Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1945 - Vad är industriell formgivning? av Ralph Lysell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 mars 1945
365
redda att tillämpa nya tillverkningsmetoder, nya
legeringar, nya maskiner, blevo dömda att
försvinna.
Hur utformas en industriprodukt?
Konstruktionsproblemen variera icke blott i
fråga om varje produkt och inom varje industri
utan för varje tillverkare. Det är därför förenat
med stora svårigheter att belysa denna
framställning med exempel på någon särskilt representativ
artikel. Låt oss emellertid tänka oss in i, hur det
skulle vara att skänka en ny form åt det elektriska
strykjärnet, som ju är en synnerligen vanlig
artikel, som förekommer i oräkneliga utföranden
på marknaden.
Det första formgivaren har att tänka på är att
göra sig förtrogen med det elektriska strykjärnet.
Han måste göra klart för sig, vad det gör eller
vad det bör göra, hur det tillverkas, försäljs och
hur kundtjänsten är ordnad. Han måste också
studera dess goda och dåliga egenskaper. Han
måste besöka fabriken och studera de metoder
och den utrustning, som används vid
tillverkningen av strykjärnet i dess nuvarande form.
Detta besök är ofrånkomligt, om det skall bli
möjligt för honom att prestera en form eller olika
former, som kunna framställas under för handen
varande omständigheter. Det är av stor vikt att
formgivaren åtnjuter kundens förtroende och
kan räkna med ett obetingat stöd och samarbete
från företagets sida. Vid fabriken har han att
rådgöra med dess experter i fråga om material,
konstruktion, tillverkning och ytbehandling, och
han måste ha tillgång till de kostnadskalkyler,
som skola sätta honom i stånd att hålla det nya
utförandet inom de kostnadsgränser, som ha
uppdragits av kunden. Han måste bli förtrogen
med de försäljningsmetoder och den kundtjänst,
som tillämpas inte bara av hans kund utan även
av dennes konkurrenter. Han måste studera
strykjärnstillverkningens utveckling från första
början fram till dags dato. Med andra ord, alla
möjliga uppgifter om varje detalj i arbetet, som
på något sätt kan inverka på formgivarens arbete,
måste insamlas.
Om han har en tillräckligt stor personal till
sitt förfogande, måste formgivaren företa en
marknadsundersökning för att komma
underfund med hur allmänheten ser på det elektriska
strykjärnets olika detaljer för att därigenom få
klart för sig vilka förbättringar som böra tas med
i det nya utförandet. Han måste för detta
ändamål vända sig till representativa husmödrar för
att få fram den genomsnittliga uppfattningen hos
den stora allmänheten. Ofta nog ha
marknadsundersökningar, utförda av kunden, föga värde
för formgivaren, alldenstund tillverkaren har
inskränkt sig till att försöka förbättra en
konstruktion, som redan finns på marknaden, under
det att formgivaren vill veta, hur allmänheten
ställer sig lill en planerad, helt ny konstruktion
Sedan alla erforderliga upplysningar inhämtats
om den färdiga varan och sedan formgivaren
gjort fullt klart för sig och för sin kund, vilket
ändamål produkten skall tjäna och under vilka
förhållanden den kommer att arbeta, tar han itu
med de med omkonstruktionen förknippade
problemen. Preliminära skisser, laverade, skalenliga
teckningar, modeller i lera osv. bidra till att skapa
en bild av den färdiga varans utseende och göra
det lättare att vidta ändringar, innan man
framställer en tillverkningsmodell.
Vad formgivaren behöver veta
För att med framgång ägna sig åt
formgivningens konst är det av avgörande betydelse att
formgivaren har goda praktiska kunskaper om olika
tillverkningsmetoder och därmed förknippade
problem, så att han i sitt arbete kan ta hänsyn
till tillverkningsmetoderna särskilt i förhållande
till kostnaderna. Företagsledaren har rätt att
vänta, att formgivaren icke framlägger förslag,
som äro uppenbart oekonomiska ur
tillverknings-synpunkt.
Vi ha i Sverige en del goda konstnärer
sysselsatta med att skapa möbler, keramik, textilier
osv. Några av dessa med mekanisk begåvning,
som inte ha fastnat i den speciella tekniken på
det egna arbetsområdet, så att de sakna möjlighet
att rätta sig efter andra fordringar, skulle efter
en grundlig utbildning kunna bli goda
industriella formgivare. Som det nu är består denna
utbildning i att gå igenom en fabrik och att läsa
en del handböcker. Att i vårt land få fram goda
formgivare kommer att ta åtskilliga år.
Goda formgivare betalas i Förenta Staterna
löner och arvoden, som skulle slå de flesta
industriföretagare i vårt land med häpnad.
Försäljningsresultaten stiga emellertid i direkt
proportion till den tid och de ansträngningar, som
formgivaren lägger ned på att utveckla produkten.
Dessa formgivare ha inga fantastiska idéer eller
primadonnafasoner. De äro välbalanserade
driftingenjörer med stor erfarenhet, åt vilka industrin
kan anförtro sina mest komplicerade problem.
Vem som helst kan åstadkomma en konstnärlig
skiss, men kan den ligga till grund för en
tillverkning? Om konstnären inte har någon teknisk
grund att bygga på och inga kunskaper om
tillverkningsmetoder, material och konstruktion,
blir den vackra bilden endast en konstnärs dröm,
som aldrig kan förverkligas.
Utbildning av industriella formgivare i USA
Ehuru utbildningen i industriell formgivning
förekommer på mycket få platser i USA. är den
undervisning, som där bjudes, av synnerligen
hög klass. En av de bäst planerade kurserna i
Amerika är den som förekommer vid Pratt
In-stitute, Brooklyn, NY, där man sedan gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
