Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1945 - Vad är industriell formgivning? av Ralph Lysell - Statligt understödd industriell formgivning i England, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
TEKNISK TIDSKRIFT
har erfarenhet att undervisa i skön konst och
konsthantverk. Dess fackavdelning för industriell
formgivning står under ledning av en
framstående industriell formgivare med många års praktisk
erfarenhet inom den stora affärsorganisationen.
Kursen är treårig och omfattar teckning och
rno-dellering, konsthistoria, maskinritning (särskilt
med tanke på olika industrier), tillverkning av
modeller, marknadsanalys och
tillverkningsmetoder samt studieresor för att under experters
ledning sätta sig in i olika tillverkningsprocesser.
Erforderliga arbetsmaskiner ha installerats i
skolan och skötas av eleverna. Ingenjörer,
försäljningsmän och tekniska experter inbjudas att
föreläsa inom sina speciella ämnesområden.
Industri-filmer visas varje vecka. En stor del av eleverna
har avlagt ingenjörsexamen före inträdet vid
skolan. Man lägger, som sig bör, särskilt stor vikt
vid konstruktionsarbetets estetiska sidor, men
de behandlas i intim förening med de
drifttekniska synpunkterna. Ledningen fäster speciellt
avseende vid den tredimensionella behandlingen
av problemen; konstruktioner på papperet ha
reducerats till en minimum.
En annan teknisk skola, Carnegie Institute of
Technology, Pittsburgh, anordnar också kurser i
industriell formgivning. Undervisningen omfattar
teckning och formgivning, anatomi,
modelltillverkning, gjutning, produktionsmetoder och
textning. Speciella lektioner hållas i industriell
formgivning, under vilka problemen studeras med
hänsyn tagen till materialet,
tillverkningsmetoderna och kostnaderna. Dessa lektioner ledas av en
praktiserande formgivare. Detta är den enda kurs
i USA, där studiet av industriell formgivning
berättigar till en Bachelor of Arts-examen.
Laboratory School of Industrial Design i New
York, NY, grundades ursprungligen som ett led
i det statliga hjälparbetet under ledning av Gilbert
Rohde, en framstående amerikansk formgivare.
När det statliga understödet upphörde fortsatte
dock skolan, som nu är auktoriserad av
skolmyndigheterna i staten New York.
Den här beskrivna undervisningen i industriell
formgivning utgör endast en del av
undervisningsplanen, som omfattar heminredning, skyltning
och reklamteckning.
Det finns endast en högre skola för industriell
formgivning i Amerika, nämligen California
Graduate School of Design, Pasadena, Calif. Med
högre skola menas att elever före sitt inträde
måste ha undergått en ingående utbildning såväl
i konst som teknik. Elevantalet är ringa därför
att de inträdessökande strängt gallras ut på
grundval av anlag och duglighet. Det ingår i skolans
riktlinjer att inte följa samma pedagogiska vägar
som andra institutioner, som undervisa i
formgivning, utan att komplettera och vidga denna
utbildning under ledning av förstklassiga
specialister. Det undervisas där i färg- och form-
psykologi, materiallära, tillverkningsteknik och
produktionsmetoder, företagsledning,
marknadsanalys, psykologi och estetik. Kurserna ansluta
sig till undervisningen i skapande
formgivningsarbete och verkstadspraktik. Skolans
undervisning står under direkt kontroll av industriella
och kommersiella företag, och den andra
årskursens problem hämtas från det praktiska livet.
Skolans inspektor är en industriell formgivare
med många års erfarenhet från egen praktik.
önskemål tör den svenska undervisningen
I varje teknisk läroanstalts
undervisningsprogram borde en kurs i estetisk formgivning ingå,
om så endast för att ge eleverna en inblick i de
problem, som äro förknippade med
industriprodukternas utseende. Det borde ordnas med
konststudier under kompetenla lärares ledning
med kurser i frihandsteckning, modellering,
målning, färgteori, tvådimensionellt och
tredimensionellt konstruktionsarbete och konsthistoria.
Elever med utpräglade anlag för industriell
formgivning borde ges möjlighet till fördjupade studier.
Studerande med lägre skolunderbyggnad, som
önska delta i en högre kurs i industriell
formgivning, borde ha skyldighet att fullända sin
uppfostran genom studier i elementär matematik,
fysik, mekanik, kemi och maskinkonstruktion
och som avslutning en grundlig träning i
maskinritning och tydning av blåkopior. Kurserna borde
läggas upp så att de behandlade tekniska ämnen
med särskild tanke på den industriella
formgivningen, utan att tynga studenterna med allt för
mycket detaljer. De mera försigkomna eleverna
borde få till uppgift att utarbeta förslag till
industriell formgivning allt ifrån de förberedande
undersökningarna fram till ritningarna av den
färdiga produkten. Sådana uppgifter borde lösas
i samarbete med industrin och kritiseras av
försäljningschefer, ingenjörer och verkstadschefer
Tänk om alla formgivare vore förtrogna med
produktionens svårigheter och alla ingenjörer
hade förståelse för formgivarnas estetiska
strävanden, vilket industriellt paradis vi då skulle ha!
Statligt understödd industriell formgivning i England.
Redan 1934 upprättade Board of Trade en rådgivande
organisation för industriell formgivning under namnet
Council for Art and Industry. Som ett led i den engelska
industrins upprustning för efterkrigstidens export har
denna organisation vid årsskiftet ombildats till en längre
syftande organisation, Council of Industrial Design.
Varje industrigren skall upprätta en egen stil- och
mönster-central, och dessa skola tillsammans täcka den engelska
industrins hela produktionsområde, från bruksartiklar till
produktionsvaror. Council of Industrial Design skall som
topporganisation samordna arbetet och bestämma i vilken
omfattning statsunderstöd skall utgå. Ehuru centralerna
huvudsakligen drivas med medel som tillskjutas från de berörda
industrierna, kommer nämligen arbetet att understödjas av
staten efter samma riktlinjer som den brittiska industrins
forskningscentraler (Britt. ecom. Rev. 1945 nr 1). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
