Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Bedömning av arbetsprestationer, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1945
383
eventuellt onormalt övermåliga prestationer eller
arbetare bortväljas.
Huvudsynpunkter vid prestationsbedömning
Det är många moment, som måste beaktas vid
en bedömning av en arbetsprestation. Då det är
lätt att förbise betydelsefulla moment, lämnas i
det följande en översiktlig sammanställning av de
huvudmoment, som böra ihågkommas, och som
senare kortfattat behandlas.
Arbetaren vid prestationsbedömningen
fysiska egenskaper: ålder, kroppsbyggnad,
temperament, hälsa, vana och aktuell träning för
arbetet;
fysiologiska förhållanden vid studietillfället:
fysisk kondition, energiuppoffring i arbetet,
subjektiv trötthet, objektiv trötthet, verkningsgrad i
arbetet,
musklernas rörelsemotstånd (inre motstånd),
musklernas arbete (inre arbete);
allmänna psykiska förhållanden: arbetarens
allmänna inställning till arbetet, arbetsstudierna,
arbetskamraterna, företaget och ledningen,
samhället, tillvaron;
psykiska förhållanden vid studietillfället:
sinnesstämning och tillfälliga affekter, motvilja eller
välvilja, glädje eller nedtryckthet etc.
Tekniska förhållanden vid arbetsprestationen
arbetsmetod (rationaliserad och standardiserad
eller ej);
arbetsplats (temperatur, belysning, vind,
fuktighet, regn, buller etc.);
material (homogent eller växlande, förvaring och
transport till arbetsplats);
verktyg, redskap för handkraft (underhåll,
skötsel, förvaring etc.);
maskiner och anordningar för motorkraft
(tvångsstyrda eller reglerbara hastigheter);
transportanordningar;
upplagringsplatser för material och halvfabrikat;
Prestationsbedömning
tempoindelning och tempoföljd;
rörelseindelning och rörelseföljd (therbligs);
rörelsebanans form och längd;
rörelsehastighet, rytmik och jämnhet;
rörelsesätt (säkerhet, lätthet);
rörelsemotstånd (yttre motstånd);
effekt uti yttre arbete: övervunnet yttre
motstånd ggr väg per tidsenhet.
Prestationens objekt
antal eller mängd produktenheter, kvalitet hos
produkterna.
Enligt amerikanaren G J Stegemerten
sammanfattas uti en enda bedömningsformel inverkan
av flera av de nämnda faktorerna, nämligen
skickligheten, intensiteten och jämnheten, samt
förhållandena på arbetsplatsen. Bedömningen blir
emellertid komplicerad men ändå icke
uttömmande, varför den icke har slagit igenom i
Sverige.
Arbetaren vid prestationsbedömningen
En bedömning av arbetaren innefattar såväl
fysiska som psykiska egenskaper och förhållanden.
Hänsyn bör tas såväl till allmänna egenskaper
och förhållanden som till förhållanden vid
studietillfället.
I allmänhet är det nödvändigt att vid
arbetsstudier och prestationsbedömning utvälja sådana
arbetare, som äro lämpliga för det bestämda
arbetet, ha tillräcklig kunnighet uti det och som ha
en positiv inställning till arbetet och
arbetsstudierna. Skulle var och en av de egenskaper och
förhållanden som upptagits ovan registreras och alla
betygsättas, bleve bedömningen alltför
komplicerad. I praktiken nöjer man sig vanligen vid
industriella studier med att ge en sammanfattande
värdering åt arbetarens prestation vid
försökstillfället. Bakom urvalet av försökspersoner för
studium bör dock ligga en kritisk granskning och
en bedömning om försökspersonen med hänsyn
till de ovan angivna förhållandena kan betraktas
som en fullgod arbetare.
Vid prestationsbedömning utväljas icke endast
topparbetare, ehuru dessa särskilt vid
metodstudier äro lämpliga att utvälja. När det gäller att
få fram ackordstider anses i allmänhet de
arbetare vara lämpligast att studera, som äro ungefär
medelgoda. Normala prestationer äro vanligen
lättare att enhetligt, kvantitativt värdera än mycket
goda och mycket dåliga. Saknas tillräcklig vana
böra i allmänhet icke definitiva — utan
försöks-och tillfälliga tider anslås. Vanligen använder
man en utjämningsfaktor för att ånge huru
prestationen förhåller sig till en tänkt normal
prestation, men ett mera ingående studium av
arbetaren själv sker vanligen icke då tid härtill saknas.
Vid omfattande arbetsstudier exempelvis i
skogsbruk och jordbruk har man möjlighet att få ett
stort material för ett mindre antal
arbetsoperationer och får därigenom möjlighet att göra
massundersökningar samt gruppindelningar och
jämförelser mellan många arbetare. Urvalet av
arbetare kan här ske under större hänsyn till
objektiva faktorer. Vid urvalet av arbetare kan
man gruppera dessa efter ålder, kön, yrkesvana
och särskilja de fullgoda manliga, eventuellt även
kvinnliga arbetarna, samt de icke fullt
yrkesvana i skilda grupper. Man kan få en bild av
exempelvis ålderns betydelse för visst arbete, av
yrkesvanans betydelse och en inblick i manliga resp.
kvinnliga arbetares lämplighet för visst arbete.
Tillgången till ett större antal försökspersoner
och ett större antal arbetsstudievärden gör det
möjligt, att en ändå säkrare inblick erhålles uti
arbetstiderna. Begreppet "normalarbetare" kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
