurva enligt den prickade linjen.
Inom Arbetsfysiologiska Undersökningen ha
filmanalyser igångsatts och meningen är att om
möjligt försöka ytterligare verifiera riktigheten av
de ovan anförda rörelseförloppen. Detta avses
ske genom att bestämma de i samband med
nervimpulserna uppträdande elektriska potentialerna,
varvid man har anledning räkna med att
rörelsen i den ena riktningen upprätthålles genom en
sammanhängande serie nervimpulser och att,
innan returrörelsen påbörjas, ett kort uppehåll
inträder mellan denna första serie nervimpulser
och den serie, som i sin tur skall förorsaka
returrörelsen. Eftersom en fram- och återgående
rörelse icke åstadkommes med samma muskler
utan vissa muskler verka i ena riktningen och
andra muskler i andra riktningen, skulle
härigenom den fysiologiska fördelen vinnas, att
musklerna aldrig behöva motarbeta varandra,
vilket synes vara ett rationellt arrangemang.
Genom undersökningar av detta slag kanske även
någon förklaring på de ytterst tvära
hastighets-förändringarna enligt fig. 3 kan vinnas.
Organisatoriska åtgärder
Det har redan anförts, att skogsarbetet är
utpräglat säsongbetonat samt att regelbundna
arbetstider icke tillämpas. Numera eftersträvar man
emellertid i Värmland att så långt ske kan
driva arbetet året runt. Om ett sådant kontinuer-
ligt skogsarbete skall kunna medföra
önskvärd utjämning av arbetstillfällena för de
enskilda arbetarna, måste en noggrann
detaljplanering äga rum, så att ett arbetsprogram för en
var arbetare lägges upp. Sådan planering har
emellertid icke tidigare tillämpats inom
skogsbruket, men nu är avsikten att utnyttja
tidsstudierna i detta syfte, vilket sålunda visar, att
tidsstudierna icke enbart kommit till för att ge
underlag för prissättningen.
I nära anknytning till denna individuella
planering tillkommer den kalkylmässiga planering,
som tidsstudierna möjliggöra, över hur arbetet
skall uppläggas för att bli så billigt som
möjligt, om hur skiftesfördelningen skall utföras,
körvägar och upplagsplatser förläggas o.d. Icke
heller sådan kalkylerande planering har tidigare
systematiskt tillämpats inom skogsbruket, dock
icke till följd av någon likgiltighet från
skogsmännens sida, utan helt enkelt till följd av bristande
tillgång till erforderligt underlag. Man torde
kunna påräkna att på denna väg nu vinna
betydande rationaliseringsmöjligheter.
Väderleken har hittills utövat ett ganska
betydande inflytande på skogsarbetet, såtillvida att
arbetet som regel avbrutits vid dåligt väder. För
att eliminera denna olägenhet har en speciell
rastkoja utarbetats, som ger sittutrymme för
högst fyra man och som lätt kan transporteras
med på arbetsplatserna och ge skydd mot väder
och vind under matrasterna. I kojan finnes även
en kamin. Dessutom pågå sedan rätt lång tid
tillbaka tillsammans med Trelleborgs
Gummifabriks AB framgångsrika försök med
skogsarbetarekläder av ny typ, varvid avsikten är att få
fram ett vattenskyddande plagg, som dock
samtidigt är så luftigt att det utan olägenhet kan
användas vid tungt arbete.
Tekniska åtgärder
De tekniska hjälpmedlen inom skogsbruket lia
vid Värmlands Skogsarbetsstudier varit föremål
för omfattande undersökningar. Sålunda ha
såväl de vanliga handredskapen som även
hästfordon och bilar gjorts till föremål för systematiskt
studium.
0.5
Fig. 4. Kastvedsbitarnas vertikala förflyttning som funktion
av tiden vid lastning av kastved på bil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
